Hur kan förskolan stödja barn till en svårt sjuk förälder?

– Att vara förälder är att vilja skydda sina barn från allt ont, säger Kati Falk. Vi har en vision om att ge barnen den lyckliga barndomen.
Men när en svår sjukdom drabbar familjen påverkas även barnen av oron och svårigheterna.

Alla föräldrar är olika. Hur vi klarar av föräldraskapet i en kris beror mycket på vilka redskap vi har i vår ryggsäck.

– Men vid en aggressiv tumör, kan det vara svårt att orka vara lyhörd, säger Kati Falk. Rädsla, oro, panik och förtvivlan slår ut den kognitiva förmågan. Att agera för barnets bästa då är svårt.

Oavsett hur vi är som föräldrar, blir det sjukdomens regler som styr vardagen. Oro och nya rutiner kan skapa otrygghet i tillvaron. I det här kan barn ibland ta på sig skulden för föräldrarnas förändrade känslotillstånd. Om de inte får veta vad som händer i familjen, så kan de tro att problemen har med dem att göra.

Kati Falk är psykolog och har bland annat arbetat med barn som anhöriga inom cancervården. Hon pratar om känslan av sammanhang – KASAM. Ju starkare känsla av sammanhang en människa har, desto bättre klarar hon livets utmaningar. För att det ska bli så måste tillvaron kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

– Begriplighet handlar om att informera, förklara och samtala, säger Kati Falk.

På en förskola måste man så klart prata med föräldrarna om vad barnet och barngruppen ska få veta. Kati Falk tycker att det är bra att motivera föräldrarna att berätta för sitt barn om de svårigheter som finns i familjen, men det är alltid en balansgång mellan att skydda barn och att göra dem delaktiga.

Även små barn har behov av att känna meningsfullhet. Att få veta saker handlar om att känna gemenskap och delaktighet i ett skeende. Om barnet lämnas ensamt med sina funderingar och oroskänslor kan det uppleva utanförskap och isolering.

– Var extra lyhörd och närvarande! säger Kati Falk. Ta emot barnets inviter. De kan komma under lugg och från sidan.

Hon menar att – om man är observant, kan man se hur barnet kommenterar sin situation i sin lek och i sin närvaro.

– Titta på vad de gör och hur de leker, tala med kollegor, uppmanar Kati Falk. Prata kring teckningar och så. Småsaker som inte tar så mycket tid.

Ett barn kan också behöva processa smärtsamma upplevelser genom att till exempel få uttrycka ilska över en förälder som dör. I barnets lek och kreativitet kan man hitta möjligheter att mötas och prata om det svåra. Det ska kännas meningsfullt för barnet att få uttrycka sina känslor och det gör det om någon lyssnar och förstår.

Problemen måste göras hanterbara för barnen. Som pedagog kan man vara tröstande om barnet är i kris. Kanske behöver barnet en särskild pedagog att knyta an till. Samtidigt är det bra att försöka hålla på trygga regler och rutiner som skapar ordning i tillvaron. Man behöver inte särbehandla barnet på ett sådant sätt att det känner sig annorlunda, menar Kati Falk. Sorgen ska inte behöva bli en identitet, barnet ska inte förminskas och göras till ett offer, men det ska känna att det finns vuxna som ser, lyssnar, förstår och tar hand om svåra saker.

– Begriplig information och respektfullt bemötande kan ge barnen egenvärde och kontroll, säger Kati Falk.

Lästips:

Nära döden, nära livet av Kati Falk och Ami Lönnrot
Hälsans mysterium av Aaron Antonovsky

Texty och bild: Helena Isaksson Baeck