Anhörigstödsportalen

Startdatum: februari 2008

Bakgrund och upplägg

Anhörigstödsportalen är en webbaserad stödtjänst inom Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som underlättar kommunikationen mellan anhörigvårdare och personal som arbetar med anhörigstöd i Gävle kommun (norr om Stockholm, 95 000 invånare). Anhörigstödsportalen har utvecklats av Gävle kommuns anhörigstöd i nära samarbete med det lokala näringslivet. Anhörigstödsportalen har använts skarpt i verksamheten i Gävle sedan februari 2008. Inom ramen för portalen kan anhörigvårdaren föra en elektronisk dagbok, skicka meddelanden till personal som arbetar direkt med anhörigstöd, göra en bokningsförfrågan om avlösningsvistelse, skriva levnadsberättelse och hålla sig informerad genom skriftlig och visuell information från aktuella anhörigstödsaktiviteter som finns tillgängliga i kommunen. När anhörigvårdaren har samtyckt till att delta får hon/han tillgång till portalen via en dator med Internetuppkoppling. Anhörigstödsportalen är också ett värdefullt verktyg för personalen då det förenklar för dem att upprätthålla en regelbunden kontakt med anhörigvårdarna. Portalen innefattar även administrativa stödfunktioner såsom utskick, inbjudningar, fakturor och administration av portalens funktionalitet. Portalen är byggd med en öppen källkod för att undvika behovet av licenser och göra tjänsten mera kostnadseffektiv. Möjligheten finns också för att ytterligare utökning av funktioner såsom videotelefoni och att strömma (streama) media.

De viktigaste målen för detta initiativ är anhörigvårdare som är datoranvändare. I pilotstudierna tenderade anhörigvårdarna att vara de som regelbundet utförde betydande del av vården för sina närstående. Den andra målgruppen är personalen som direkt arbetar med anhörigstöd i kommunen, framför allt anhörigstödjarna. Webbaserade system som Anhörigstödsportalen blir allt viktigare då anhörigstödet får fler kundgrupper att tillgodose och för många målgrupper är teknikstöd det mest naturliga valet.

Den viktigaste effekten av tjänsten är att den underlättar kommunikationen mellan anhörigvårdare och personal som arbetar direkt med anhörigstöd i kommunen. För anhörigvårdare med viss datorvana gör tjänsten det lättare för dem att komma i direkt kontakt med personal och få snabba svar och ha god tillgång till information om pågående lokala aktiviteter av intresse och för att direkt kunna boka avlösning till sin äldre närstående. Den har även inverkan på kommunal nivå då den möjliggör för personal som arbetar med anhörigstöd att utföra administrativa uppgifter på nätet samtidigt som de kan ha kontakt med kända anhörigvårdare i kommunen. Det finns potential att kunna använda personalens tid mer effektivt då det minskar behovet av traditionellt pappersarbete och eventuellt minskar antalet hembesök till anhörigvårdarna. Därför hjälper tjänsten till att förbättra prestation och effektivitet på det formella stödet och ökar samarbetet mellan anhörigvårdare och den formella vårdgivaren och möjligheten att arbeta i partnerskap.

Initiativet var lokalt och en grupp bildades av olika lokala aktörer bland annat IT-företaget "Open Care", personal från Gävle kommun tillsammans med anhörigvårdare. Finansieringen säkrades av Hjälpmedelsinstitutet (HI) inom området anhörigstöd i deras program "Teknik för Äldre". Personal inom anhörigstöd tillsammans med representanter från Open Care säkrade finansiering för två pilotprojekt inom programmet. Skälet för att genomföra initiativet var att få ett modernt webbaserat IKT-system för att underlätta kommunikationen och stödet mellan anhörigvårdare och personal och även ökar den totala effektiviteten inom anhörigstödet. På så sätt passar initiativet väl in med den nuvarande nationella e-hälsostrategin som sätter medborgarna i centrum för stödtjänster och betonar vikten av IT-system som underlättar för medborgarna att tillägna sig information, råd och stöd.

Operativ information

Utbildningen för anhörigvårdarna för att använda portalen tillhandahölls individuellt av personal från anhörigstödet på anhörigcentret under användarträffar i projektet alternativt i anhörigvårdarnas hem beroende på vad som ansågs lämpligt, oberoende av anhörigvårdarens grad av datakunskaper. De flesta anhörigvårdare behövde cirka 4-6 timmars utbildning. Utbildning för personal tillhandahölls av personal från anhörigstöd i projektet. Under projektet utvecklades även användarmanualer och en testportal/utbildningsmiljö så att nybörjare kunde gå in och pröva på att använda portalen utan rädsla för att störa något.

Projektet innebar inga kostnader för slutanvändarna. Anhörigstödsportalen har idag övergått i permanent drift i Gävle och erbjuds kostnadsfritt till alla anhörigvårdare som har tillgång till en internetansluten dator.

Anhörigstödsportalen kan enkelt användas av andra kommuners anhörigstöd och anpassas efter olika kommuners behov och önskemål. Kostnaden för kommuner som vill ansluta sig baseras på antalet invånare i kommunen. Till exempel, i en kommun med 100 000 invånare blir årskostnaden 115 000 Kr, medan en liten kommun med 12 500 invånare får en årskostnad på 50 000 Kr. Priset baseras på att kommunen köper Anhörigstödsportalen som en webbaserad tjänst och löpande driftskostnad är inkluderad i priset. Kommunerna kan även köpa till supporttjänster i önskad omfattning. Anhörigstödsportalen utvecklas fortlöpande och kompletteras med ytterligare funktionalitet utifrån kommunens önskemål och förhoppningen är att sprida tjänsten till flera kommuner som kan dela på utvecklingskostnaderna och medverka till att driva utvecklingen framåt.

Inga större problem eller hinder som sådant identifierades under utvecklingen av initiativet. Däremot ansåg både anhörigvårdarna och personalen att portalen kunde utvecklas ytterligare genom att innehålla mer information än den som fanns tillgänglig i projektversionen. Anhörigvårdarna efterfrågade mer information om sjukdomar, behandlingar och vad de kan göra för att underlätta för sina sjuka närstående, anhörigvårdarens roll, instruktionsfilmer, omvårdnadsinformation, förflyttningsteknik/hjälp och möjligheten att skicka meddelanden till annan personal eller kontaktpersoner. Personalen föreslog att de kunde ta in mer digitalt utbildningsmaterial. Pilotprojektet visade att det är viktigt att vara tydlig med vem som bar ansvaret och till vem anhörigvårdarna kunde vända sig med frågor och kommentarer.

Utvärdering

Utvärderingen gjordes främst för att bedöma användarvänligheten i portalen och utgjorde en del av projektet som finansierades av HI. Projektets personal ansvarade för utvärderingen i samarbete med projektets styrgrupp. Kvalitativa och kvantitativa metoder användes vilka visade höga värden av tillfredsällelse med tjänsten både ur anhörigvårdarnas och personalens perspektiv.

Framtidsperspektiv

Den viktigaste lärdomen i utvecklingsfasen ur leverantörssynpunkt var det fortlöpande engagemanget och återkopplingen från både anhörigvårdare och vårdgivare genom hela processen så att detaljerad feedback lämnades för att förbättra användbarheten i systemet. Styrkan med systemet var att det användes en öppen källkod som gav kommunens personal stor frihet att själva genomföra förbättringar av systemet för att undvika beroende av leverantören. Man undvek också dyra licenser för användarna. Inga större misstag identifierades i projektet. En utmaning som återstår är att få ett aktivt engagemang från anhörigvårdarna i portalen och att inkludera de anhörigvårdare som för närvarande inte är dator- och/eller Internetanvändare. Styrkan i initiativet är att vårdsystemet inte behöver anpassas, utan det gör befintliga rutiner mer effektiva genom att göra ett antal administrativa funktioner för anhörigstödstjänster möjliga att utföra i en integrerad portal.

Tjänsten är idag implementerad i hela Gävle kommun för att all personal ska ha tillgång till portalen och alla kända anhörigvårdare kan vara delaktiga. I teorin skulle den vara ganska enkel att överföra till andra kommuner för att användas av anhörigstödspersonal och anhörigvårdare.

Tjänsten har varit nominerad till flera svenska utmärkelser inom IKT-området för tjänster inom vård och omsorg.

Initiativet är relevant med tanke på den aktuella anhörigstödspolitik som syftar till att individualisera anhörigstödstjänsterna så att de bättre stämmer överens med de behov och den situation som den enskilde anhörigvårdaren befinner sig i. Likaså är initiativet helt i linje med den aktuella e-hälsostrategin vilken placerar medborgaren i centrum för IKT-systemet och möjligheten för användarcentrerade IKT-system som underlättar kommunikationen mellan medborgarna och vårdgivare.

Utsikter för utvecklingen inom Gävle kommun är goda då kommunen redan har ett väl etablerat utbud av anhörigstödstjänster så det är troligt att detta IKT-initiativ kommer att stödjas även fortsättningsvis för att kunna erbjudas till kända anhörigvårdare i kommunen. Utöver den aktuella kommunen möter initiativet utmaningen som alla nuvarande IKT-stödtjänster möter, nämligen att övertyga beslutsfattare i andra kommuner om fördelarna med systemet.

Fakta

Data, bakgrund & upplägg

Vård område: Nordiskt.
Typer av vårdgivare: Lokala offentliga, privata vinstdrivande.
Målgrupper: Informella vårdare, formella vårdare.
Typer av potential inverkan på anhörigas behov: Psykologiskt stöd, Information, Råd och vägledning, Försvarande av rättigheter.
Belastning hos anhörig: Medium till hög.
Åldersgrupp för anhöriga: Äldre generation och medelålders generation.
Använda IKT typer: Information och lärande, personal stöd och social integration, vårdkoordination.
Initiativets stödfunktioner: Stärka vårdarens kvalitet i det dagliga livet, delaktighet.

Operativ information

Finansiering: Privat och offentlig.
Offentligt finansierad period: 1-3 år.
Beräknad årlig budget: Cirka 90 000 kr.
Antal användare: För närvarande finns det 610 vårdare som är registrerade användare.
Geografisk utbredning: Lokal och regional.
Operativ tidsperiod: 1-3 år.
Integrations nivå: Fullt integrerat i vårdsystemet.
Mognad: Operativt.
Antal vårdgivare: 1

Data, utvärdering

Data tillgänglighet: Fördjupad (historia+utvärdering).
Mikro effekt utvärdering (individnivå): Informella vårdarens kvalitet i det dagliga livet, formella vårdarens kvalitet i det dagliga livet, acceptabilitet.
Använda metoder: Kvantitativa metoder, kvalitativa metoder.

Data framtida perspektiv

Potentiell transfererbarhet: Hög.
Huvudmål: Öka vårdkvalitet, Kostnadsinnehåll, minska vårdarens börda och stärka kvalitén i det dagliga livet.