Samverkan ökar möjligheten till delaktighet för barn som anhöriga och unga omsorgsgivare

Lennart Magnusson, seniorrådgivare och forskare vid Nka, Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister, och Agnes Lundström, utredare vid Socialstyrelsen. Foto: Paul Svensson

Nyligen anordnade Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) i samverkan med Socialstyrelsen en konferens för nätverken Barn som anhöriga under rubriken ”Utveckla stöd i samverkan – gemensamt arbete för och tillsammans med barnen”. Syftet var att sätta ljus på vikten av samverkan för att stärka stödet till barn som anhöriga. Cirka 130 personer från olika verksamhetsområden deltog i konferensen, som även gästades av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Konferensen inleddes av Lennart Magnusson, seniorrådgivare och forskare vid Nka och docent vid Linnéuniversitetet, och Agnes Lundström, utredare vid Socialstyrelsen.

Lennart Magnusson konstaterade att utvecklingen av stödet till barn som anhöriga under åren gått framåt och nu har gått in i en ny fas.

– Vi fick i uppdrag av Socialstyrelsen 2011 att jobba med barn som anhöriga. Till en början handlade det om att bygga upp en kunskapsbas, att skapa lärande nätverk och att bistå med utveckling och införande av stöd, främst riktat till regionerna, sa han och pekade på att det hänt en hel del. Bland annat att barnkonventionen blev lag 2020 och EU:s barngaranti som infördes året därefter.

Han betonade att både barnkonventionen och barngarantin slår fast betydelsen av att barn får sina röster hörda och berättade att Nka under senare år hunnit genomföra två större internationella konferenser på temat Barn som anhöriga, där begreppet ”Nothing about us, without us” har varit en viktig grundbult.

– Vi är på väg att i större utsträckning involvera barn som anhöriga och unga omsorgsgivare i såväl forskningsarbete som i praxis. Den här konferensen tjänar som inspiration att gå vidare och i ännu högre utsträckning arbeta för att involvera barn och unga i utvecklingen, sa Lennart Magnusson och lämnade ordet vidare till Agnes Lundström som i sin tur redogjorde för definitionen av barn som anhöriga enligt Socialstyrelsens regeringsuppdrag.

Vidare slog hon fast att all den kunskap som idag finns om barn som anhöriga tydligt visar på vikten av att samhället uppmärksammar barns behov och erbjuder ett bra stöd.

– Med kunskap menar jag bästa tänkbara kunskapen från forskningen, professionen, praktiken, civilsamhället och inte minst från de som är berörda; barnen, ungdomarna och föräldrarna.

Agnes Lundström sa vidare att hon var väldigt glad att så många engagerar sig i de här frågorna och också valt att delta under konferensdagarna.

Se inledningen av konferensen

Delaktighet förutsättning för lyckad samverkan

Harald Liebenstein Gegner, fil dr i socialt arbete och forsknings- och utvecklingsledare vid socialtjänsten i Lund, gav en introduktion till dagarna under temat Samverkan med barnens bästa i fokus.

Han tog upp möjligheter och utmaningar med samverkan generellt och specifikt när man samverkar kring barn som anhöriga. Vidare gav han konkreta exempel på samverkan där barn gjorts delaktiga, vilket är förutsättningen för en lyckad samverkan, menade han. Samtidigt lyfte han även utmaningar när det gäller att involvera barn och unga.

Under konferensen deltog även tre ungdomar med egen erfarenhet av att vara unga omsorgsgivare: Gustav Anrin, Emma Söderström och Sara Khadair. De redogjorde för vilka utmaningar de mött, vilket stöd som varit till hjälp och vad de saknat.

Se föreläsningen med Harald Liebenstein Gegner

Se samtalet med de unga omsorgsgivarna 

Gustav Anrin, Emma Söderström och Sara Khadair delade sina erfarenheter. Foto: Paul Svensson

Deltagarna fick även information om några FoU-projekt med Blandade Lärande Nätverk (BLN) i samverkan med barn som anhöriga. Där berättade bland annat Lennart Magnusson om evidensbaserad praktik och Blandade lärande nätverk, Johanna Miranda Sköld och Linda Lotsengård redogjorde för ME-WE-projektet och Eva Nordqvist redogjorde i sin tur för CANOK-arbetet i Malmö utifrån BLN-metoden.

En viktig del under konferensen var de workshops som hölls kring samverkan, där även barn och unga anhöriga deltog.

Se presentationerna av olika FoU-projekt

Konferensens andra dag inleddes med en återkoppling från de olika workshops som genomförts dagen innan. Lennart Magnusson listade några av de många viktiga faktorer som lyfts fram i grupperna, utifrån de konkreta frågeställningar som var utgångspunkt för diskussionerna.

Stora vinster med att inkludera barn och unga

Bland annat konstaterades att det finns stora vinster, såväl samhällsekonomiska som folkhälsomässiga, med att inkludera barn som anhöriga och unga omsorgsgivare i utvecklingen av evidensbaserad praktik och forskning. Samtidigt pekade grupperna på utmaningar som rekrytering, samtycke och praktiska förutsättningar.

Deltagarna gav en rad förslag på hur man ska möta de utmaningar som identifierats för att inkludera barn och unga som anhöriga. Bland annat handlade det om att försöka möta barnen där de befinner sig – skola, fritidsverksamhet och via personal. Information till barn och unga, föräldrar och personal i verksamheter som kan vara bra samarbetspartners angavs även det som en viktig faktor.

Frågan om hur det går att skapa hållbarhet i en evidensbaserad praktik och forskning, där barn och unga som anhöriga medverkar diskuterades. Deltagarna pekade på faktorer som ledning och styrning, exempelvis att det skrivs in i olika styrdokument. Att delaktighet tydliggörs i ansökningar och redovisningar, att det framgår att det är positiva sociala investeringar, samt vikten av att hitta samverkanspartners.

Se summeringen och diskussionen från konferensens första dag

Från organisationen Clownmedicin kom Eva Riepe och Anne-Marie Möller och berättade om deras viktiga arbete med att ge stöd till sjuka barn och deras familjer.

Se presentationen av Clownmedicin

Gästade konferensen gjorde även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Hon tog upp regeringens arbete med anhörigstöd inom vård och omsorg, och hur man arbetar för att stärka stödet till barn i behov av stöd. Här lyfte hon bland annat fram skolsociala team som en viktig del.

Vidare presenterade hon delar av den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft den 1 juli i år, och pekade på att den kommer innebära positiva förändringar även för barn som anhöriga.

Lennart Magnusson och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Paul Svensson

Camilla Waltersson Grönvall betonade även vikten av preventiva insatser till anhöriga som bistår en närstående, samt behovet av föräldraskapsstöd och att fler resurser behövs för att ge stöd till utsatta familjer.    

Barnens rättigheter stärks

Hon pekade även på att barnens rättigheter stärks, då den nya lagen anpassas till barnkonventionen och att lagen ska ta hänsyn till barnets åsikter vad som är barnets bästa.

– Barnet har rätt till information om sina insatser och socialtjänsten ska tillse att barnet förstår vad det innebär. Inga barn ska behöva uppleva att man pratar över huvudet på dem, betonade Camilla Waltersson Grönvall och lyfte fram en annan viktig förändring.

– Den nya lagen kommer möjliggöra att vi får digitalt sökbara orosanmälningar. Man behöver kunna följa barn över tid. Barn ska inte riskera att trilla mellan stolarna, slog hon fast.

Camilla Waltersson Grönvall konstaterade att den nya socialtjänstlagen gör det möjligt att agera snabbare och bidrar till att öka tillgängligheten.

– Den är bättre anpassad för att möta dagens samhällsutmaningar och inte minst kommer det att gå att erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. En viktig förändring, menade hon.

Camilla Waltersson Grönvall avslutade med att konstatera att det har stor betydelse att olika berörda aktörer fördjupar sig och engagerar sig i anhörigperspektivet.

– Det ni nu har gjort under de här dagarna är ett viktigt och bra exempel på kunskapsutveckling.

Se föredraget av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall

Fler nätverk med olika kompetens

Lennart Magnusson gav avslutningsvis en kort summering av de två dagarna och konstaterade att det nu är dags att ta nästa steg i arbetet med och för barn som anhöriga.

– Till att börja med ser vi fram mot den antologi som är på gång i ämnet barn som anhöriga, och även inspirationsmaterialet från de här dagarna, som kommer att sammanställas någon gång i höst. Vi kommer fortsätta nätverka som tidigare, men hoppas också kunna starta fler blandade lärande nätverk med olika kompetens inom området.

Han kunde även presentera en glad nyhet, att pengar beviljats till projektet ”Our voices” – ett projekt för att öka delaktigheten bland barn och unga i forskningen.

– Vi kommer även ta fram ett utbildningsprogram för att involvera barn och unga. Förhoppningen är att även kunna starta nätverk med skolorna. Allt för att vi verkligen ska kunna involvera barn som anhöriga och unga omsorgsgivare i utvecklingen och forskningen av ett evidensbaserat stöd.

Moderator för dagarna var Lina Pastorek, Socialdepartementet.

Se de inspelade föreläsningarna på Nka play!

Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2025-07-02