Nationella anhörigstrategin: Socialstyrelsens andra rapport publicerad

Text publicerad 2021-07-02

Under onsdagen publicerade Socialstyrelsen rapporten "Anhöriga som vårdar eller stödjer någon de står nära". Rapporten utgör en del av underlaget till en kommande nationell anhörigstrategi.

Socialstyrelsen fick hösten 2019 i uppdrag att ta fram ett underlag till en nationell strategi för anhöriga som ger vård eller stöd till en närstående. Uppdraget inkluderade först endast anhöriga till äldre personer, men utvidgades senare till att omfatta alla anhöriga. Bakgrunden till uppdraget är en rapport som Nka har tagit fram som innehåller förslag till en framtida nationell anhörigstrategi.

I Socialstyrelsens uppdrag ingick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär för anhöriga och personal, samt att göra en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt regelverk. Socialstyrelsen skulle även redovisa eventuella brister som upptäckts under arbetet med underlaget.

Karin Gavelin, utredare vid Socialstyrelsen.

Den första rapporten, som berör anhöriga till äldre personer, publicerades den 1 december 2020. Den 30 juni 2021 publicerades också rapporten som rör övriga anhöriga. Socialstyrelsen skriver i rapporten att närmare en femtedel av Sveriges vuxna befolkning ger vård eller stöd till någon i sin närhet och att anhöriga fyller en samhällsbärande funktion. Att hjälpa någon i sin närhet kan vara berikande, men för många medför anhörigskapet också stora påfrestningar som kan få negativa konsekvenser för den anhörigas hälsa, ekonomi och livskvalitet.

– Anhöriga utför ett omfattande praktiskt, organisatoriskt och emotionellt arbete som utgör en avlastning för den offentliga vården och omsorgen. Att ge anhörigomsorg ska vara frivilligt, men idag kan många anhöriga inte välja hur, när och i vilken omfattning de ger omsorg. I rapporten belyser Socialstyrelsen områden där anhörigperspektivet behöver stärkas och understryker att det är viktigt att den kommande strategin värnar anhörigas frivillighet, säger Karin Gavelin, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för uppdraget.

Socialstyrelsen skriver i rapporten att anhörigas behov kan delas in i tre övergripande kategorier:
• Anhöriga är beroende av att välfärdens insatser till den enskilde fungerar.
• Det finns behov av ett anhörigperspektiv i vården och omsorgen – anhörigas information ska beaktas, deras insatser behöver uppmärksammas och man behöver ta hänsyn till anhörigas egna behov.
• Anhöriga har behov av eget stöd i form av information, utbildning, avlösning, ekonomiskt stöd och samtalsstöd.

Utöver detta har barn som anhöriga också särskilda rättigheter, baserat på barnkonventionen. Det innebär att barn har rätt till en god utveckling, föräldrar som tillgodoser barnens behov, utbildning och till bästa möjliga hälsa. Dessutom ska barns bästa alltid beaktas vid alla beslut som rör dem.

Behov av stärkt anhörigperspektiv

I samband med den aktuella och tidigare undersökningar har flera brister och utvecklingsområden pekats ut. Bland annat ser man att stödet till anhöriga inte är jämlikt, att stödet inte är tillräckligt flexibelt eller individanpassat och att få barn nås av kommuners stödinsatser.

Socialstyrelsen poängterar i rapporten att stödet till anhöriga inte ska ses som ett avgränsat verksamhetsområde, utan behöver utgöra en del i uppdraget hos alla som möter närstående och anhöriga i sitt arbete. Socialstyrelsen menar därför att en uppgift för den kommande strategin kan vara att tydliggöra att all personal inom vård- och omsorg har ansvar för att se till att anhöriga uppmärksammas och får stöd.

Underlaget pekar också på att anhörigperspektivet behöver stärkas inom flera verksamhetsområden och på flera nivåer. Bland annat efterfrågas ett stärkt anhörigperspektiv i vård- och omsorgsplaneringen, i verksamheter som möter barn och i grundutbildningar och kompetensutveckling.

Orsak till brister

Socialstyrelsen har under arbetet med rapporten undersökt vad som ligger bakom bristerna i anhörigstödet och anhörigperspektivet. Fyra övergripande områden kunde då utkristalliseras:

• Ledning och styrning
Det krävs tydliga direktiv om att det ingår i vård- och omsorgspersonalens uppdrag att uppmärksamma och stötta anhöriga. Anhörigperspektivet, samt kommuner och regioners ansvar, behöver också tydliggöras i regelverk, kunskapsstöd, riktlinjer och uppföljningar.

• Kunskap och kompetens
Kompetensen och kunskapen om skyldigheter och regelverk, hur man bemöter och synliggör anhöriga, samt vad det innebär att vara anhörig, behöver förstärkas. Kunskaps- och kompetensförhöjning krävs på flera nivåer, både i grundutbildningar och i kompetensutveckling för beslutsfattare, chefer och medarbetare.

• Tid och resurser
Tid- och resursbrist gör att medarbetares möjlighet att stötta, lyssna på och ta hänsyn till anhöriga kraftigt begränsas. Resurser och ekonomiska incitament kan behövas för att verksamheter ska kunna lägga mer tid på anhöriga.

• Samverkan och samordning
Brister i samverkan mellan vård- och omsorgsverksamheter och andra aktörer kan leda till att anhöriga får ta större omsorgsansvar och inte får det stöd de behöver. Det stora antalet offentliga och privata aktörer, organisatoriska stuprör och sekretess tros vara några av orsakerna som dämpar samverkan.

Viktigt att omsorgsgivandet är frivilligt

Avslutnings trycker Socialstyrelsen på att det är viktigt att anhörigas insatser alltid är frivilliga. Den kommande nationella strategin behöver därför utformas på ett sätt som värnar om anhörigas rätt att välja om, hur och i vilken omfattning man vill ge omsorg till sin närstående. Strategin bör också beakta anhörigas möjligheter att vara delaktiga i vården och omsorgen, samt att få stöd för att orka och klara av sin roll.

I genomförandet av uppdraget har Socialstyrelsen samverkat med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka, ser positivt på att underlaget nu är publicerat.

– Förhoppningen är att rapporten ska leda till att frågor som rör anhöriga blir mer prioriterade och att stödet till personer som ger vård och stöd till närstående utvecklas. Nka:s förhoppning är att en framtida nationell anhörigstrategi ska bidra till att de brister som Socialstyrelsens rapport belyser åtgärdas, att anhörigas insatser uppmärksammas och att anhörigas situation på lång sikt förbättras, säger han.

Här kan du läsa Socialstyrelsens rapport

Text: Josefine Göransson