Invigning och öppningstal

Lagstiftning och ökat samarbete stöd för barn och unga omsorgsgivare – Barnkonventionen visar vägen

Bild på Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Saul Becker och Tim Moore.

Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Saul Becker och Tim Moore.

– Det finns en ökad medvetenhet om frågor som gäller barn som anhöriga och unga omsorgsgivare. Med konferensen: "Every Child has the Right to..." vill vi fortsätta sprida kunskaper inom området, men också visa att barn och unga omsorgstagare måste få än mer egenmakt för att vända sin ibland tunga livssituation. Arbete i partnerskap kan påskynda takten för att stärka barn och ungas situation runt om i världen. Det tycker jag var ett tydligt budskap från alla konferensens inledande föreläsare, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

Drygt 500 personer från 26 länder, varav 100-talet föreläsare, lyssnade till de inledande föredragshållarna för konferensen "Every Child has the Right to..."som pågick i Malmö den 29-31 maj 2017.

Konferensen är ett samarrangemang och en del i ett flerårigt nordiskt samarbete mellan Linnéuniversitetet, Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga), BarnsBeste (Nasjonaltkompetansenettverk Norge), FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Socialstyrelsen Sverige och Socialstyrelsen Danmark i nära samarbete med Eurocarers, Region Skåne och Malmö stad.

Rättighetsfrågor i fokus

Elizabeth Hanson, FoU-ledare och professor vid Nka och Linnéuniversitetet, öppnade konferensen och konstaterade att det stora intresset från länder runt om i välden visar vilken viktig global fråga barn som anhöriga och unga som omsorgsgivare är.

– Titeln "Every Child has the Right to..." är starkt kopplad till rättighetsfrågor för barn, där vissa länder har kommit längre än andra, något vi särskilt kommer att lyfta fram de här dagarna. Konferensen syftar till att öka förståelsen för barn och ungas situation som omsorgsgivare, och hur vi på bästa sätt ska kunna stötta omsorgsgivarna; från samhällets sida, frivilligorganisationer men också via rättighetslagstiftning.

Elizabeth Hanson betonade att alla de olika seminarier och workshops, där även unga omsorgsgivare kommer att delge sina erfarenheter under konferensdagarna, ska bidra till att öka kunskapsnivån ytterligare och öka samarbetet för att nå gemensamma riktlinjer. Målet är att förbättra barn och ungas situation runt om i hela världen.

Malmö stad välkomnade deltagarna

Anders Åkesson, regionråd och Carina Nilsson, kommunalråd, Malmö stad välkomnade deltagarna till region Skåne och Malmö stad. Båda betonade att det pågår många olika projekt och samarbeten för att stötta barn och unga som tar ett stort ansvar som omsorgsgivare inom regionen. Anders Åkesson berättade att han själv som ung fick ta ett stort ansvar för en sjuk förälder, och hur viktig omgivningens stöd var. Även Carina Nilsson delade erfarenheten att som barn och ungdom ta stort ansvar för en förälder.

– Min mor var en fantastisk förälder på alla sätt, men hon satt i rullstol på grund av en sjukdom, vilket gjorde att jag hjälpte henne mycket.

Både Anders Åkesson och Carina Nilsson betonade att de har en djup förståelse för vikten av att arbeta med frågor som rör barn och unga omsorgsgivare, och därför var glada att så många kommit för att delta i konferensen: "Every Child has the Right to..." i Malmö.

Skolhälsovården viktig kanal

Riksdagsledamoten Lena Hallengren (S) betonade i sin tur vikten av att det sociala välfärdssystemet fungerar som en garant för att barn ska kunna fortsätta vara barn, även om man har föräldrar som har stora vård- och omsorgsbehov. Hon pekade på skolhälsovården som en viktig kanal för att både upptäcka och stötta barn och unga, som tar ett allt för stort ansvar i familjen.

Bild på Lena Hallengren.

Lena Hallengren.

– När tre procent av Sveriges barn stannar hemma från skolan en dag i veckan för att ta hand om någon hemma, vilket motsvarar ett barn i varje klass, blir det tydligt att samhällets stödsystem måste förbättras. Ansvaret för en familjemedlem får aldrig bli så stort för ett barn eller en ungdom att det går ut över deras skolgång och i förlängningen möjligheter till högre utbildning, arbete och ett bra socialt liv.

Lena Hallengren lyfte även upp FN:s barnkonvention och framförallt artiklarna 9, 18 och 31.Hon pekade även på det viktiga arbetet som pågår med att göra barnkonventionen till svensk lag.

– Det kommer att höja barn och ungas status i samhället. Sverige ska vara det bästa landet att växa upp i. Alla barn har rätt till sin barndom.

Ökande antal unga omsorgsgivare

Saul Becker, professor and Pro Vice-Chancellor, University of Birmingham, UK konstaterade i sitt anförande att frågan om barn och unga som omsorgsgivare rönte väldigt litet intresse när han startade sin forskning inom området för 25 år sedan, men att han idag, 2017, kan konstatera att frågan fått stor vikt i många av världens länder.

Bild på Saul Becker.

Saul Becker.

– På den tiden fanns inte ens vedertagna ord när man pratade om unga som omsorgsgivare. Att idag få prata inför en publik på över 500 personer, om hur situationen ser ut i olika länder för barn som anhöriga och unga omsorgsgivare, och hur vi på bästa sätt kan arbetar för att ge dem stöd och stärka deras hälsa och välbefinnande är fantastiskt.

Genom åren har Saul Becker samlat statistik som visar utvecklingen inom området. Tydligt är att de riktigt unga omsorgsgivarna, fem till sju år, ökar i antal och att även timmarna de lägger på omsorg om familjemedlemmar ökar. Intresset för frågorna ökar, men, betonar Saul Becker, det behövs ändå mer forskning inom området, samt en större uppmärksamhet från barn och ungas omgivning:

– Ju tidigare vi kan sätta in rätt insatser för att ge stöd och hjälp till barn och unga som tar ett allt för stort ansvar i familjer, desto bättre. Barn och unga måste få känna att de inte är maktlösa i en tung livssituation utan får stöd, och kan vara delaktiga och påverka.

Empowerment stärker självbilden

Även Theo Gavrielides, Professor, The IARS International, Institute, London hade fokus på påverkan och egenmakt. Genom det tvååriga projektet: "care2work" vill han öka inställningen kring barn och unga som omsorgsgivare.

Bild på Theo Gavrielides.

Theo Gavrielides.

– Det är viktigt att inte bara se barn och unga omsorgsgivare som offer, att det bara för negativa saker med sig. Vi vill lyfta fram att ett ökat ansvar i familjen också har positiva effekter; att barn och unga utvecklar egenskaper och färdigheter som de kan ha stor nytta av i framtiden. Genom att lyfta fram det positiva, utan att blunda för svårigheter, så kan man bidra till att stärka barn och ungas självbild och öka förmågan till egenmakt - empowerment.

Det handlar om att låta barn och unga vara delaktiga, att bli lyssnade på och skapa förutsättningar så de kan påverka sina liv i positiv riktning, menade han.

Hög nivå på första föreläsningarna

Ritva Gough, från Nka, tyckte att dagens första föreläsningar höll en hög nivå och lade en bra grund för de kommande konferensdagarna:

Ritva Gough till höger.

– Jag tyckte det var positivt att Lena Hallengren pekade på hur viktigt det är med stödfunktioner, att man lyckas skapa bra stöd till föräldrar som av olika anledningar, som alkoholmissbruk, droger, sjukdom med mera, inte klarar sin föräldraroll fullt ut. Barn och ungdomar ska inte behöva axla ansvar som egentligen tillfaller föräldrar. Det tycker jag alla föredragshållare var tydliga med.

Per Boge, Cancerfonden, Danmark tog fasta på det Lena Hallengren sade om Sveriges arbete för att göra barnkonventionen till lag.

– I Danmark skulle vi också behöva skärpa lagstiftningen när det gäller barn och ungas rättigheter. Den här konferensen känns väldigt spännande, här finns mycket samlad erfarenhet och kunskap som jag hoppas få del av de här dagarna. Jag ser även fram mot möjligheter till nätverkande.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Fakta: Barn som anhöriga i Sverige

• Ett barn av trettio har minst en förälder som avlider innan barnet hunnit fylla 18 år.

• Omkring 12-24 procent har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom.

• Åtta procent av alla barn har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk.

• Närmare var femte förälder lider av ängslan, ångest, oro eller annan psykisk ohälsa som inte är så allvarlig att den leder till sjukhusvård.

• Närmare åtta procent av barnen har under uppväxten en förälder med så allvarligt missbruk eller psykisk ohälsa att föräldern får sjukhusvård. När även öppen vård för missbruk eller psykisk ohälsa samt missbruksrelaterade domar räknas in är andelen barn 17 procent.

Senast uppdaterad 2021-10-28 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson