Föräldrars våld blir barns bekymmer

Ulf Axberg.

Minst 150 000 barn i Sverige lever i hushåll där det förekommer våld.
– Våld i hemmet är nästan alltid barnens angelägenhet och utgör ett stort hot mot deras hälsa, säger Ulf Axberg som är psykolog och forskare vid Göteborgs Universitet.

Ett av tio barn har upplevt våld i nära relationer. Vart tjugonde barn lever med våld som upprepats under en längre tid. Barn tar ofta på sig ett stort ansvar för det som sker och utsattheten får allvarliga konsekvenser för deras mentala och fysiska hälsa.

– Risken att man själv utövar eller blir utsatt för våld i framtiden ökar också, säger Ulf Axberg.

När det gäller grovt, systematiskt våld i hemmet och av en närstående är kvinnor kraftigt överrepresenterade som våldsoffer. Många av kvinnorna är också mammor. Förövaren är nästan alltid pappan eller mammans partner. Barn som lever med en mans våld mot mamma utsätts också i högre utsträckning själva för fysisk misshandel och/eller sexuella övergrepp.

I Sverige skärptes socialtjänstlagen 2007. Då fastslogs att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna ska ses som offer för brott. Det svåra är att upptäcka våldet.

– Hos riskfamiljer där det till exempel finns psykisk ohälsa och missbruk, behöver vi vara extra observanta på att det kan finnas våld, säger Ulf Axberg.

Han poängterar att det är oerhört väsentligt att BUP och socialförvaltningen utarbetar tydliga rutiner för att fråga efter våldet. Det kan göras genom enkäter eller samtal, men frågan måste alltid ställas. Det har inom barn- och ungdomspsykiatrin ibland funnits missförstånd kring ansvarsfrågan eftersom man har tänkt att det i första hand är socialförvaltningen som ska handha våldsproblematik. Ulf Axberg säger att han själv, i sitt arbete som legitimerad psykolog på BUP, har missat att ställa frågan till patienter.

– Men jag började lyssna efter signaler, säger han. Jag försökte upptäcka vad barn och föräldrar inte pratade om under samtalen och när jag fick en känsla av att det kunde finnas våld i familjen bad jag om enskilda samtal med barn och föräldrar. När jag frågade om våld fick jag aldrig ett nej. Det skrämde mig. Hur många barn har jag tidigare behandlat utan att förstå det här?

Många föräldrar tror inte att barnen vet att det finns våld i familjen. En undersökning från åttiotalet visade att nästan all barn visste. Ulf Axberg har arbetat med behandling av män som slår och som själva haft närstående som blivit misshandlade. De vittnade själva om att de var medvetna om våldet i sitt hem, men de var övertygade om att deras barn inte kände till vad som skedde. Ulf Axberg brukade säga:

– Men du visste ju. Vad gjorde du när pappa började slå mamma?

– Jag sprang in i mitt rum och satte på hög musik, svarade en man.

– Så vad tror du att dina barn gör? frågade Ulf Axberg.

Barn som utsätts för våld utvecklar olika typer av problem. Förskolebarn får ibland psykosomatiska symptom som ont i magen. De kan även ha svårt att reglera känslor, vara oroliga och ängsliga eller drömma mardrömmar. En del kan verka rastlösa eller klängiga och andra kan bli väldigt omhändertagande.

Hur barnen kommer att må i framtiden är beroende av olika faktorer. Det finns många exempel på barn som tagit sig ur sina barndomstrauman, som har fått stöd av andra vuxna och som har kunnat hitta bra strategier för att hantera sina dåliga erfarenheter. Det finns familjer som reder ut problemen och finner en styrka i det. Men risken är att den skadliga stress man utsätts för orsakar svåra hälsoproblem.

Oavsett vad som blir avgörande för ett barns framtid så är det väsentligt att familjer får hjälp så fort som möjligt, menar Ulf Axberg. Små barn är sårbara. Därför måste samhället lära sig uppmärksamma våldet bättre och att hitta bra insatser för stöd. Förskolan är en av flera viktiga aktörer som kan hjälpa barnen.

– Pedagoger behöver inte känna att de ska vara experter. Det räcker att vara medmänniska: att lyssna, förstå och bekräfta barnets berättelser och det är naturligtvis självklart att man ska göra en orosanmälan om man befarar att ett barn far illa, säger han.

Lästips:

Barns röster om våld, 2:a upplagan – att lyssna, tolka och förstå
av Maria Eriksson, Åsa Cater Källström och Elisabet Näsman(red), 2015, Gleerups

Våld i hemmet – barns strategier av Carolina Överlien, 2012, Gleerups
Aldrig våld av Astrid Lindgren, 2014, Salikon förlag

Perceived Quality of Life and Health Complaints in Children Exposed to Intimate Partner Violence, 29:681–692 av Karin K. Grip & Kjerstin Almqvist & Ulf Axberg & Anders G. Broberg (2014)

Children Exposed to Intimate Partner Violence and the Reported Effects of Psychosocial Interventions, Violence and Victims, 28 (4), 635-655. av Karin K. Grip & Kjerstin Almqvist & Ulf Axberg & Anders G. Broberg (2013)

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma – Resultat från en nationell utvärdering, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Broberg, Anders G, Almqvist, Linnéa, Axberg, Ulf, Grip, Karin, Almqvist, Kjerstin, Sharifi, Ulrika, Cater, Åsa K Forssell, Anna, Eriksson, Maria & Iversen, Clara. (2011).

Text och bild: Helena Isaksson Baeck
Publicerad 2015.