Fungerar koordinatorstöd i Sverige?

Nka har tillsammans med Socialstyrelsen genomfört ett treårigt projekt som avslutades december 2021. Projektet hade sitt ursprung i ett kunskapsstöd som togs fram av Socialstyrelsen 2017: Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning.

Tillsammans med de projekt som tidigare genomförts via Bräcke diakoni och i Karlstad kommun finns nu underlag för att konstatera att:

JA – koordinatorstöd är ett bra stöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

JA – det fungerar under svenska förhållande.

Koordinatorprojektets syfte och mål

Projektets övergripande syfte var att förbättra situationen för familjer som har barn med funktionsnedsättning genom samordning och individuellt anpassat stöd till barnens föräldrar, med följande delmål:

• Att genom stödet till föräldrarna bidra till att barnen får ökad livskvalitet och hälsa med särskilt fokus på skola/förskola, fritid och hemsituation.

• Att föräldrarna upplever en förbättrad hälsa, minskad stress och oro samt ökad livskvalitet.

• Att föräldrarna får större möjlighet till förvärvsarbete/sysselsättning i den grad de önskar.

• Att föräldrarnas sjukskrivning och behov av ledighet från arbetet för att ordna stöd till barnet minskar.

Det andra övergripande syftet var att få samlad kunskap och empirisk erfarenhet av hur koordinatorfunktionen, såsom den beskrevs i kunskapsstödet, fungerade i praktiken under svenska förhållanden. Nka och Socialstyrelsen ville få kunskap om vilka omständigheter som främst påverkar effekten av koordinatorstödet och systematiskt utvärdera den praktik som utvecklas. Projektet skulle med andra ord utveckla ett koncept för en koordinatorfunktion som underlättar samordningen samt tydliggör och prövar det i praktiken. Inspiration till projektets utformning inhämtades från det ovannämnda kunskapsstödet samt både svenska och internationella förebilder.

Övergripande resultat – en sammanfattning

För barnen
Positiva förändringar efter koordinatorstöd till föräldrarna kunde ses i barnets olika miljöer, båda hemma, i skolan och på fritiden. Skolsituationen var den miljö som generellt fungerade sämst för barnen och det var också där som den största positiva förändringen sågs efter stöd. Även på fritiden och i hemmet märktes positiva effekter på gruppnivå.

För föräldrarna
Utvärderingen visar sammanfattningsvis att koordinatorstödet fyller en viktig funktion för många föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Majoriteten av föräldrarna som fått stöd är nöjda och upplever minskad stress och oro för sitt barn och sin familjs situation. Den egna hälsan hos föräldern har också påverkats positivt efter koordinatorstöd. Fler föräldrar har kommit ut i sysselsättning och det är också fler föräldrar som efter stöd har kunnat arbeta heltid.

Projektet har framför allt en förebyggande effekt ur ett folkhälsoperspektiv. Den har bidragit till att stöd till föräldrar har blivit lättillgängligt och individanpassat. Detta i sin tur har minskat konkreta stressfaktorer och föräldrars oro för sina barns situation.

Föräldrar beskriver värdet av att inte känna sig ensam i möte med professionella, och tillgången till en neutral samtalspart att diskutera sin situation med har givit bidrag till att hantera sin föräldraroll på ett tryggare sätt.

Koordinatorstödet har bidragit till att föräldrar och barn har fått stöd innan problemen blivit övermäktiga. Dessa tidiga insatser har haft positiv betydelse för både föräldrarna och barnen.

Citat från föräldrar:
"Tack vare koordinatorstödet slipper jag falla mellan stolarna"
"Jag slipper känna mig så himla ensam i det här"
"Jag har blivit gladare och börjat jobba igen"
"En neutral part som verkligen lyssnade"

För kommunen
Föräldrar och koordinatorer beskriver värdet av koordinatorstöd för att underlätta samverkan mellan olika kommunala och regionala verksamheter. Samverkan har underlättas genom förberedelser såväl inför möte, under möte som efter möte.

Koordinatorstödet har underlättat för socialtjänstens handläggare att ta ställning till lämplig stödinsats för familjen genom att föräldrar har kunnat vara mer förberedda i mötet med handläggare. Mindre resurser har därför behövts för handläggning och beslut i samband med ansökningar.

Koordinatorerna upplever att de har ett viktigt uppdrag och kan göra skillnad för familjerna. De beskriver även positiv återkoppling från andra professioner inom kommunal och regional verksamhet.

En erfarenhet som kommuner/stadsdelar har gjort under projekttiden är värdet av koordinatorns unika möjlighet att ta del av hur samhällets stöd fungerar för en familj som har barn med funktionsnedsättning.

Genom att träffa flera föräldrar kan gemensamma utmaningar identifieras och uppmärksammas. Dessa kan vara ett värdefullt bidrag i förbättringsarbetet i en lärande organisation.

Projektet har fokuserat på koordinatorstödet i den modell som Socialstyrelsen tagit fram och som ligger till grund för projektet (referens). Eftersom en tillgänglig informationstjänst ofta saknas i kommuner har koordinatorn i många fall även fyllt det behovet för familjerna. Föräldrar har önskat stöd vid gemensamma planeringsmöten då det kan upplevas svårt att göra sin röst hörd, att känna sig som en jämlik deltagare och att förstå syftet med mötet.

Citat från samarbetsparter:
"Koordinatorn blir de där extra ögonen och öronen"
"Föräldrarna får hjälp att sortera och se i vilken ordning saker och ting bör göras"
"Det är avlastande att veta att det finns någon mer professionell som stöd för familjen"
"Föräldrarna som har koordinatorstöd är ofta mer förberedda"