Barn och unga som språk- och kulturmedlare

Illustration: Mattias Gordon

Barn och unga som språk- och kulturmedlare är en särskild anhöriggrupp. Genom skolan får yngre automatiskt tillgång till språk och kontakter och kan då få ett försprång gentemot föräldrar med annan språkbakgrund. Den som är duktig på att läsa och prata kan ibland få ta mycket ansvar för sig själv och andra.

Omsorger om närstående kan ibland göra att barn och unga får svårare att hinna utveckla sociala nätverk, delta i fritidsaktiviteter och klara skolarbetet. Det kan hindra dem från att söka arbete och utbildning på andra orter. Många barn och unga kan behöva hjälpa till med praktiska göromål, myndighetskontakter och emotionell vård och ansvar som innefattar att ge råd, medla och att hjälpa familjemedlemmar med bristande språkkunskaper att navigera i samhället. Socialstyrelsens slutsats är att barn och unga med språk-och medlaransvar behöver uppmärksammas mer. 

Läs mer om Barn och unga som språk- och kulturmedlare

Ett gott exempel

Läs om SOS barnbyars arbete för att underlätta för barn vars föräldrar kommer till Sverige genom anknytning.

Läs rapporten

Att jobba med hela familjens behov

Migration är en stor omställning. Att lämna allt känt bakom sig påverkar familjemedlemmar på olika sätt. Att förstå det nya språket och kulturen blir en viktig del i anpassningsprocessen. Vissa kan ha lättare att komma in i en nyorienteringsfas, medan andra behöver längre tid på sig. Om flytten beror på flykt kan det finnas trauman att bearbeta. Vem har förlorat mest på flytten, vilka har enklast att lära sig språket, vilka tar mest ansvar, finns det någon med särskilda behov i familjen och hur ser möjligheterna ut för etablering och försörjning? Familjemedlemmarna kan behöva olika typer av insatser för att stärkas i sina respektive roller. Det kan också vara betydelsefullt att arbeta med familjens gemensamma förmåga att hitta en ny riktning i livet.

Källa: Weisskirch, R. S. (2017). Language Brokering in Immigrant Families, Taylor & Francis.

Vilket stöd vill barn och unga ha?

Nka har gjort intervjuer med unga som tar mycket ansvar för sina närstående. I kartläggningen Unga Omsorgsgivare beskrivs vilket stöd som efterfrågas: 

• externt personligt stöd,
• psykologiskt stöd,
• bekräftelse, respekt, kärlek, uppmärksamhet, omtanke, stöd till den närstående,
• stöd i omsorgsrollen,
• stöd i skolan,
• fritid och friskvård,
• ekonomiskt stöd

Min bror Jasper, jag och språken

Zana berättar om sina upplevelser av att vara syskon till en bror med autism och intellektuell funktionsnedsättning i en familj med annan språkbakgrund.

Läs mer

Barn som anhöriga inom vården

Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2021:648).

Filmer om barn och unga som anhöriga

Psykiatrifonden i Danmark har gjort de här filmerna som handlar om barn och unga som anhöriga. Att dessutom vara språk-och kulturmedlare kan tillföra ytterligare en dimension.
Se filmerna