Mötesformer

Det finns flera olika mötesformer för att genomföra en gemensam planeringsprocess. Här beskrivs några av de viktigaste.

Samordnad individuell plan (SIP)

Enligt socialtjänstlagen (2 kap. 7 § SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (16 kap. 4 § HSL) ska kommunen och regionen upprätta en individuell plan när insatser behöver samordnas. Lagstiftningen gäller även privata utförare som har avtal med kommun och region. SIP kan vara viktig för den som behöver stöd från flera olika aktörer samtidigt.

Viktiga delar i en samordnad individuell planering:

• Process – SIP är en arbetsprocess som kan vara kortare eller längre utifrån den enskildes behov.
• Bedöma behov av samordning – samordning kan behövas för alla oavsett ålder och behov och kan förebygga att behoven blir större och mer komplexa om den startar i ett tidigt skede.
• Samtycke – då sekretessen bryts vid samordnad planering behövs alltid samtycke från den enskilde för att genomföra SIP.
• Förplanering – en planering av arbetet tillsammans med den enskilde ska starta så snart samtycke finns.
• Delaktighet – den enskilde ska få möjlighet att delta i hela planeringsprocessen.
• Planeringsmöte – ett möte genomförs med kallade deltagare. Mötet ska leda till planering av insatser.
• Dokumentation – de planerade insatserna ska dokumenteras i en plan.
• Huvudansvarig – den huvudansvarige för planen ska utses på mötet och kan vara den som den enskilde önskar eller som den har mest kontakt med.

Individuell plan enligt LSS

Personer som beviljats insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 10 §) har rätt till en individuell plan. Planen syftar till att öka individens delaktighet och inflytande över sina insatser. Ansökan görs via kommunen.

Forskning visar att denna rättighet ofta förbises. Enligt FUB:s skrift om Individuell plan glöms rätten till individuell plan ofta bort och endast en liten andel av brukarna har en sådan plan.

Exempel på varför en individuell plan kan begäras:

• Minska anhörigas roll som "spindel i nätet".
• Motverka otydlig ansvarsfördelning.
• Behov av förändring i stödet.
• Större inflytande över insatser.
• Ökad långsiktighet i planeringen.

Andra planeringsmöten

Förutom SIP och individuell plan finns fler former av planeringsmöten, till exempel:

• Nätverksmöte – en samordnad träff där olika personer i individens nätverk samlas för att diskutera och planera insatser, stöd och framtida behov.
• Habiliteringsplan – en plan för insatser inom habilitering.
• Genomförandeplan – en plan som beskriver hur beviljade insatser ska genomföras i praktiken.

Oavsett vilken mötesform som används är det viktigt att komma ihåg värdet av korta avstämningar mellan mötena. En snabb uppdatering per telefon kan underlätta samordningen och hålla processen igång.