Koordinatorns organisatoriska placering

Här har vi sammanställt erfarenheter från projektet vad gäller koordinatorns professioner och organisatoriska placering.

Vi kan sammanfattningsvis konstatera att samtliga val av organisatorisk placering har sina för- och nackdelar. Hur framgångsrikt koordinatorstödet blir handlar mer om koordinatorns erfarenhet och samarbetsförmåga, än om den organisatoriska placeringen. Vi har sett att det kan underlätta när man ska förklara vad stödet innebär, när det ligger kopplat till anhörigstödet i kommunen.

När man bestämt den organisatoriska placeringen behöver man tillsammans identifiera vilka för- och nackdelar detta val har. Hur kan man bäst kompensera för de tänkta nackdelarna?

En kommunikationsplan måste göras. De samarbetsparter som befinner sig närmst i den aktuella organisationen har mest aktuell information och blir därför ständigt påminda om koordinatorn och dennes arbete. Tid och energi behöver därför läggas för återkommande information till verksamheter som ligger längre ifrån. Det sker naturligt i samarbetet kring aktuella familjer, men information måste också ges mer övergripande och samlat till viktiga verksamheter.

Det är viktigt att koordinatorn har förmåga, kunskap och organisatorisk möjlighet till att ha en överblick över de lokala verksamheter och insatser som finns för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Det ger koordinatorn förutsättningar att hitta och ge rätt form av stöd till föräldrarna, men det får också betydelse för att en bra planering kan göras kring marknadsföring och för att identifiera vilka som behöver få information om koordinatorstöd.

För att ta tillvara koordinatorns unika möjlighet att samla kunskap och erfarenhet om hur det är att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning i den aktuella kommunen, är det av stort värde att redan från början hitta former för hur detta ska kunna göras. Vår rekommendation är att det byggs en systematik kring detta och att det blir en del i det lokala ledningssystemet – i en lärande organisation.

• Identifiera vilka för- och nackdelar ert val av organisatorisk placering har.
• Hur kan ni bäst kompensera för de tänkta nackdelarna? 
• Gör en kommunikationsplan! Verksamheter längst ifrån er behöver mest. 
• Koordinatorn måste ges möjlighet till att skapa sig en överblick över aktuella insatser och verksamheter. 
• Hitta former föe hur koordinatorns erfarenheter ska tas tillvara i det ständiga förbättringsarbetet – i den lärande organisationen. 

Koordinatorerna som deltog i projektet hade olika professioner och organisatorisk placering, vilket framgår nedan. 

Koordinatorernas professioner:

Socionom (4)
Beteendevetare (2)
Familjebehandlare (1)
Specialpedagog (1)
Fritidsledare (1)
Examen i socialt arbete (1)

Organisatorisk placering:

Anhörigstödet (3)
Individ och familj (2)
Socialförvatning och grundskola (1)
Funktionsstöd/LSS (2)

Senast uppdaterad 2022-03-05 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson