Lyhördhet, tålamod och tid – hörnstenar i anhörigstödet vid Sala rättspsykiatri

Carina Berndtsson har arbetat med anhörigstöd de senaste 20 åren. Foton: Pexels och privat

Att arbeta för att läka relationer och skapa trygghet mellan anhöriga och patienter har blivit en livsgärning för Carina Berndtsson, familjeterapeut vid Rättspsykiatri Västmanland i Sala. Efter 45 års arbete inom rättspsykiatrin är hon fortfarande bestämd med att hon har världens bästa jobb.

– Nästan dagligen får jag uppleva att relationen mellan en anhörig och patient succesivt läker, något som självfallet är oerhört positivt för alla inblandade. Det om något visar hur viktigt det är med anhörigstöd, konstaterar Carina Berndtsson, som de senaste 20 åren arbetat med anhörigstöd.

Till rättspsykiatri Västmanland i Sala kommer personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård, personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt samt anhållna och häktade personer. Här finns fyra avdelningar med 14 platser på varje. I Sala finns även en öppenvårdsenhet kopplad till rättspsykiatrin. Carina Berndtsson följer oftast patienten från intag på slutna avdelningarna till öppenvården och utskrivning.

Inom rättspsykiatrin i Sala arbetar många olika professioner; allt från läkare, psykologer, arbetsterapeuter till lärare och vårdare. Detta för att kunna ge patienterna så individuellt stöd och vård som möjligt. Carina Berndtsson tror att rättspsykiatrin i Sala är relativt ensamma om att ha en person anställd för att specifikt arbeta med anhörigstöd.

– Det gör att vi kan arbeta mer systematiskt med anhörigstöd, vilket är en stor fördel för både anhöriga och patienter, betonar hon och berättar att de anhöriga hon möter oftast tidigare har försökt få hjälp, utan att lyckas.

– De anhöriga har ofta levt i en svår situation i många år med en sjuk närstående. Någon frågade sig till och med: ”Ska det behöva gå så långt som till ett brott, för att vi ska få stöd?”. Sådant är tungt att höra, samtidigt uttrycker de allra flesta stor tacksamhet över att vi tidigt tar kontakt, att någon bryr sig, säger Carina Berndtsson.

Stora fördelar med en tidig kontakt

– Anhörigstöd inom rättspsykiatrin kräver extra mycket tid, tålamod och lyhördhet. De förutsättningarna har vi hos oss. Att dessutom kunna arbeta med anhörigstöd i ett tidigt skede, för anhöriga till de personer som dömts till rättspsykiatrisk vård, ökar förutsättningarna för att förstärka eller läka trasiga relationer, säger hon.

– När domen vunnit laga kraft och patienten kommer till oss försöker jag ha en första kontakt inom två veckor och snabbt få ett medgivande att ta kontakt med anhöriga. Något som bidrar till att vi i ett tidigt skede kan få viktig information om en patient, som kan vara till stor hjälp i den fortsatta behandlingen och planeringen. Patienterna har ofta långa behandlingstider hos oss, innan det är dags för steget till öppenvård eller utskrivning.

Carina Berndtsson pekar på vikten av att anhöriga känner ett förtroende, att anhörigstödet är ett gemensamt arbete för att dels skapa trygghet för anhöriga, dels för att relationen mellan dem och patienten ska bli så bra som möjligt.

­– Det är viktigt att få anhöriga att känna att de inte står ensamma med alla frågor och känslor, som följer av att ha en anhörig som är dömd till rättspsykiatrisk vård. I bagaget finns många svåra upplevelser som på olika sätt behöver bearbetas. Ofta hjälper jag till att vägleda till andra stödinsatser, som terapi, ideella organisationer och trygghetsskapande åtgärder.

Lyhörda för anhörigas vilja

Carina Berntsson möter många anhöriga som mår väldigt dåligt. De kan ha varit med om traumatiska händelser och kan även själva vara målsägande.  

– Till en början handlar det mest om att inte ge så mycket information, utan att prata om deras upplevelser, som ofta är kantade av rädsla, där deras närstående gjort saker i psykotiska tillstånd.

Tryggheten är a och o, poängterar hon. Alla besök är bevakade och sker först när patienten är stabil.

– Vi är extremt lyhörda för de anhörigas vilja. Det är absolut inte alltid så att anhöriga vill ha kontakt. I vissa fall kan det även ta lång tid innan de tar steget till besök och i vissa fall ger vi stöd för att bryta en relation helt, då vi tyvärr också möter en del dysfunktionella familjer.

Varje år bjuder rättspsykiatrin i Sala in alla anhöriga till en anhörigdag. Under pandemin var det pausat, men förra året var det välbesökt.

– Då har vi föreläsningar, visar runt där det är möjligt och de anhöriga bjuds på fika och lunch. Det är en viktig satsning, där kan vi slå hål på en del fördomar kring rättspsykiatrisk vård. Många blir förvånade över hur mycket resurser våra enheter rymmer, som exempelvis drogterapeuter, aktivitetscentrum och att man kan välja att plugga här.

Ansvar att svara på barn och ungas frågor

När det gäller barn till patienter tycker Carina Berntsson att hon har ett extra viktigt ansvar att förse dem med information.

– Vi har en Barnkonvention, som numera är lag, där barn och ungas rätt till information, råd och stöd slås fast och som vi ska leva upp till, betonar hon.

I kontakten med barn till patienter är det även här alltid tryggheten som går först. Carina Berndtsson pekar på vikten av att ge korrekt information. För de små barnen använder hon inledningsvis dockor och böcker, som andra barn varit delaktiga i att skriva. För många barn och unga är ovissheten och fantasierna mycket värre än verkligheten.

– Små barn ställer ofta väldigt raka och konkreta frågor, medan de äldre kan bära på mycket skam och skuld, som ofta är svårare att hantera. Här är det extra viktigt att kunna vara lyhörd och ta saker stegvis. Samtidigt behöver barnen få snabba svar, så inte fantasierna tar över, säger hon och berättar att äldre barn kan ställa frågor som: ”Kommer jag också bli sjuk? Är det ärftligt?”

En viktig del vad gäller barn är att säkerställa att de får det stöd och den hjälp de behöver av samhället i övrigt.

– Jag gör alltid en orosanmälan till socialtjänsten. Oftast är det redan gjort, men det är en säkerhetsrutin för att garantera att barn till våra patienter får rätt stöd.

Syskon behöver stöd

När det gäller syskon till en patient kan det ibland vara extra utmanande. Carina Berndtsson förklarar att hon oftast träffar äldre syskon enskilt.

– Det kan ha varit tungt på olika vis för syskon. Exempelvis kan de själva ha varit utsatta, åsidosatta eller fått en slags föräldrarelation till sitt syskon, där de behövt ta ett allt för stort ansvar. De kan också uttrycka att de skäms för att de tycker att det är skönt att ha sitt syskon här, att de nu kan leva mer normalt och ta hem kompisar, som de inte kunnat tidigare.

­– Ibland kan syskon behöva pausa relationen för en tid, och det måste få vara helt ok att göra det. Mitt mål på sikt är alltid att de ska kunna hitta fram till en ”vanlig” syskonrelation.

Carina Berndtsson förklarar att ytterligare en viktig ambition hon har i sitt arbete är att bryta ett medberoende.

– Min erfarenhet är att det ofta är mammor som varit medberoende, fattat väldigt många beslut och försökt ha kontroll, medan pappor oftast varit mer distanserade, säger hon.

– Mammor som är anhöriga har ofta slitit i många år. De kanske har ett barn med autism och gjort allt som gått att göra, ända sitter de nu med skuld och har svårt att lämna över ansvaret till andra och backa undan. Min uppgift blir att jobba för att patienten och föräldern på sikt ska få en tydligare och sundare vuxenrelation.

Även när den dagen kommer då det är dags för patienten att ta steget till den rättspsykiatriska öppenvården i Sala eller skrivas ut, står Carina Berndtsson beredd.

– För anhöriga är det ofta en kritisk punkt. Då finns rädslan för att det ska börja om igen, att behandlingen inte varit tillräcklig. När en patient skrivs ut ska det vara väl ordnat. Rättspsykiatrisk öppenvård kan pågå under väldigt lång tid. Men min bild är att det oftast går bra, säger hon.

Vad är det då som driver Carina Berndtsson att år efter år fortsätta med anhörigstöd inom rättspsykiatrin?

– Självfallet är det många faktorer, men några av mina guldstunder är exempelvis när jag utifrån en tillsynes hopplös situation, där patienten inte har någon som vill ha kontakt, ända hittar någon som vill ha en kontakt. Att se hur glad en patient blir då är oslagbart. Där jag kan göra mest skillnad är där det varit som svårast och där jag kunnat bidra till att en relation läker, exempelvis patienter med svåra psykoser, som gjort att de kanske inte haft kontakt med anhöriga på många år.

– Jag är nog envis och lägger mycket tid på att hitta anhöriga. Efter så många år är det lika givande. Jag ser hur viktigt det är, och hur det gagnar patienten och anhöriga både på kort och lång sikt.

Text: Agneta Berghamre Heins
Publicerad 2023-04-13