Anhörigkonsulentnätverket – lägesrapport från anhörigkonsulenterna

Redogörelse från deltagarna vid den nationella nätverksträffen för anhörigkonsulenter om barn som anhöriga hösten 2020. Reportaget från nätverksträffen hittar du här

Anna Rångemyr från Borås var först ut och konstaterade glädjande att kommunen nyligen beslutat att anhörigkonsulenterna ska få börja jobba med barn som anhöriga. Ett välkommet beslut.

Från Botkyrka deltog Saber Mehdizadeh och berättade att de arbetar med flera parallella verksamheter som handlar om barn som anhöriga, bland annat stödgrupper till närstående med psykiatriska diagnoser. Andra insatser riktade till barn som anhöriga var till exempel metoderna: BRA-samtal, Föra barnen på tal och föräldraprogram.

– Vi har mycket samarbete med Huddinge kommun och senaste tiden har våra jurister i Botkyrka varit väldigt aktiva vad gäller insatser för att sprida kunskap om Barnkonventionen. Vi har totalt sett stort fokus på barn som anhöriga, sa Saber Mehdizadeh.

I Eskilstuna arbetar Kerstin Johannesson, som anhörigkonsulent. Där har man ännu inget direkt uppdrag att arbeta med barn som anhöriga, men arbetar ändå indirekt med målgruppen. Detsamma gäller i Forshaga kommun. Eva Lehtonen, anhörigkonsulent, konstaterade att det finns brister i regionen, men att några gått utbildning i BRA- samtal, bland annat för att kunna ha kartläggande samtal med barn.

Carina Sjölin arbetar i Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltningl i Stockholm. Hon berättar att från och med årsskiftet kommer barn som anhöriga att ingå i Stockholms stads anhörigstöd.

– Att arbeta med barn som anhöriga är ett område som bör utvecklas än mer i kommunen och regionen, sa hon.

Eva Lundell i Götene kommun jobbar ensam med anhörigstöd i kommunen.

– Jag samarbetar med elevhälsan och vårdcentralen för att få syn på de så kallade osynliga barnen. Genom anhörigcirklar har jag fått information om att det är många anhöriga som själva varit barn till föräldrar med svårigheter. Vi erbjuder även cirklar till föräldrar till barn som inte går till skolan.

Stina Linden i Hässleholms kommun:
– Jag jobbar med stöd till anhöriga. Min funktion är övergripande och jag kommer inte i direkt kontakt med barn som anhöriga. I kommunen finns en organisation för unga, som är ett samarbete mellan tre förvaltningar, det finns en processledare för det arbetet. Den 18 juni hade Nka ett webbinarium om det samarbetet, som ligger på Nka:s hemsida. I kommunen är det många som ser barnen och uppmärksammar barnen, men det är inte nischat som ett område barn som anhöriga.

Karin Wallman, personlig koordinator, Karlstad kommun, jobbar med barn som anhöriga som är under 18 år.

– För ett år sedan gjorde vi en inventering i kommunen vad gäller arbetet med barn som anhöriga. Då fanns många olika stödgrupper inom kommunen, tyvärr har man nu lagt alla barngrupper på is från hösten 2020 på grund av besparingar. Det har varit en jättebra verksamhet, så det känns tråkigt. Däremot satsar man på utbildning vad gäller barnkonventionen, även ett skolnärvaroprojekt är på gång, berättar hon.

Julia Svahn och Feven Ghebregherigis, Sundbyberg, berättade att det är organisationsförändringar på gång i kommunen, vilket gör det oklart vad gäller arbetet med barn som anhöriga. Men det pågår utbildning inom BRA-samtal.

Boel Forsberg, Kungsbacka kommun menar att intresset för anhörigfrågor ökar generellt i kommunen.

– Anhörigstödet är organiserat inom Individ och familjeomsorgen, men jag har inget uppdrag att jobba med barn, mitt uppdrag är från 18 år och uppåt. Men vi jobbar med barn och tonårsgruppen – vänder oss till barn till föräldrar med problem. Det är ett biståndsbedömt stöd som föräldrar får ansöka om. Ibland kan även syskons behov av stöd bli tillgodosett. Grupperna har funnits i flera år och fungerar väl, förutom nu i coronatiderna

Jessica Gustavsson är ensam anhörigkonsulent i Lerums kommun.
– Jag har lyft frågan om syskongrupper, försökt få till samverkan i kommunen. Nu har jag en samverkan med svenska kyrkan i Lerum och har startat en syskongrupp för syskon till barn med sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kommer förfrågningar från till exempel skolan om stödgrupper för barn. Det finns ett behov och intresse inom kommunen. Plattform Lerum är en verksamhet för samverkan, socialtjänst och lärande, inom kommunen.

Helen Öberg, socialsekreterare – Mullsjö och Habo berättade att hennes uppdrag som anhörigkonsulent riktar sig till åldersgruppen från 18 år och uppåt, men att hon även "nosat" lite på barn som anhöriga.

Helen Andersson – Norrköping:
– Vi jobbar mot barn som anhöriga och har det som uppdrag. Möter barn som anhöriga i olika sammanhang. Vi använder till exempel BRA – samtal, vanliga stödsamtal, erbjuder stödgrupper för syskon, syskongrupper, där vi bland annat använder material av psykologen Christina Renlund. Vi har också stödgrupper riktade till ungdomar med psykisk ohälsa och vi jobbar med Me-We-modellen, där vi har en grupp just nu. Vi har även fortbildning för boendestödjare – cirka 100 deltog i senaste mötet. Anhörigstödet ska utökas med en halvtidstjänst till.

Victoria Hultström, Marita Larsson Skövde berättade att de fått projektpengar och startat upp 2016, nu satsas mycket på syskon till personer med funktionsnedsättning.

– Vi har två grupper. Vi träffas åtta gånger per år och satsar på roliga aktiviteter för syskon. De äldre barnen har också kontakt utanför gruppen. Vi samverkar med socialtjänsten.

Anna B Andersdotter – Stockholms stad, stadsdelen Farsta:
– Alla stadsdelsförvaltningar i staden har anhörigkonsulenter, gemensamt för Stockholms stads program är att vi jobbar med barn över 18 år. Men det läggs till nya uppdrag, bland annat barn som anhöriga. Men det är inte givet att det är vi anhörigkonsulenter som får uppdraget. Farsta stadsdel har insyn i hur man jobbar med barn som anhöriga. På familjestödsenheter har vi familjebehandlare. Vi har även Humlan, en samtalsgrupp för barn som anhöriga, som drivs i samarbete mellan svenska kyrkan och Farsta stadsdelsförvaltning. Det känns tryggt och bra och kunna hänvisa till den verksamheten.

Ann-Sofie Carlsson – Strängnäs förklarade att arbetet med barn som anhöriga går lite trögt, att det är lite utspritt i kommunen. Det finns till exempel ett skolsocialt stödteam som jobbar mot hemmasittande elever.

Marie Svensson, anhörigkonsulent i Uddevalla:
– Sedan länge har vi barngrupper igång i verksamheten Musslan. Det som har hänt är att vi slagit ihop grupperna för barn som anhöriga. Samtidigt som vi kör barngruppen erbjuder vi också en föräldragrupp. Grupperna anordnas i samarbete med svenska kyrkan, dessutom samarbetar vi med elevhälsan.

Maria Hagiwara är ensam anhörigkonsulent i Ulricehamn:
– Vi jobbar med alla grupper. Startat barngrupper Musslan och Korallen för barn. Det är svårigheter att få tiden att räcka till när man jobbar själv, gäller att förankra arbetet i andra grupper. Arbetar för att jobba fram en bra struktur för utförande när det gäller barn som anhöriga. Även om det finns svårigheter hoppas jag på en bred förankring.

Annelie Berglund – Älvdalens kommun berättar att de fortfarande är i startgroparna och att det finns önskemål om att de ska jobba med barn som anhöriga.

– Vi har kontakt med familjeenheten och samverkar med svenska kyrkan, tyvärr har en tjänst dragits in.

Jeanette Lundwall, Marie Tornqvist, Örebro förklarar att deras uppdrag inte är att jobba med barn som anhöriga, men att de är duktiga på att fråga om det finns barn och slussa vidare.

Karoline Ericsson, anhörigstrateg i Östhammar:
– Vi har gjort en kartläggning som innefattar kommunens alla verksamheter utifrån anhörigstöd. Två anhörigkonsulenter jobbar med stöd till barn som anhöriga, samt från 18 år och uppåt. Vi stöttar familjer och barn och jobbar på med Trappan, där vi utbildar egna personer i Östhammar som ska jobba med Trappans koncept. Elevhälsan har en stor del i anhörigstödet. Vi försöker även få till ett anhörigperspektiv inom alla enheter och ett webbaserat stöd.

Sofie Melkner, Jönköpings kommun berättar att det utbildat ett 60-tal personer i kommunen i BRA-samtal, samt att de jobbar med att förankra barnkonventionen.

Slutligen förklarade Susan Svenman i Västerås att det inte pågår något aktivt arbete med barn som anhöriga inom anhörigstödet i Västerås.

Läs mer:
BRA-samtal, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Barnomudsmannen om barnkonventionen
Rädda barnen – barnkonventionen

Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2021-01-25

Senast uppdaterad 2021-09-29 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson