Blandade lärande nätverk

Bild på olika yrkesgrupper i ett blandat lärande nätverk

Illustration: Mattias Gordon

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har under flera år arbetat med så kallade Blandade Lärande Nätverk (BLN). Målet med de lärande nätverken är att tillsammans lära av varandra, utbyta kunskaper och erfarenheter, samt att stödja varandra att omsätta forsknings- och utvecklingsresultat i praktisk verksamhet. Målet är också att utveckla utbildningsmaterial och ”praktiska riktlinjer” kring anhörigfrågor.

Till arbetet i blandade lärande nätverk erbjuds representanter för Nka:s alla målgrupper att delta, det vill säga anhöriga, närstående, vård- och omsorgspersonal, chefer, politiker samt brukar- och intresseorganisationer. Ett lokalt BLN består av cirka 10-15 personer som leds av en eller två deltagare i gruppen, så kallade nätverksledare. Samtliga nätverksledare inom samma område möts regelbundet via webben tillsammans med forskare och praktiker/möjliggörare från Nka och bildar på så vis ett nationellt nätverk.

Genom att det finns deltagare med varierande erfarenhetsbakgrund skapas möte mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer. Deltagarnas individuella och unika kunskaper och erfarenheter berikar varandra. Mötena dokumenteras i form av minnesanteckningar. BLN-arbete är ett sätt att lära av varandra och skapa partnerskap, samtidigt som det är ett sätt att initiera och stödja lokalt utvecklingsarbete inom anhörigområdet.

Har du frågor eller vill starta upp ett BLN? Kontakta oss!

För mer information och kontakt

Foto på Maria Ahlqvist
Maria Ahlqvist

Möjliggörare/praktiker, Anhöriga och funktionsnedsättning

Maria är socionom och har arbetat som kurator på Habiliteringen vid Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Bräcke diakoni. Hon har också bred erfarenhet av anhörigfrågor och har bland annat varit med och utformat två material att ha som utgångspunkt för samtal: Studiecirkelmaterialet "När jag inte längre är med" som vänder sig till föräldrar som har vuxna söner och döttrar med funktionsnedsättning, och samtalsmaterialet "Fokus på mig, Vuxensyskon" för den som är syskon till någon med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Maria har mött många föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning genom att vara ledare för samtalsgrupper och föräldrahelger där föräldrar till barn med olika diagnoser har fått möjlighet att träffas.
Foto på Maria Nilsson
Maria Nilsson

Forskare/möjliggörare

Maria Nilsson är forskare och möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), samt lektor i vårdvetenskap vid Institutionen för Hälso- och Vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Marias forskning fokuserar på äldre och deras anhöriga, särskilt i relation till implementering och användning av välfärdsteknik. För ytterligare information om pågående forskningsprojekt, besök Nka:s forskargrupps hemsida på LNU.se https://lnu.se/forskning/forskargrupper/anhoriga-anhorigskap-och-anhorigstod-forskningsgren-vid-nka/

Maria Nilsson har en professionell bakgrund som specialistsjuksköterska inom operation. Hon har också erfarenhet från arbete inom kirurgisk vård, äldrevård och primärvård.
Foto på Mona Pihl
Mona Pihl

Möjliggörare och praktiker, flerfunktionsnedsättning

Mona är sjuksköterska och arbetar sedan många år inom barn- och vuxenhabilitering. Hennes särskilda fokus och intresse är vård, omsorg och stöd till personer med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar och andra anhöriga. Intresset grundlades när hon arbetade på ett korttidshem för barn ungdomar med funktionsnedsättningar och stort behov av medicinsk omvårdnad.
Foto på Susanne Rolfner Suvanto
Susanne Rolfner Suvanto

Möjliggörare/praktiker – Äldre

Jag har arbetat många år inom områdena äldre och psykiatri. Allt ifrån undersköterska till statliga utredning om en nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Specialistområde äldre och psykisk ohälsa samt existentiella frågor. På de övriga 50 procenten arbetar jag i det egna företaget Omvårdnadsinstitutet med föreläsningar, utredningar, expertstöd till kommuner, regioner och myndigheter. Egen erfarenhet av att ha vårdat mina båda föräldrar till livets slut.
Foto på Ingrid Lindholm
Ingrid Lindholm

Möjliggörare/praktiker, Anhöriga och psykisk ohälsa

Foto på Pernilla Omerov
Pernilla Omerov

Forskare

Pernilla Omérov är specialistsjuksköterska inriktning psykiatrisk vård och medicine doktor. Pernilla har under de senaste 20 åren arbetat med forskning, utveckling och utbildning (FoUU) med fokus på suicidprevention och efterlevandestöd i olika kontext. Pernilla arbetar som forskare vid Nationellt centrum för anhöriga (NKA) samt vid Centrum för psykiatriforskning (CPF) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Hon är också verksam som lektor vid Marie Cederschiöld högskola. Hennes arbete inom suicidprevention och efterlevandestöd har fokus på praktiskt personcentrerat stöd med fokus på hälsa och återhämtning.

Pernilla disputerade 2014 med avhandlingen Parents who have lost a son or daughter through suicide — towards improved care and restored psychological health och var bihandledare till Rossana Pettersen som disputerade med avhandlingen Suicide in the family : towards improved care of bereaved parents and siblings

Pernilla deltar i flera internationella forskningssamarbeten med fokus på att ta fram kunskapsbaserat efterlevandestöd. Ett exempel är studien Effective components of interventions in suicide bereavement: A meta review of systematic reviews som leds av Karl Andriessen och som involverar forskare från 19 länder. Artikeln kommer publiceras under våren 2024.

Pernilla är också involverad i flera utbildningsinsatser för studenter och yrkesverksamma såsom den tvärvetenskapliga utbildningen Att upptäcka och stödja suicidnära personer - Marie Cederschiöld högskola samt utbildning för legitimerade sjuksköterkor Omvårdnad av suicidnära personer, Karolinska Institutet och författare av flera bokkapitel med fokus på suicidprevention och efterlevandestöd.

 

Film om Blandade lärande nätverk:

Fel vid uppspelning av video

Du behöver installera/uppdatera din enhet för videouppspelning.