Barndialogen - ett unikt arbete i Jönköpings län

Brister i samverkan mellan socialtjänst, skola och sjukvård är vanligt på flera håll ute i landet, men i Jönköpings län har man ändrat på detta. Barndialogen är ett unikt forum där landsting, kommuner och andra samhällsaktörer samarbetar för att utifrån Barnkonventionen stärka barnets ställning.

– Vi upplever att Barndialogen som arbetsform är unik i Sverige. Genom internationella studiebesök och konferenser vet vi också att Barndialogen väcker stort intresse utomlands, säger Linda Frank, projekt-ledare för Barn som anhöriga i länet.Linda har själv varit i USA och berättat om Barndialogen och framförallt om barns levnadsvanor. Deras arbete har spridit sig till Vita huset och Michelle Obama som anammat deras arbete. För några år sedan fick Barndialogen och Landstinget i Jönköpings län även en utmärkelse vid en internationell kvalitetskongress, något som varit viktigt för det fortsatta arbetet då det givit mer trygghet och styrka, menar Linda Frank.

”Ett kvitto”

När Barndialogen bildades 2001 sattes utvecklings- och förbättringsfrågor för barn på agendan i länet på allvar. I det fördjupade arbetet ingår, förutom landstinget och länets kommuner, även andra samhällsaktörer som idrottsrörelsen, ideella organisationer och högskolor. I styrgruppen sitter strategiska personer från kommuner, landstinget, länsstyrelsen och Regionförbundet kommunal samverkan.
– Barndialogen är ett kvitto på att allas insats är värdefull i arbetet. Det handlar om att sätta fokus på barnets och familjens behov och att erbjuda rätt kompetens så nära barn och familj som möjligt, säger Linda Frank och fortsätter:
 – Det har tagit tio år att bygga upp ett förtroende för varandra. Vi har varit måna om att Barndialogen är länets gemensamma arena, där vi delar kunskap och arbetsglädje. Ett jämbördigt förhållningssätt mellan alla aktörer och respekt för varandras olika kunskaper är en förutsättning för att göra nytta för dem det berör, alltså barn och föräldrar. 

Processer för hälsofrämjande insatser och förebyggande åtgärder kan skifta över tid men idag är viktiga arbets- områden; barns levnadsvanor, barns miljö och hälsa, barns psykiska hälsa, barn och kultur och barn som är an-höriga. FN:s Barnkonvention är en ledstjärna för Barndialogen och innebär att man ska uppmärksamma och stödja barns och ungas rätt till en god hälso- och sjukvård. 
– Vi tar Barnkonventionen på stort allvar. Vi har länge arbetat med barnombud som uppmärksammar barnen som är anhöriga till patienter och som lyfter frågan om barnkonventionen ute på sina arbetsplatser. Idag finns det närmare 250 barnombud i landstinget. 

Barndialogen arbetar också med brukarmedverkan och så kallade barnronder, då barn mellan 8-14 år granskar länets sjukhus. De unga har sedan en dialog tillsammans med personal och ger sina omdömen om miljön, säkerheten och kvalitén. Även vårdcentraler och folktandvårdskliniker ska granskas framöver. Ett annat arbete är SKL:s modellarbete Psynk- för psykisk hälsa barn och unga, som nu sprids i länet och där synkronisering är ledordet istället för att mer resurser efterfrågas. På olika sätt har man också bidragit till en modell för ett strukturerat hälso-samtal som tagits fram tillsammans med barn och unga. Det används nu i så gott som alla kommuner och skolor i länet.
– Inte sällan är det i ett sådant samtal, en trygg miljö med en inlyssnande och klok skolsköterska som gör att barn som anhöriga kan uttrycka sina tankar och känslor om sin livssituation och sin familj. 

”Det ser väldigt ljust ut” 

Utvecklings- och förbättringsfrågorna är ständigt aktuella och Barndialogen får nya uppdrag. Det kan vara allt från att kartlägga och mäta, eller att informera och fortbilda i diverse frågor, till att ta fram verktyg och utveckla metoder. Sedan sprids resultaten genom goda exempel, för ett fortsatt lärande och ständigt för-bättringsarbete. – Det ser väldigt ljust ut i vårt fortsatta arbete. Vi arbetar kontinuerligt med nya uppdrag som vi får av den samlade ledningen. Nu pågår till exempel planering av ett barnahus för barn som varit utsatta för övergrepp och där alla resurser samlas under ett tak, istället för att det utsatta barnet ska transporteras till olika miljöer och instanser, berättar Linda Frank.