Socialstyrelsen: Kontakt med anhöriga i hemlandet ökar tryggheten för barn och unga

Än så länge är det relativt få ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige från Ukraina. Kvinnor, barn och unga är i majoritet av de flyktingar som flytt från kriget i Ukraina. Barn och unga kan vara särskilt utsatta, därför är det av stor vikt att de blir registrerade hos Migrationsverket. Något som Socialstyrelsens generaldirektör Oliva Wigzell nyligen pekade på i en intervju med Sveriges Radio.

Till skillnad mot flyktingkrisen 2015, då en stor andel var ensamkommande barn och unga som kom till Sverige från Afghanistan och Syrien, är det kvinnor och barn som är på flykt från Ukraina som nu kommer till Sverige. Ensamkommande barn och barn som kommer tillsammans med sina vårdnadshavare registreras hos Migrationsverket, som ansvarar för att de får rätt stöd och hjälp.

I mitten av mars hade drygt 200 ensamkommande barn registrerats hos Migrationsverket. Socialstyrelsen är den expertmyndighet som har ensamkommande barn och unga som ansvarsområde.

Kvinnor och barn på flykt

– Hittills har vi inte sett att det kommit speciellt många ensamkommande barn och unga, utan nu har det mest varit kvinnor och barn som flytt från Ukraina. Sedan kriget startade i Ukraina för några veckor sedan har vi bara hunnit jobbat mer generellt med den här frågan, utifrån våra tidigare erfarenheter, säger Marie-Anne Karlsson, utredare på Socialstyrelsen, avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänst.

Hon pekar på att Socialstyrelsen som kunskapsmyndighet har ett ansvar att ge stöd till personal i socialtjänst, hälso- och sjukvården och elevhälsan som arbetar med ensamkommande barn och unga.

Socialstyrelsen har bland annat givit ut en handbok: "Ensamkommande barn och unga – Handbok för socialtjänsten"*, berättar Marie-Anne Karlsson. Handboken finns att ladda ner från hemsidan eller beställa.

Det är kommunerna dit ensamkommande barn och unga anvisas, som via Socialtjänsten har ansvaret för att ge rätt stöd och hjälp, och även det praktiska ansvaret, till exempel att ordna boende och skolgång.

– Generellt när vi pratar om ensamkommande barn har vi sett vikten av att hjälpa till att ha kontakt med vårdnadshavare eller andra anhöriga i hemlandet. Oftast går det att ha kontakt. Det ökar tryggheten för barnen, men bidrar också till att det blir rätt vad gäller barnets behov, till exempel vad gäller placeringar. Men självfallet är detta mycket svårare under ett brinnande krig, som nu i Ukraina, säger Marie-Anne Karlsson.

Nationell samverkansgrupp

Hon berättar att Socialstyrelsen deltar i en nationell samverkansgrupp, där flera myndigheter, bland andra Migrationsverket, ingår. Samverkansgruppen har i uppdrag att initiera och koordinera myndighetsgemensamt utvecklingsarbete för att skapa bra förutsättningar för mottagandet av ensamkommande barn.

– Inom kort ska vi ha ett möte för att få en mer samlad bild av situationen. Det är viktigt att de här barnen kommer till myndighetens kännedom och blir registrerade hos myndigheterna. Annars finns alltid en risk att barn och unga kan hamna på fel ställe, till exempel bli utsatta för trafficking, säger Marie-Anne Karlsson och betonar att myndigheten följer utvecklingen noga.

Olivia Wigzell. Pressbild: Socialstyrelsen

Även Socialstyrelsens generaldirektör Oliva Wigzell lyfte nyligen riskerna för ensamkommande barn som inte registreras hos myndigheterna i ett nyhetsinslag på Sveriges Radio, SR.

Där pekade hon på att barn och unga är i en särskilt sårbar situation som ensamkommande, och vikten av att de blir registrerade hos Migrationsverket så att myndigheter får kännedom om att de finns i Sverige.

– Det finns risk för att de kan bli utnyttjade eller att man inte kommer i kontakt med Migrationsverket eller Socialtjänst. Det kan vara risk för trafficking, våld eller akuta behov av vård eller krisstöd, sa hon till SR.

Personer som kommer från Ukraina har rätt till skydd, stöd och vård beroende av på vilken grund de befinner sig i Sverige. De kan vistas i Sverige viseringsfritt i 90 dagar, få tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet* eller vara asylsökande.

Socialstyrelsen bidrar med expertkunskap

Socialstyrelsen samarbetar tätt med andra myndigheter, regioner och kommuner för att kunna ge hjälp och stöd till de människor som flyr från Ukraina till Sverige, men även för att kunna stötta sjukvårdsbehovet på plats under den humanitära krisen som kriget för med sig.

För kommuner och regioner som ska möta behovet av hälso-och sjukvård och socialtjänst hos flyktingar från Ukraina som kommer till Sverige, bidrar Socialstyrelsen med expertkunskaper, analys och stöd.

Socialstyrelsen arbetar också för att stärka den svenska krisberedskapen, som ingår i det nationella systemet för krishantering och totalförsvar. Myndighetens uppdrag är bland annat att:

• Stärka samhällets beredskap inom hälso-och sjukvård och socialtjänst för att möta allvarliga händelser
• Bidra till att minska konsekvenserna av allvarliga händelser
• Samordna och övervaka planläggningen av den civila hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap.

* Massflyktsdirektivet innebär att ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet efter den ryska invasionen kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.En person som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att få hjälp med kost och logi, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.
Källa: Migrationsverket

* Länk till handboken

Text: Agneta Berghamre Heins