Hittills har fler än 20 000 sökt skydd i Sverige

Pressbild Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic

Av siffror från Migrationsverket i slutet av mars, framgår att fler än 21 000 personer från Ukraina hittills har sökt skydd i Sverige, sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Fler och fler privatpersoner, företag och frivilligorganisationer ger stöd åt de många som flyr från Ukraina.

Migrationsverket kan inte ta emot donationer eller teckna avtal om boende för flyktingar med privatpersoner, därför uppmanar myndigheten privatpersoner som vill hjälpa till att i första hand vända sig till frivilligorganisationerna.

Många lämnar nu Ukraina och söker skydd i närliggande länder i Europa, allt fler söker skydd i Sverige dag för dag. Migrationsverket har därför utökat antalet boendeplatser i mottagningssystemet för att möta det växande behovet av bostäder. För närvarande finns över 19 000 platser i systemet. Utöver det finns drygt 4 000 tillfälliga boenden tillgängliga via landets kommuner. Många som kommer till Sverige från Ukraina ordnar sitt boende på egen hand hos släkt och vänner i Sverige.

– Migrationsverket har arbetat löpande med att öka antalet boendeplatser och kan nu se att vi har kommit ikapp. Det är därför viktigt att planera långsiktigt och ha en beredskap för att antalet sökande ökar. Vi bedömer också att fler på sikt kommer att vara i behov av boende, säger Magnus Önnestig, Chef för nationella operativa avdelningen, Migrationsverket.

Mer än 200 000 kan komma innan sommaren

Mikael Ribbenvik. Foto: Björn Bjarnesjö

I SVT:s Agenda uttryckte Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket, nyligen stor uppskattning över det stöd som nu finns hos allt från olika privatpersoner, frivilligorganisationer, och inte minst Sveriges kommuner, för att ta emot och ordna boende för de som nu flyr till Sverige från det krigsdrabbade Ukraina.

Han betonade att det vore olyckligt att hamna i den situation som rådde 2015, då många små kommuner fick ta ett stort ansvar.

Enligt Mikael Ribbenvik kan så många som 200 000 väntas komma till Sverige innan sommaren.

– Det kan bli fler än 200 000, det är svårt att veta, sa han i samma inslag, och pekade på att boendefrågan är en stor utmaning, och betonade återigen vikten av frivilligorganisationer och privata initiativ för att klara situationen framgent.

Fortsatt och/eller återupptagande av kontakt med föräldrar

Experten Bajo Lundberg på Migrationsverket, särskild ledningsstab Ukraina, svarade på några frågor som Nka ställde till myndigheten:

Har ni några beräkningar på hur många av de flyktingar som kan väntas till Sverige, som har något/några funktionsnedsättningar? Hur planerar ni för mottagandet vad gäller dem? Exempelvis personer med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Hur löses boendet om det finns särskilda behov?

– Vi har ingen specifik beräkning av hur många personer som kan tänkas ha särskilda behov av dem som nu kommer. Vi för heller ingen statistik över individers hälsa och eller funktionsnedsättningar med anledning av att vi inte får behandla sådana uppgifter automatiserat.

– Kommer någon till Migrationsverket och ansöker om skydd ställs frågan om det finns särskilda behov ifråga om boende. Vi kan i de flesta fall erbjuda en viss form av anpassning i boendet och om det inte är tillräckligt, i vissa fall direktupphandla plats i särskilt anpassat boende.

– Alla personer som ansöker om skydd erbjuds ett hälsosamtal på vårdcentral, där hälsa kan följas upp och remisser ordnas till rätt vårdinstans. Alla vuxna som omfattas av LMA (lagen om mottagande av asylsökande) har rätt till vård som inte kan anstå. Det är vårdgivaren som avgör om vården kan vänta eller inte. Barn har rätt till samma vård som bosatta i Sverige.

En annan fråga är vad som gäller ensamkommande barn och unga. Hur arbetar Migrationsverket för att säkerställa deras mottagande och hur samarbetar man med andra myndigheter och organisationer för att få och hålla kontakt med anhöriga i hemlandet?

– En kommun anvisas alltid initialt för ensamkommande barn och unga. Med anvisningen följer sådan information som Migrationsverket fått in initialt som kan ha betydelse för kommunens fortsatta arbete. Den anvisade kommunen ansvarar för omhändertagandet av barnets långsiktiga vistelse i Sverige. I Socialtjänstens uppdrag ligger bland annat att arbeta för fortsatt/återupptagande av kontakt med föräldrar, detta följer av både Socialtjänstlagen och Barnkonventionen.

Kontakta frivilligorganisationer

På Migrationsverkets hemsida uppmanas privatpersoner eller företag som vill hjälpa de som flyr från Ukraina att kontakta frivilligorganisationer. För att mottagandet ska fungera så bra som möjligt behövs hela Sverige; myndigheter, kommuner, civilsamhälle och privatpersoner kan på olika sätt bidra.

Även när det gäller donationer uppmanar Migrationsverket att i första hand kontakta lokala frivilligorganisationer för att se vilken hjälp som behövs eller vilka insamlingar som pågår. Migrationsverket tar inte emot donationer. Det samma gäller för privatperson som vill upplåta rum eller bostad till människor på flykt.

Migrationsverket har inte möjlighet att placera sökande i privatpersoners bostäder. När Migrationsverket ordnar boendeplatser görs det alltid genom regelverket för offentlig upphandling.

Ökad risk för våld och förtryck

På Migrationsverkets hemsida lyfts även en oro för en ökad risk för våld, övergrepp och människohandel. Människor på flykt löper en ökad risk för att utsättas för olika former av våld och förtryck. Så även människor som flyr kriget i Ukraina. De är extra utsatta för risken att bli utnyttjade, speciellt gäller detta kvinnor och barn.

Vid misstankar om brott, använd polisens larmnummer: 112 vid akuta situationer och pågående brott, är det mindre akut, ring 114 14 00.

På Migrationsverkets hemsida finnas också information till personer som flyr från Ukraina och till allmänheten om vad som gäller. Vill du som anhörig eller privatperson bistå med information till någon som flytt Ukraina kan du läsa mer här.

Mer information hittar du också på www.migrationsverket.se

Text: Agneta Berghamre Heins