Deltagare i forskarnätverket
Deltagare i forskarnätverket
Anita Cederström
0709 622061
Har tidigare arbetat som lektor i pedagogik, psykologi och socialt arbete. Arbetar nu som timanställd lektor med kursen Barn som Anhöriga vid Linnéuniversitetet och har arbetat med den sedan 2016.
Huvudområde är psykosocialt utsatta barn och deras familjer. Det senaste har fokus legat på förebyggande arbete med de grupper av barn som är i risk för negativ utveckling. Är en av dem som introducerade Beardslees familjeintervention i Sverige. Har arbetat och arbetar med interventionen praktiskt, som utbildare och som forskare.
Huvudområde är psykosocialt utsatta barn och deras familjer. Det senaste har fokus legat på förebyggande arbete med de grupper av barn som är i risk för negativ utveckling. Är en av dem som introducerade Beardslees familjeintervention i Sverige. Har arbetat och arbetar med interventionen praktiskt, som utbildare och som forskare.
Anette Hauskov Graungaard
MD, GP, senior researcher
+45 35 32 75 94
My primary research interest is related to health, coping and resources when being next of kin. In my PhD project I studied parents of senerely disabled children and in my on-going study I explore health concerns, symptoms, coping, resouces and needs in children of a parent with cancer . Concurrently I examine their parents worries, needs and interpretation of their child's health and wellbeing. The design includes individual interviews with child and parents as well as a questionnaire survey of child and parents. My theoretical starting point is the connection between psycho-social stress, bodily symptoms and development of disease.
PhD thesis
How do they manage? The development of a theory of resource-creation through a qualitative study of parents of a severely disabled child. Københavns Universitet, Sundhedsvidenskabelige fakultet. Marts 2007
Original publications:
Graungaard AH, Skov L (2006). Why do we need a diagnosis? A qualitative study of Parents' experiences, coping and needs, when the newborn child is severely disabled. Child: care, health and development, 33, 296-307.
Graungaard AH, Andersen JS, Skov L (2011). When resources get sparse: A longitudinal, qualitative study of emotions, coping and resource-creation when parenting a young child with severe disabilities. Health: An interdisciplinary journal for the social study of health, illness and medicine, 15, (2), 115-137
Graungaard AH, Skov L & Andersen JS (2011). Becoming a client of the Danish social service system increases stress in parents of disabled infants. Danish Medical Bulletin, 58(6), 1-5
PhD thesis
How do they manage? The development of a theory of resource-creation through a qualitative study of parents of a severely disabled child. Københavns Universitet, Sundhedsvidenskabelige fakultet. Marts 2007
Original publications:
Graungaard AH, Skov L (2006). Why do we need a diagnosis? A qualitative study of Parents' experiences, coping and needs, when the newborn child is severely disabled. Child: care, health and development, 33, 296-307.
Graungaard AH, Andersen JS, Skov L (2011). When resources get sparse: A longitudinal, qualitative study of emotions, coping and resource-creation when parenting a young child with severe disabilities. Health: An interdisciplinary journal for the social study of health, illness and medicine, 15, (2), 115-137
Graungaard AH, Skov L & Andersen JS (2011). Becoming a client of the Danish social service system increases stress in parents of disabled infants. Danish Medical Bulletin, 58(6), 1-5
Anneli Silvén Hagström
Fil.dr. i socialt arbete
anneli.silven.hagstrom@socarb.su.se
0709-748168
Min forskning inriktar sig mot barn och unga med föräldrar som lider av psykisk ohälsa och som tar sitt liv och/eller som lider av alkohol-/drogmissbruk. Detta kännetecknas som "riskmiljöer" för utvecklande av psykisk och fysisk ohälsa samt sociala svårigheter och ytterst för tidig död. Utifrån ett barn- och ungdomssociologiskt samt narrativt perspektiv förstår jag dessa barn och ungdomar som kompetenta aktörer och berättare, vilka tillämpar en rad strategier för att hantera sin livssituation. I två nyss påbörjade studier syftar jag till att undersöka vilka sociala problem och processer som kan förklara att "risk" överförs mellan generationer: (1) hur barn och ungdomar som deltagit i sorgeläger via BRIS berättar om erfarenheten av att ha förlorat en förälder i självmord; och (2) hur barn och ungdomar som deltog i Ersta Vändpunktens barn- och ungdomsgrupper i början av 1990-talet återkommande har berättat om sina erfarenheter av att växa upp i missbruksmiljö. En ny materialinsamling planeras med de idag vuxna studiedeltagarna. Ett delat intresse i båda studierna är att undersöka det tentativa begreppet "stigma-relaterat trauma" – d.v.s. traumatiska och samtidigt stigmatiserande livshändelser som blir svåra att prata om. Särskilt analyseras hur barnen och ungdomarna skapar mening och identitet i relation till denna typ av livshändelser/uppväxtvillkor; vilka strategier som tillämpas för att hantera aktuell livssituation; samt hur deras behov av och tillgång till socialt och professionellt stöd ser ut.
Publikationer
Silvén Hagström A (2017) Why did he choose to die?: A meaning-searching approach to parental suicide bereavement in youth. Death Studies (kommande).
Silvén Hagström A (2017) Breaking the silence: Parentally suicide-bereaved youths' self-disclosure on the Internet and the social responses of others related to stigma. Journal of Youth Studies, 20(8): 1077–1091.
Silvén Hagström, A (2017) En förälders självmord: Ingen hemlighet att bära ensam, SocialPolitik, nr. 1.
Silvén Hagström A (2017) The 'Suicide stigma' re-negotiated: Storytelling, social support and resistance in an Internet based community for the young suicide bereaved, Qualitative Social Work, 16(6): 775-792.
Silvén Hagström A (2016) To mourn and resist stigma: Narration, meaning-making and self-formation after a parent's suicide, Doktorsavhandling, Sektionen för samhälls- och välfärdsstudier/Socialt arbete, Linköpings universitet.
Silvén Hagström A (2014) 'The self-murderer from Orminge': A bereaved daughter's remonstrance to 'rescue' her Self through a performed memoir of revolt, Narrative Inquiry, 24(2): 218–238.
Silvén Hagström A (2013) 'The stranger inside': Suicide related grief and 'othering' among teenage daughters after the loss of a father to suicide, Nordic Social Work Research, 3(2): 185–192.
Doukkali Berg E, Winterling J, Eriksson LE, Lampic C, Silvén Hagström A & Wettergren L (2013) Adolescents' and Young Adults' Experiences of Childhood Cancer: Descriptions of Daily Life 5 Years After Diagnosis, Cancer Nursing, 36(5): 400–407. Jag genomförde telefonintervjuer med deltagarna i studien och bidrog till skrivandet av artikeln.
Silvén Hagström A (2013) Att vara "sårad av livet" eller "inträngd i ett hörn": Diskussioner om självmord i nutida Japan. Orientaliska Studier, 133, Stockholms universitet: 74–139.
Silvén Hagström A (2010) När pappa tog sitt liv: En narrativ studie av fyra unga kvinnors berättelser om erfarenheten av att under tonåren ha förlorat sin pappa i självmord. Masters avhandling, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Publikationer
Silvén Hagström A (2017) Why did he choose to die?: A meaning-searching approach to parental suicide bereavement in youth. Death Studies (kommande).
Silvén Hagström A (2017) Breaking the silence: Parentally suicide-bereaved youths' self-disclosure on the Internet and the social responses of others related to stigma. Journal of Youth Studies, 20(8): 1077–1091.
Silvén Hagström, A (2017) En förälders självmord: Ingen hemlighet att bära ensam, SocialPolitik, nr. 1.
Silvén Hagström A (2017) The 'Suicide stigma' re-negotiated: Storytelling, social support and resistance in an Internet based community for the young suicide bereaved, Qualitative Social Work, 16(6): 775-792.
Silvén Hagström A (2016) To mourn and resist stigma: Narration, meaning-making and self-formation after a parent's suicide, Doktorsavhandling, Sektionen för samhälls- och välfärdsstudier/Socialt arbete, Linköpings universitet.
Silvén Hagström A (2014) 'The self-murderer from Orminge': A bereaved daughter's remonstrance to 'rescue' her Self through a performed memoir of revolt, Narrative Inquiry, 24(2): 218–238.
Silvén Hagström A (2013) 'The stranger inside': Suicide related grief and 'othering' among teenage daughters after the loss of a father to suicide, Nordic Social Work Research, 3(2): 185–192.
Doukkali Berg E, Winterling J, Eriksson LE, Lampic C, Silvén Hagström A & Wettergren L (2013) Adolescents' and Young Adults' Experiences of Childhood Cancer: Descriptions of Daily Life 5 Years After Diagnosis, Cancer Nursing, 36(5): 400–407. Jag genomförde telefonintervjuer med deltagarna i studien och bidrog till skrivandet av artikeln.
Silvén Hagström A (2013) Att vara "sårad av livet" eller "inträngd i ett hörn": Diskussioner om självmord i nutida Japan. Orientaliska Studier, 133, Stockholms universitet: 74–139.
Silvén Hagström A (2010) När pappa tog sitt liv: En narrativ studie av fyra unga kvinnors berättelser om erfarenheten av att under tonåren ha förlorat sin pappa i självmord. Masters avhandling, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Annelie Björkhagen Turesson
lektor
annelie.bjorkhagen.turesson@mah.se
040-665 74 12
Annelie Björkhagen Turessons forskningsintresse rör livssituationen för utsatta barn och unga. I en studie från 2009 intervjuade hon såväl intagna mödrar som deras barn för att skapa förståelse för hur de hanterade sina liv när mödrarna blev dömda till fängelsestraff. Syftet med studien var också att undersöka vilka faktorer som påverkade de ungas val av strategier i positiv eller negativ riktning. Den senaste tiden har alltmer intresse riktats mot de allra minsta barnen, dels i en studie av de barn som sin första tid i livet vistas tillsammans med sina föräldrar i fängelse, och dels i en studie där betydelsen av tidiga insatser i utsatta spädbarnsfamiljer med psykisk ohälsa undersöks.
Publikationer (10 mest relevanta):
Björkhagen Turesson, Annelie (2011). Sagor som skapar skillnad. En utvärdering av Godnattsagor inifrån.
Björkhagen Turesson, Annelie (2009). Mor i fängelse - mor och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess. Göteborg: Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet. ISBN: 978-91-86796-72-3
Björkhagen Turesson, Annelie (2008). Mamma mot alla odds - föreställningar, fördomar om det goda föräldraskapet. Norges Barnevern, Nr 1, s. 10-19.
Svensson, Bengt & Björkhagen Turesson, Annelie (2008). Bättre missbruksvård i Malmö? En utvärdering av ASI-lanseringen inom socialtjänsten och utarbetandet av strategi och handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete
Björkhagen Turesson, Annelie (2005). Men jag fick inte reda på varför du kom i fängelset (No. 2005:1). Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete
Björkhagen Turesson, Annelie (2001). De första fem åren. En uppföljningsstudie av barn vars mödrar varit aktuella i Ambulatoriegruppen (2001:3) FoU Skåne.
Publikationer (10 mest relevanta):
Björkhagen Turesson, Annelie (2011). Sagor som skapar skillnad. En utvärdering av Godnattsagor inifrån.
Björkhagen Turesson, Annelie (2009). Mor i fängelse - mor och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess. Göteborg: Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet. ISBN: 978-91-86796-72-3
Björkhagen Turesson, Annelie (2008). Mamma mot alla odds - föreställningar, fördomar om det goda föräldraskapet. Norges Barnevern, Nr 1, s. 10-19.
Svensson, Bengt & Björkhagen Turesson, Annelie (2008). Bättre missbruksvård i Malmö? En utvärdering av ASI-lanseringen inom socialtjänsten och utarbetandet av strategi och handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete
Björkhagen Turesson, Annelie (2005). Men jag fick inte reda på varför du kom i fängelset (No. 2005:1). Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete
Björkhagen Turesson, Annelie (2001). De första fem åren. En uppföljningsstudie av barn vars mödrar varit aktuella i Ambulatoriegruppen (2001:3) FoU Skåne.
Annemi Skerfving
Fil. dr.
073 986 79 40
Mitt forskningsintresse berör två forskningsområden inom ämnet barn som anhöriga. Det första är barn till föräldrar med allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Inom detta har jag genomfört en rad studier: Kartläggningar inom vuxenpsykiatrin av barn, föräldrar, metoder och insatser för stöd till barn och föräldrar, samt en intervjustudie med barn, som ligger till grund för min doktorsavhandling vid Institutionen för Socialt arbete, Stockholms universitet.
Mitt andra forskningsområde är utvärdering av stödgrupper, där jag har genomfört en större effektstudie (utan kontrollgrupp) av stödgrupper i Uppsala län.
För närvarande arbetar jag med dokumentation av en effektstudie – Barngruppstudien - som omfattar stödgrupper i Stockholms län. Studien är förlagd till Centrum för psykiatriforskning, (CPF). Huvudman är Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Publikationer (10 mest relevanta):
Skerfving, A (1996). Barn till psykiskt störda föräldrar – Sårbarhet, risker och skyddande faktorer. En kunskapssammanställning. Rapport från FoU-enheten/psykiatri Västra Stockholms Produktionsområde, Stockholm.
Skerfving, A (2003) Growing up with a mentally ill parent, i Brannen, J; Höjer, I; Nordenfors, M & Skerfving, A Childhoods in late modern society. Skriftserie 2003:1, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Skerfving, A (2004). Sårbara mammor och späda barn. I K, Karlsson, & A Skerfving, Späda barn och sårbara mammor/ Sårbara mammor och späda barn - Samverkan mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri vid spädbarnsverksamheten Maskan. UU-enheten, BUP, Stockholms läns landsting.
Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen - Om barn till psykiskt sjuka. Gothia, Sthlm
Skerfving, A (2005). Barn till psykiskt störda föräldrar. I M, Sundgren & A, Topor (red.) Social Psykiatri. Bonniers, Stockholm.
Skerfving, A (2007). Patienternas barn – två registerstudier vid vuxenpsykiatrin i Södra Stockholm. Rapport vid FoU-enheten, Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting.
Skerfving, A (2008). Om risker och vad som gör att barn klarar sig. I U. Forinder & E. Hagborg (red.) Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur, Stockholm.
Skerfving, A. (2012). Hur vet vi att det hjälper? Om effektutvärdering av stödgrupper för barn och ungdomar. FoU-rapport 2012:1, Regionförbundet Uppsala Län.
Skerfving, A. (2015). Barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Barndom och uppväxtvillkor. Doktorsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapport i socialt arbete nr 149, Holmbergs Malmö, 2015.
Mitt andra forskningsområde är utvärdering av stödgrupper, där jag har genomfört en större effektstudie (utan kontrollgrupp) av stödgrupper i Uppsala län.
För närvarande arbetar jag med dokumentation av en effektstudie – Barngruppstudien - som omfattar stödgrupper i Stockholms län. Studien är förlagd till Centrum för psykiatriforskning, (CPF). Huvudman är Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Publikationer (10 mest relevanta):
Skerfving, A (1996). Barn till psykiskt störda föräldrar – Sårbarhet, risker och skyddande faktorer. En kunskapssammanställning. Rapport från FoU-enheten/psykiatri Västra Stockholms Produktionsområde, Stockholm.
Skerfving, A (2003) Growing up with a mentally ill parent, i Brannen, J; Höjer, I; Nordenfors, M & Skerfving, A Childhoods in late modern society. Skriftserie 2003:1, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Skerfving, A (2004). Sårbara mammor och späda barn. I K, Karlsson, & A Skerfving, Späda barn och sårbara mammor/ Sårbara mammor och späda barn - Samverkan mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri vid spädbarnsverksamheten Maskan. UU-enheten, BUP, Stockholms läns landsting.
Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen - Om barn till psykiskt sjuka. Gothia, Sthlm
Skerfving, A (2005). Barn till psykiskt störda föräldrar. I M, Sundgren & A, Topor (red.) Social Psykiatri. Bonniers, Stockholm.
Skerfving, A (2007). Patienternas barn – två registerstudier vid vuxenpsykiatrin i Södra Stockholm. Rapport vid FoU-enheten, Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting.
Skerfving, A (2008). Om risker och vad som gör att barn klarar sig. I U. Forinder & E. Hagborg (red.) Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur, Stockholm.
Skerfving, A. (2012). Hur vet vi att det hjälper? Om effektutvärdering av stödgrupper för barn och ungdomar. FoU-rapport 2012:1, Regionförbundet Uppsala Län.
Skerfving, A. (2015). Barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Barndom och uppväxtvillkor. Doktorsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapport i socialt arbete nr 149, Holmbergs Malmö, 2015.
Annika Nordström
med dr, forskningsledare, adj lektor
annika.nordstrom@regionvasterbotten.se
072-5265732
Jag har en bakgrund inom psykiatri och missbruksbehandling och disputerade 2004 på en avhandling om schizofreni och våldsbrott, med ett familjeperspektiv. Uppdrag inom Folkhälsonstitutets riskbruksprojekt och SKL´s Kunskap till praktik har medfört ett flertal nationella uppdrag bl a för Missbruksutredningen och Socialstyreslens riktlinjearbete. Sedan 2012 arbetar jag som forskningsledare inom FoU Välfärd vid Region Västerbotten och leder bland annat ett projekt om "Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö".
Publikationer (10 mest relevanta)
Nordström A. & Kullgren G. (2003). Do violent offenders with schizophrenia who attack family members differ from those with other victim? International Journal of Forensic Mental Health, 2: 195-200.
Nordström A, Kullgren G & Dahlgren L. (2006). Schizophrenia and violent crimes: The experience of parents International Journal of Law and Psychiatry, 29: pp 57-67.
Nordström A, Dahlgren L & Kullgren G. (2006) Victim relations and factors triggering homicides committed by offenders with schizophrenia. Journal of forensic psychiatry and psychology 17(2): pp 192-203.
Västerbottens läns landsting. Alkoholvanor, droger och upplevd hälsa bland ungdomar inom länets ungdomsmottagningar/ungdomshälsa FoUU-rapport 2007.
Nordström, A & Bodlund O. (2008) Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems. Nordic Journal of Psychiatry, 62:250-255.
Hansson M, Chotai J, Nordström A & Bodlund O (2009) Comparision of two self-rating scales to detect depression; HADS and PHQ-9. British Journal of General Practice. 59: 650-654.
Niclas Kaiser, Annika Nordström, Lars Jacobsson, Ellinor Salander Renberg. (2011) Hazardous Drinking and Drinking patterns Among the Reindeer-Herding Sami Population in Sweden. Substance Use & Misuse. 00:1-10, ISSN: 1532-2491 online.
Lena M Lundgren, Jan Brännström, Deborah Chassler, Catriona Wilkey, Lisa Sullivan, Annika Nordström (2013) Mental health, Substance Use, and Criminal Justice Characteristics of males With a History of Abuse in a Swedish National Sample. Journal of Dual Diagnosis, 9(1); 47-60.
Publikationer (10 mest relevanta)
Nordström A. & Kullgren G. (2003). Do violent offenders with schizophrenia who attack family members differ from those with other victim? International Journal of Forensic Mental Health, 2: 195-200.
Nordström A, Kullgren G & Dahlgren L. (2006). Schizophrenia and violent crimes: The experience of parents International Journal of Law and Psychiatry, 29: pp 57-67.
Nordström A, Dahlgren L & Kullgren G. (2006) Victim relations and factors triggering homicides committed by offenders with schizophrenia. Journal of forensic psychiatry and psychology 17(2): pp 192-203.
Västerbottens läns landsting. Alkoholvanor, droger och upplevd hälsa bland ungdomar inom länets ungdomsmottagningar/ungdomshälsa FoUU-rapport 2007.
Nordström, A & Bodlund O. (2008) Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems. Nordic Journal of Psychiatry, 62:250-255.
Hansson M, Chotai J, Nordström A & Bodlund O (2009) Comparision of two self-rating scales to detect depression; HADS and PHQ-9. British Journal of General Practice. 59: 650-654.
Niclas Kaiser, Annika Nordström, Lars Jacobsson, Ellinor Salander Renberg. (2011) Hazardous Drinking and Drinking patterns Among the Reindeer-Herding Sami Population in Sweden. Substance Use & Misuse. 00:1-10, ISSN: 1532-2491 online.
Lena M Lundgren, Jan Brännström, Deborah Chassler, Catriona Wilkey, Lisa Sullivan, Annika Nordström (2013) Mental health, Substance Use, and Criminal Justice Characteristics of males With a History of Abuse in a Swedish National Sample. Journal of Dual Diagnosis, 9(1); 47-60.
Ann-Sofie Bergman
Socionom och docent i socialt arbete
ann-sofie.bergman@socarb.su.se
073 5971949
Forskningsintresse: stöd till barn och familjer i utsatta situationer
Publikationer:
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014) Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekter av metoder för stöd till barn. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2014:1.
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014) Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av kunskapsöversikt 2014:1. Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Bergman,
Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2015) Stöd till barn när en förälder avlider, i (red.) Järkestig Berggren, Ulrika, Lennart Magnusson & Elizabeth Hanson, Att se barn som anhöriga: Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2015:6.
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2016) Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2016:5.
Bergman, Ann-Sofie, Ulf Axberg & Elizabeth Hanson (2017) When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers. BMC Palliative Care, vol. 16, 1-15. DOI: 10.1186/s12904-017-0223-y.
Bergman, Ann-Sofie & Annika Rejmer (2017) ”Det är klart att barnen blir lidande”: om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist. Socialmedicinsk Tidskrift, 94(4), 437–446.
Bergman, Ann-Sofie & Eriksson, Maria (2018) Supported visitation in cases of violence: political intentions and local practice. International Journal of Law, Policy and the Family, 32, no. 3 (2018): 374-93. DOI: 10.1093/lawfam/eby011
Järkestig Berggren, Ulrika, Bergman, Ann-Sofie, Eriksson, Maria & Priebe, Gisela (2018) Young carers in Sweden: A pilot study of care activities, view of caring and psychological wellbeing. Child & Family Social Work. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/cfs.12614
Bergman, Ann-Sofie, Melin Emilsson, Ulla & Järkestig Berggren, Ulrika (2020) Persons with certain functional impairments apply for parenting support: A study of personal assistance assessments in Sweden. Nordic Social Work Research DOI: 10.1080/2156857X.2020.1756387
Bergman, Ann-Sofie & Järkestig Berggren, Ulrika (2022). Records of personal assistance applications reveal young carers: Viewed from the rights of the child. Children & Society. https://doi.org/10.1111/chso.12607
Publikationer:
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014) Barn som är anhöriga när en förälder avlider: En kunskapsöversikt om effekter av metoder för stöd till barn. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2014:1.
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2014) Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av kunskapsöversikt 2014:1. Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Bergman,
Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2015) Stöd till barn när en förälder avlider, i (red.) Järkestig Berggren, Ulrika, Lennart Magnusson & Elizabeth Hanson, Att se barn som anhöriga: Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2015:6.
Bergman, Ann-Sofie & Elizabeth Hanson (2016) Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2016:5.
Bergman, Ann-Sofie, Ulf Axberg & Elizabeth Hanson (2017) When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers. BMC Palliative Care, vol. 16, 1-15. DOI: 10.1186/s12904-017-0223-y.
Bergman, Ann-Sofie & Annika Rejmer (2017) ”Det är klart att barnen blir lidande”: om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist. Socialmedicinsk Tidskrift, 94(4), 437–446.
Bergman, Ann-Sofie & Eriksson, Maria (2018) Supported visitation in cases of violence: political intentions and local practice. International Journal of Law, Policy and the Family, 32, no. 3 (2018): 374-93. DOI: 10.1093/lawfam/eby011
Järkestig Berggren, Ulrika, Bergman, Ann-Sofie, Eriksson, Maria & Priebe, Gisela (2018) Young carers in Sweden: A pilot study of care activities, view of caring and psychological wellbeing. Child & Family Social Work. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/cfs.12614
Bergman, Ann-Sofie, Melin Emilsson, Ulla & Järkestig Berggren, Ulrika (2020) Persons with certain functional impairments apply for parenting support: A study of personal assistance assessments in Sweden. Nordic Social Work Research DOI: 10.1080/2156857X.2020.1756387
Bergman, Ann-Sofie & Järkestig Berggren, Ulrika (2022). Records of personal assistance applications reveal young carers: Viewed from the rights of the child. Children & Society. https://doi.org/10.1111/chso.12607
Charlotte Oja
Forskare
Charlotte Oja är läkare, specialist i allmänmedicin och har disputerat med en avhandling om hur barn (11-17 år) och föräldrar upplever sin situation då föräldern är långtidssjukskriven inom primärvård. Hon har utvecklat en teori som tydliggör hur en låsning i familjens kommunikation om förälderns sjukdom ofta uppstår och vilket stöd föräldern kan behöva för att tala öppet om sin sjukdom med sina barn. Charlotte har lång erfarenhet av arbete som allmänläkare, ledningsarbete på vårdcentral samt utbildning av studenter och sjukvårdspersonal. Sedan disputationen i juni 2021 arbetar hon med att skriva och föreläsa om kommunikation i familjen och om barn som anhöriga inom primärvård. Ett implementeringsprojekt för utbildning och skapande av rutiner inom primärvård är under planering.
Charlottes avhandling: https://bit.ly/39Yfoev
Charlottes avhandling: https://bit.ly/39Yfoev
Elisabet Näsman
professor
0184716229
Forskningsområde: barndomssociologi som de senaste åren har haft fokus på utsatthet i barndomen samt barns rättigheter och delaktighet. Tidigare tillämpningsområden är föräldrars arbetslöshet, pappas våld mot mamma, barns vardagsekonomi och barnfattigdom. Pågående projekt handlar om ekonomiskt förtryck i familjen, hur förskolor och skolor dras in skilsmässotvister, ekonomisk utsatthet då föräldrar har kognitiva svårigheter samt barn som lever med missbrukande föräldrar samt barns brukarmedverkan och delaktighet i den sociala barnavården. Grundläggande teoretisk och metodologisk inriktning är symbolisk interaktionism, kvalitativ ansats och intersektionell analys av maktordningar baserade på ålder, kön, klass, etnisk tillhörighet och släktskap.
Publikationer (10 mest relevanta):
Eriksson, M., L. Bruno & E. Näsman (2013) Domestic violence, Family Law and School. London: Palgrave.
Näsman, E. (2012) "Varför särskilt om barn?" i E. Backe- Hansen & I. Frønes Metoder og perspektiver i barne- og ungdomsforskning. Gyldendal: Oslo.
Näsman, E. med C. von Gerber & S. Fernqvist (2012) Barnfattigdom. Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.
Eriksson, M. & E. Näsman (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten – om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia förlag.
Eriksson, M., Å. K. Cater, G. Dahlkild-Öhman & E. Näsman (red) (2008). Barns röster om våld – att tolka och förstå. Malmö: Gleerups.
Eriksson, M. & E. Näsman (2008). "Barn som offer och aktörer." Sociologisk forskning, 2:81-86.
Närvänen, A.-L. and E. Näsman (2007) Age order and children's agency, in H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk, & J. Qvortrup, (eds.) Childhood, Generational Order and the Welfare State: Exploring Children's Social and Economic Welfare. University Press of Southern Denmark, pp. 225-249.
Närvänen, A-l. & Näsman, E. Childhood - generation or lifephase? i Young Vol 12, (1) 2004, pp 71-91.
Näsman, E. & C. von Gerber (2003) Från spargris till kontokort. Barndomens ekonomiska spiraltrappa. Linköping: Linköpings universitet.
Näsman, E. & C. von Gerber (1996) Mamma pappa utan jobb. Stockholm: Rädda barnens förlag.
Publikationer (10 mest relevanta):
Eriksson, M., L. Bruno & E. Näsman (2013) Domestic violence, Family Law and School. London: Palgrave.
Näsman, E. (2012) "Varför särskilt om barn?" i E. Backe- Hansen & I. Frønes Metoder og perspektiver i barne- og ungdomsforskning. Gyldendal: Oslo.
Näsman, E. med C. von Gerber & S. Fernqvist (2012) Barnfattigdom. Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag.
Eriksson, M. & E. Näsman (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten – om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia förlag.
Eriksson, M., Å. K. Cater, G. Dahlkild-Öhman & E. Näsman (red) (2008). Barns röster om våld – att tolka och förstå. Malmö: Gleerups.
Eriksson, M. & E. Näsman (2008). "Barn som offer och aktörer." Sociologisk forskning, 2:81-86.
Närvänen, A.-L. and E. Näsman (2007) Age order and children's agency, in H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk, & J. Qvortrup, (eds.) Childhood, Generational Order and the Welfare State: Exploring Children's Social and Economic Welfare. University Press of Southern Denmark, pp. 225-249.
Närvänen, A-l. & Näsman, E. Childhood - generation or lifephase? i Young Vol 12, (1) 2004, pp 71-91.
Näsman, E. & C. von Gerber (2003) Från spargris till kontokort. Barndomens ekonomiska spiraltrappa. Linköping: Linköpings universitet.
Näsman, E. & C. von Gerber (1996) Mamma pappa utan jobb. Stockholm: Rädda barnens förlag.
Eva Tedgård
Leg Psykolog, leg psykoterapeut o doktorand
Föräldraskap hos personer som vuxit upp som missbrukarbarn. Genomgång och beskrivning av patientföräldrar som sökt hjälp i sitt föräldraskap och påbörjat behandling på barnpsykiatrisk späd- o småbarns enhet. De föräldrar som rapporterar att de vuxit i hem med missbruk jämförs med övriga patientföräldrar. Finner vi skillnader avseende eget psykiskt mående, förekomst av trauma upplevelse, symtom på ADHD eller eget tidigare missbruk mellan dessa grupper? Är det någon skillnad mellan dessa föräldragrupper vad det gäller föräldrastress och det egna barnets adaptiva förmåga?
Beskrivning av uppväxtvillkoren för de patientföräldrar som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Hur beskriver de att missbruket har påverkat dem? Hur var stämningen i familjen, vilka föräldrafunktioner fanns tillgängliga?
Beskrivning av hur uppväxten med missbrukande föräldrar påverkar det egna föräldraskapet. Hur uppfattar de sitt eget föräldraskap? Vad önskar föräldrarna föra vidare till det egna barnet? Vad, av det som föräldern själv upplevde, uppfattas som angeläget att skydda det egna barnet ifrån?? Vilken reflektions- och mentaliserings förmåga har dessa föräldrar? Vilken anknytningsstil har de i romaniska relationer och hur påverkar det deras eget föräldraskap? Hur skattar dessa föräldrar sitt barn avseende relations- och kommunikationsförmåga?
Publikationer (10 mest relevanta)
Har ej ännu publikationer då jag är doktorand.
Skrivit "Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer - en utvärdering" Malmö 2008
Beskrivning av uppväxtvillkoren för de patientföräldrar som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Hur beskriver de att missbruket har påverkat dem? Hur var stämningen i familjen, vilka föräldrafunktioner fanns tillgängliga?
Beskrivning av hur uppväxten med missbrukande föräldrar påverkar det egna föräldraskapet. Hur uppfattar de sitt eget föräldraskap? Vad önskar föräldrarna föra vidare till det egna barnet? Vad, av det som föräldern själv upplevde, uppfattas som angeläget att skydda det egna barnet ifrån?? Vilken reflektions- och mentaliserings förmåga har dessa föräldrar? Vilken anknytningsstil har de i romaniska relationer och hur påverkar det deras eget föräldraskap? Hur skattar dessa föräldrar sitt barn avseende relations- och kommunikationsförmåga?
Publikationer (10 mest relevanta)
Har ej ännu publikationer då jag är doktorand.
Skrivit "Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer - en utvärdering" Malmö 2008
Gisela Priebe
Leg.psykolog/psykoterapeut, dr med, universitetslektor och docent vid institutionen för psykologi, Lunds universitet
Min forskning handlar om barns och ungas samt vuxnas utsatthet och psykiska hälsa. Ett område är barn som anhöriga eller omsorgsgivare till föräldrar med framför allt psykisk ohälsa, men även familjer där både barn och vuxna lider av psykisk ohälsa. Ett annat område är olika typer av våld och övergrepp och deras konsekvenser för psykisk hälsa. Mer information finns på min forskningsportal vid Lunds universitet.
Gunnel Janeslätt
gunnel.janeslatt@pubcare.uu.se
018-6118804
Är intresserad av forskning som omfattar utveckling av kartläggning / testutveckling med klassisk teststatistik samt med modern teststatistik, Rasch-analys modeller och metoder för intervention med fokus på barns, ungdomars och vuxnas tidsuppfattning och tidshantering i vardagen samt hur kognitiva svårigheter hos föräldrarna påverkar dem och deras barn.
Publikationer:
Adolfsson, P., Janeslätt, G., Lindstedt, H., & Jöreskog, K. (2020). Mothers with cognitive limitations who have children in placement benefit from intervention. Child & Family Social Work, 1-10.
Holmefur, M., Lidström-Holmqvist, K., Roshanay, A., Arvidsson, P., White, S., & Janeslätt, G. (2019). Pilot study of "Let's Get Organized" - a group intervention for improving time management Americal Journal of Occupational Therapy.
Janeslätt, G., Jöreskog, K., Lindstedt, H., & Adolfsson, P. (2019). Experiences of the maternal role and support in mothers with cognitive limitations who have children in placement. Child & Family Social Work (24).
Janeslätt, G., Larsson, M., Wickström, M., Springer, L., & Höglund, B. (2019). An Intervention using the Tool-kit "Children – what does it involve?" and the Real-Care-Baby simulator among students with ID - a feasibility study. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities (32).
Janeslätt, G., Lindstedt, H., & Adolfsson, P. (2015). Daily time management and influence of environmental factors on use of electronic planning devices in adults with mental disability. Disabil Rehabil Assist Technol.
Janeslätt G., & Hayat Roshanay, A. (2015). Föräldraskap hos vuxna med ADHD eller Autismspektrumtillstånd, konsekvenser för barnet samt metoder för stöd. Systematisk kunskapsöversikt [Parents with ADHD or Autism consequences for the child and methods for support. A systematic review] (2015:7). Retrieved from http://www.anhoriga.se/publicerat/kunskapsoversikter/
Persson, A.-C., Boman, I.-L., Dahlberg, L., Janeslätt, G., Möller, M. C., & Löfgren, M. (2020). Lack of time and dependence on significant others: Occupational therapists´ experiences of prescribing time assistive technology for persons with dementia. SCandinavian Journal of Occupational Therapy, 1-1.
Randell, E., Janeslätt, G., & Höglund, B. (2020). A school-based intervention can promote insights into future parenting in students with intellectual disabilities – a Swedish interview study. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities.
Roshanay, A. H., Janeslätt, G., White, S., & Lidström Holmqvist, K. (2019). Time Management Skills in Relation to General Self-Efficacy and Parental Sense of Competence in Individuals with and without Cognitive Disabilities Cogent Psychology.
Wennberg, B., Janeslätt, G., Kjellberg, A., & Gustafsson, P. A. (2018). Effectiveness of time-related interventions in children with ADHD aged 9-15 years: A randomized controlled study European Child & Adolescent Psychiatry.
Publikationer:
Adolfsson, P., Janeslätt, G., Lindstedt, H., & Jöreskog, K. (2020). Mothers with cognitive limitations who have children in placement benefit from intervention. Child & Family Social Work, 1-10.
Holmefur, M., Lidström-Holmqvist, K., Roshanay, A., Arvidsson, P., White, S., & Janeslätt, G. (2019). Pilot study of "Let's Get Organized" - a group intervention for improving time management Americal Journal of Occupational Therapy.
Janeslätt, G., Jöreskog, K., Lindstedt, H., & Adolfsson, P. (2019). Experiences of the maternal role and support in mothers with cognitive limitations who have children in placement. Child & Family Social Work (24).
Janeslätt, G., Larsson, M., Wickström, M., Springer, L., & Höglund, B. (2019). An Intervention using the Tool-kit "Children – what does it involve?" and the Real-Care-Baby simulator among students with ID - a feasibility study. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities (32).
Janeslätt, G., Lindstedt, H., & Adolfsson, P. (2015). Daily time management and influence of environmental factors on use of electronic planning devices in adults with mental disability. Disabil Rehabil Assist Technol.
Janeslätt G., & Hayat Roshanay, A. (2015). Föräldraskap hos vuxna med ADHD eller Autismspektrumtillstånd, konsekvenser för barnet samt metoder för stöd. Systematisk kunskapsöversikt [Parents with ADHD or Autism consequences for the child and methods for support. A systematic review] (2015:7). Retrieved from http://www.anhoriga.se/publicerat/kunskapsoversikter/
Persson, A.-C., Boman, I.-L., Dahlberg, L., Janeslätt, G., Möller, M. C., & Löfgren, M. (2020). Lack of time and dependence on significant others: Occupational therapists´ experiences of prescribing time assistive technology for persons with dementia. SCandinavian Journal of Occupational Therapy, 1-1.
Randell, E., Janeslätt, G., & Höglund, B. (2020). A school-based intervention can promote insights into future parenting in students with intellectual disabilities – a Swedish interview study. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities.
Roshanay, A. H., Janeslätt, G., White, S., & Lidström Holmqvist, K. (2019). Time Management Skills in Relation to General Self-Efficacy and Parental Sense of Competence in Individuals with and without Cognitive Disabilities Cogent Psychology.
Wennberg, B., Janeslätt, G., Kjellberg, A., & Gustafsson, P. A. (2018). Effectiveness of time-related interventions in children with ADHD aged 9-15 years: A randomized controlled study European Child & Adolescent Psychiatry.
Hakima Karidar
Specialistsjuksköterska inom palliativ vård och ASIH-Lund Doktorand Lunds universitet
Specialistsjuksköterska inom onkologi och palliativ vård. Diplomerad inom palliativ omvårdnad. Jobbar deltid som sjuksköterska på ASIH i Lund och är doktorand på deltid vid Lunds universitet. Mitt avhandlingsprojekt handlar om barn som anhöriga till cancerpatienter inom palliativ vård. Jag undersöker dels hur de professionella (läkare, sjuksköterskor och kuratorer) inom palliativ vård stödjer dessa barn när en förälder vårdas inom palliativ vård. Sedan undersöker jag också barnfamiljer i sorg som deltar ett befintligt interventionsprogram för barn och ungdomar samt kvarlevande förälder. Syftet är att undersöka hur detta interventionsprogram presenteras, planläggs och genomförs, samt vilken betydelse den har för barn/ungdomar och föräldrar.
Helena Hansson
Med dr, socionom, lektor
Jag är socionom och har tidigare arbetat kliniskt som kurator inom missbruks- och beroendevården samt psykiatrisk öppenvård.
Mitt forskningsområde är framförallt kvalitetssäkring och utvärdering av behandlingsinsatser som ges till patienter med psykiatrisk problematik samt metodutveckling inom området förhållningssätt och möte med anhöriga till personer med en beroendeproblematik.
Min avhandling "Interventions in Adult Children and Spouses of Alcoholics. Randomized Controlled Trials of Mental Health and Drinking Pattern" baseras på två randomiserade kontrollerade studier riktade till anhöriga till alkoholberoende personer. I studierna har manualbaserade interventionsmetoder utvecklats och utvärderats. De två anhöriggrupperna, som studierna vände sig till, var dels partner som levde med en alkoholberoende person, och dels universitetsstuderande ungdomar som vuxit upp med alkoholberoende föräldrar.
Under 2010 påbörjades även ett arbete med att anpassa ett av interventionsprogrammen i avhandlingen till en webbaserad intervention - Individual Coping and Alcohol Intervention program (ICAIP). Arbetet har genomförts i samverkan mellan CAN, STAD och Klinikt Centrum för Hälsofrämjande Vård, Lunds universitet.
Publikatioer (10 mest relevanta)
1. Zetterlind U, Hansson H, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Effects of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics. A controlled randomized study. Nordic Journal of Psychiatry, 257-262, 2001.
2. Hansson H, Zetterlind U, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Two-year outcome of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics: a randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism 39(2), 135-40, 2004.
3. Hansson H, Rundberg J, Zetterlind U, Johnsson K O, Berglund M. An intervention program for university students who have parents with alcohol problems. A randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism. 41 (6), 655-663, 2006.
4. Hansson H, Rundberg J, Zetterlind U, Johnsson K O, Berglund M. Two-year outcome of an intervention program for university students who have parents with alcohol problems. A randomized controlled trial. 24-months outcomes. Alcoholism. Clinical and Experimental Research 31 (11), 1927-1933, 2007.
5. Elgán T, Hansson H, Zetterlind U, Kartengren N, Leifman H. Design of Web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: study protocol for a randomized controlled trial. BMC Public Health, Jan 16; 12:35, 2012
6. Hansson H, Rundberg J, Österling A, Öjehagen A, Berglund M. Intervention with feedback using Outcome Questionnaire 45 (OQ-45) in a Swedish psychiatric outpatient population. A randomised controlled trial. Nordic Journal of Psychiatry, Oct 2012.
Rapporter
Hansson H, Rundberg J, Berglund M, Öjehagen A, Andersson S-E, Österling A, Rickardsson M, Linetti A-K, Stevensson I."Feedback för Förändring. En kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsinsatser genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion." Förändrat sjukskrivningsmönster, Region Skåne, 2009
Rundberg J, Hansson H, Öjehagen A, Berglund M."Feedback för Förändring. Tillämpning inom primärvården.Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med långvarig smärtproblematik Förändrat sjukskrivningsmönster, Region Skåne, 2012
Hansson H. Att kartlägga förändring och framgångsfaktorer för en specifik anhöriggrupp -Vuxna barn till alkoholberoende studerande på universitetsnivå. SRA, 2012
Manualer
Hansson H, Zetterlind U. Individual Coping and Alcohol Intervention Program, ICAIP. Lund universitet, 2008
Mitt forskningsområde är framförallt kvalitetssäkring och utvärdering av behandlingsinsatser som ges till patienter med psykiatrisk problematik samt metodutveckling inom området förhållningssätt och möte med anhöriga till personer med en beroendeproblematik.
Min avhandling "Interventions in Adult Children and Spouses of Alcoholics. Randomized Controlled Trials of Mental Health and Drinking Pattern" baseras på två randomiserade kontrollerade studier riktade till anhöriga till alkoholberoende personer. I studierna har manualbaserade interventionsmetoder utvecklats och utvärderats. De två anhöriggrupperna, som studierna vände sig till, var dels partner som levde med en alkoholberoende person, och dels universitetsstuderande ungdomar som vuxit upp med alkoholberoende föräldrar.
Under 2010 påbörjades även ett arbete med att anpassa ett av interventionsprogrammen i avhandlingen till en webbaserad intervention - Individual Coping and Alcohol Intervention program (ICAIP). Arbetet har genomförts i samverkan mellan CAN, STAD och Klinikt Centrum för Hälsofrämjande Vård, Lunds universitet.
Publikatioer (10 mest relevanta)
1. Zetterlind U, Hansson H, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Effects of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics. A controlled randomized study. Nordic Journal of Psychiatry, 257-262, 2001.
2. Hansson H, Zetterlind U, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Two-year outcome of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics: a randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism 39(2), 135-40, 2004.
3. Hansson H, Rundberg J, Zetterlind U, Johnsson K O, Berglund M. An intervention program for university students who have parents with alcohol problems. A randomized controlled trial. Alcohol and Alcoholism. 41 (6), 655-663, 2006.
4. Hansson H, Rundberg J, Zetterlind U, Johnsson K O, Berglund M. Two-year outcome of an intervention program for university students who have parents with alcohol problems. A randomized controlled trial. 24-months outcomes. Alcoholism. Clinical and Experimental Research 31 (11), 1927-1933, 2007.
5. Elgán T, Hansson H, Zetterlind U, Kartengren N, Leifman H. Design of Web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: study protocol for a randomized controlled trial. BMC Public Health, Jan 16; 12:35, 2012
6. Hansson H, Rundberg J, Österling A, Öjehagen A, Berglund M. Intervention with feedback using Outcome Questionnaire 45 (OQ-45) in a Swedish psychiatric outpatient population. A randomised controlled trial. Nordic Journal of Psychiatry, Oct 2012.
Rapporter
Hansson H, Rundberg J, Berglund M, Öjehagen A, Andersson S-E, Österling A, Rickardsson M, Linetti A-K, Stevensson I."Feedback för Förändring. En kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsinsatser genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion." Förändrat sjukskrivningsmönster, Region Skåne, 2009
Rundberg J, Hansson H, Öjehagen A, Berglund M."Feedback för Förändring. Tillämpning inom primärvården.Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med långvarig smärtproblematik Förändrat sjukskrivningsmönster, Region Skåne, 2012
Hansson H. Att kartlägga förändring och framgångsfaktorer för en specifik anhöriggrupp -Vuxna barn till alkoholberoende studerande på universitetsnivå. SRA, 2012
Manualer
Hansson H, Zetterlind U. Individual Coping and Alcohol Intervention Program, ICAIP. Lund universitet, 2008
Heljä Pihkala
överläkare, med dr, leg psykoterapeut
076-118 52 32
Metoder för barn till föräldrar med psykisk ohälsa och missbruk/beroende. Forskar om Beardslees familjeintervention, Föra barnen på tal och gruppmetoden Barnkraft i ett Folkhälsoinstitutprojekt "Tre metoder för stöd till barn till föräldrar med psykisk ohälsa".
Publikationer (10 mest relevanta):
Pihkala H, Cederström A & Sandlund M (2010). Beardslee's preventive family intervention for children of mentally ill parents – a Swedish national survey. International Journal of Mental Health Promotion, 12(1), 29-38.
Pihkala H & Johansson EE (2008). Longing and fearing for dialogue with children – Depressed parents' way into Beardslee's preventive family intervention. Nordic Journal of Psychiatry, 62(5), 399-404.
Pihkala H, Sandlund M & Cederström A (2012). Initiating communication about parental mental illness in families: an issue of confidence and security. International Journal of Social Psychiatry, 58(3), 258-65.
Pihkala H, Sandlund M & Cederström A (2012). Children in Beardslee's family intervention – Relieved by understanding of the parents' mental illness. International Journal of Social Psychiatry, 58(6), 623-8.
Publikationer (10 mest relevanta):
Pihkala H, Cederström A & Sandlund M (2010). Beardslee's preventive family intervention for children of mentally ill parents – a Swedish national survey. International Journal of Mental Health Promotion, 12(1), 29-38.
Pihkala H & Johansson EE (2008). Longing and fearing for dialogue with children – Depressed parents' way into Beardslee's preventive family intervention. Nordic Journal of Psychiatry, 62(5), 399-404.
Pihkala H, Sandlund M & Cederström A (2012). Initiating communication about parental mental illness in families: an issue of confidence and security. International Journal of Social Psychiatry, 58(3), 258-65.
Pihkala H, Sandlund M & Cederström A (2012). Children in Beardslee's family intervention – Relieved by understanding of the parents' mental illness. International Journal of Social Psychiatry, 58(6), 623-8.
Inger Lindblad
Ph.D. Senior lecturer
Inger Linblad är socionom och fil.dr. i socialt arbete. Inger disputerade 2012 med avhandlingen "Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i BRIS stödtelefon 1996-98". Hon har därefter forskat om skolsocialt arbete och om barns existentiella frågor. Hon har tidigare arbetat som dramapedagog på barn- och ungdomsteater, i grundskolan och som kurator, samt genomfört utvärderingsprojekt om stödinsatser för barn och vuxna efter tsunamikatastrofen och om skolan i samverkan med familj och socialtjänst. Hon har även undervisat på psykoterapiutbildningen. Arbetar för närvarande som lektor på Södertörns högskola där hon främst undervisar på socionomprogrammet och på lärarprogrammet om barn, unga och familj och om samtalsmetodik vid barnsamtal. Inger ingår i högskolans forskningsprofiler Hälsa i socialt arbete respektive Barn, unga och funktionalitet.
Ingrid Höjer
Professor i socialt arbete med inriktning mot familj och barn
031-786 1568
Min forskning har huvudsakligen varit inriktad mot den sociala barnavården, men jag har även forskat inom familjerättens område.
Joseph Muwonge Jr.
(MSc. Global Health/Epidemiology) Handläggare, Enheten för Psykisk hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO, Region Stockholm
Min forskning handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk. Den första studien är en epidemiologisk registerstudie som besvarade frågor: Hur många barn har föräldrar med ett psykiatriskt tillstånd i Sverige (2006–2016) och hur ser deras livssituation ut? (In press: Lancet Public Health). Resultat visar att 9,5 % av alla barn i Sverige hade minst en förälder med ett psykiatriskt tillstånd inom den specialiserade psykiatriska öppen och/eller slutenvården mellan 2006–2016. Prevalensen ökade från 8,6 % (2006–2009) till 11 % (2013–2016). Dessa barn är dubbelt utsatta till föräldrarnas psykiska ohälsa och till fattigdom särskilt barn till föräldrar med missbruk.
Den andra studien är en övergripande kunskapsöversikt om den aktuella forskningslitteraturen om vilka evidensbaserade insatser som finns för barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk (ett pågående projekt). Resultat visar att det finns en rad insatser såsom föräldrastöd, spädbarnsmassage, psykoterapi (t.ex. KBT) och psykoedukation. De flesta insatser riktas till föräldrar och barn, men några riktas enbart till barn eller föräldrar. Sammantaget visar litteraturen att stödinsatser för barn och/eller föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk har en generell signifikant effekt för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och/eller förbättra samspelet/relationen mellan föräldern och barnet.
Den andra studien är en övergripande kunskapsöversikt om den aktuella forskningslitteraturen om vilka evidensbaserade insatser som finns för barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk (ett pågående projekt). Resultat visar att det finns en rad insatser såsom föräldrastöd, spädbarnsmassage, psykoterapi (t.ex. KBT) och psykoedukation. De flesta insatser riktas till föräldrar och barn, men några riktas enbart till barn eller föräldrar. Sammantaget visar litteraturen att stödinsatser för barn och/eller föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk har en generell signifikant effekt för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och/eller förbättra samspelet/relationen mellan föräldern och barnet.
Karin Alexanderson
Fil.dr i socialt arbete
073 80 26 197
Hennes forsknings/intresseområden rör: barn i familjer där någon vuxen har problem med missbruk, hur en evidensbaserad praktik ska tolkas och förstås i socialt arbete, implementering och uppföljning/utvärdering i det sociala arbetets praktik samt organisering och brukarmedverkan i socialt arbete. Att som forskare tillsammans med socialarbetare bidra till att utveckla det sociala arbetets praktik är centrala inslag i hennes yrkespraktik.
Publikationer
Alexanderson, Karin; Hammerin, Agnetha; Lind Sofia; Malmberg, Karin; Näsman Elisabet & Stenhammar Christina (2017). Shit, den här människan bryr sig om mig! Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem. Region Uppsala och Uppsala universitet. Uppsala.
Näsman. Elisabet & Alexanderson, Karin (2017). Vad säger skoldokumentation om elever vars föräldrar har missbruksproblem? Socialvetenskaplig tidskrift. Accepterad för publicering hösten 2017.
Alexanderson, K. & Näsman, E. (2017). Barns upplevelser när förälders missbruk upphört: "Alltså det är svårt att må bra igen". Nordic Studies on Alcohol and Drugs. Sage journals. Article first published online: October 25, 2017, pp. 400–414. Received: April 24, 2017; Accepted: June 12, 2017. https://doi.org/10.1177/1455072517732277
Näsman. Elisabet & Alexanderson, Karin (2017). Föräldrar med missbruksproblem – möten mellan barnens och föräldrarnas perspektiv. Socialmedicinsk tidskrift, Barn i risk – kunskap från ett utvecklingsarbete. Vol. 94, nr 4.
Alexanderson, Karin (2016) "Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer", i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 39–57. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.2
Alexanderson, Karin & Näsman, Elisabet (2016). Children's experiences of the role of the other parent when one parent has addiction problems. Drugs: education, prevention and policy. Tylor & Francis. Publicerad online 6 september. DOI: 10.1080/09687637.2016.1218824
Alexanderson, Karin & Näsman. Elisabet (2015). Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga. Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem. Regionförbundet i Uppsala län och Uppsala universitet.
Näsman,E.; Alexanderson,K.;Fernqvist, S. & Kihlgård, J.(2015). Att se barn som anhöriga i ed. Järkestig Berggren, U; Magnusson, L & Hansson, E. Att se barn som anhöriga – omberoende i relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet.
Alexanderson,K.; Fernkvist, S.& Näsman, E.(2015). Barn som anhöriga, utsatta och omvårdare - två typexempel i ed. Järkestig Berggren, U; Magnusson, L & Hansson, E. Att se barn som anhöriga – omberoende i relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet.
Alexanderson, Karin & Jess, Kari (2015). Stuprör, hängrännor och rännkrokar. Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013-2014. Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet. Nr 4. Webb-upplaga.
Publikationer
Alexanderson, Karin; Hammerin, Agnetha; Lind Sofia; Malmberg, Karin; Näsman Elisabet & Stenhammar Christina (2017). Shit, den här människan bryr sig om mig! Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem. Region Uppsala och Uppsala universitet. Uppsala.
Näsman. Elisabet & Alexanderson, Karin (2017). Vad säger skoldokumentation om elever vars föräldrar har missbruksproblem? Socialvetenskaplig tidskrift. Accepterad för publicering hösten 2017.
Alexanderson, K. & Näsman, E. (2017). Barns upplevelser när förälders missbruk upphört: "Alltså det är svårt att må bra igen". Nordic Studies on Alcohol and Drugs. Sage journals. Article first published online: October 25, 2017, pp. 400–414. Received: April 24, 2017; Accepted: June 12, 2017. https://doi.org/10.1177/1455072517732277
Näsman. Elisabet & Alexanderson, Karin (2017). Föräldrar med missbruksproblem – möten mellan barnens och föräldrarnas perspektiv. Socialmedicinsk tidskrift, Barn i risk – kunskap från ett utvecklingsarbete. Vol. 94, nr 4.
Alexanderson, Karin (2016) "Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer", i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 39–57. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.2
Alexanderson, Karin & Näsman, Elisabet (2016). Children's experiences of the role of the other parent when one parent has addiction problems. Drugs: education, prevention and policy. Tylor & Francis. Publicerad online 6 september. DOI: 10.1080/09687637.2016.1218824
Alexanderson, Karin & Näsman. Elisabet (2015). Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga. Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem. Regionförbundet i Uppsala län och Uppsala universitet.
Näsman,E.; Alexanderson,K.;Fernqvist, S. & Kihlgård, J.(2015). Att se barn som anhöriga i ed. Järkestig Berggren, U; Magnusson, L & Hansson, E. Att se barn som anhöriga – omberoende i relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet.
Alexanderson,K.; Fernkvist, S.& Näsman, E.(2015). Barn som anhöriga, utsatta och omvårdare - två typexempel i ed. Järkestig Berggren, U; Magnusson, L & Hansson, E. Att se barn som anhöriga – omberoende i relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet.
Alexanderson, Karin & Jess, Kari (2015). Stuprör, hängrännor och rännkrokar. Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013-2014. Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet. Nr 4. Webb-upplaga.
Karin Enskär
Professor
036-101237
Karin Enskär är sjuksköterska med specialistsjuksköterskeutbildning till barnsjuksköterska. Hon har arbetat som barnsjuksköterska inom barnmedicin och inom barncancervård. Hennes doktorsavhandling, från Linköpings universitet 1997, beskriver livssituationen hos barn och ungdomar med cancer och deras föräldrar. De senaste 15 åren har hennes forskning huvudsakligen berört olika aspekter av omvårdnad av barn och deras familjer. Framför allt har forskningen fokuserat barn med cancer och vid andra långvariga ohälsotillstånd. Tillsammans med ett antal kollegor och doktorander, har hon också bedrivit forskningsprojekt som berör smärta och smärtbehandling till barn, barn som anhöriga samt barn- och skolhälsovård. Hon är aktiv som handledare till flera doktorander och har fått ett flertal artiklar publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter. Hon är ofta anlitad som granskare i betygsnämnder, sakkunniguppdrag, granskning av manuskript för tidskrifter och av andra forskares ansökningar.
Publikationer (10 mest relevanta)
Petersson, C., Simeonsson, R., Enskär, K., Huus, K. (2013). Comparing children's self-report instruments for health-related quality of life using the International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth (ICF-CY).: Health and quality of life outcomes:
Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A., Almqvist, L., Björk-Willén, P., Donohue, D., Enskär, K., Granlund, M., Huus, K., Hvit, S. (2013). Children's voices - Differentiating a child perspective from a child's perspective.: Developmental neurorehabilitation:
Huus, K., Castor, M., Rosander Ek, C., Enskär, K. (2012). Hur syskon påverkas av att ha en bror eller syster med diabetes - ett föräldraperspektiv: Vård i Norden: 32(2), 41-45 .
Pergert, P., Ekblad, S., Björk, O., Enskär, K., Andrews, T. (2012). Protecting family interests: an interview study with foreign-born parents struggling on in childhood cancer care International journal of pediatrics: 2012(681301),
Enskär, K., Hamrin, E., Carlsson, M., von Essen, L. (2011). Swedish mothers and fathers of children with cancer: perceptions of well-being, social life, and quality care. Journal of psychosocial oncology: 29(1), 51-66 .
Nolbris, M., Abrahamsson, J., Hellström, A., Olofsson, L., Enskär, K. (2011). The experience of therapeutic support groups by siblings of children with cancer.: Pediatric nursing: 36(6), 298-304; quiz 305 .
Kästel, A., Enskär, K., Björk, O. (2010). Parents' views on information in childhood cancer care.: European Journal of Oncology Nursing: 15(4), 290-295
Enskär, K., von Essen, L. (2008). Physical problems and psychosocial function in children with cancer: Paediatric Nursing: 20(3), 37-41 .
Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., Björk, O. (2008). Bridging obstacles to transcultural caring relationships: Tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care. European Journal of Oncology Nursing: 12(1), 35-43 .
Nolbris, M., Enskär, K., Hellström, A. (2007). Experience of siblings of children treated for cancer: European Journal of Oncology Nursing: 11(2), 106-112 .
Runeson, I., Mårtenson, E., Enskär, K. (2007). Children's knowledge and degree of participation in decision making when undergoing a clinical diagnostic procedure: Pediatric Nursing: 33(6), 505-511 .
Enskär, K., von Essen, L. (2007). Prevalence of aspects of distress, coping, support and care among adolescents and young adults undergoing and being off cancer treatment: European Journal of Oncology Nursing: 11(5), 400-408 .
Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., Björk, O. (2007). Obstacles to transcultural caring relationships: experiences of health care staff in pediatric oncology. Journal of Pediatric Oncology Nursing: 24(6), 314-328 .
Publikationer (10 mest relevanta)
Petersson, C., Simeonsson, R., Enskär, K., Huus, K. (2013). Comparing children's self-report instruments for health-related quality of life using the International Classification of Functioning, Disability and Health for Children and Youth (ICF-CY).: Health and quality of life outcomes:
Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A., Almqvist, L., Björk-Willén, P., Donohue, D., Enskär, K., Granlund, M., Huus, K., Hvit, S. (2013). Children's voices - Differentiating a child perspective from a child's perspective.: Developmental neurorehabilitation:
Huus, K., Castor, M., Rosander Ek, C., Enskär, K. (2012). Hur syskon påverkas av att ha en bror eller syster med diabetes - ett föräldraperspektiv: Vård i Norden: 32(2), 41-45 .
Pergert, P., Ekblad, S., Björk, O., Enskär, K., Andrews, T. (2012). Protecting family interests: an interview study with foreign-born parents struggling on in childhood cancer care International journal of pediatrics: 2012(681301),
Enskär, K., Hamrin, E., Carlsson, M., von Essen, L. (2011). Swedish mothers and fathers of children with cancer: perceptions of well-being, social life, and quality care. Journal of psychosocial oncology: 29(1), 51-66 .
Nolbris, M., Abrahamsson, J., Hellström, A., Olofsson, L., Enskär, K. (2011). The experience of therapeutic support groups by siblings of children with cancer.: Pediatric nursing: 36(6), 298-304; quiz 305 .
Kästel, A., Enskär, K., Björk, O. (2010). Parents' views on information in childhood cancer care.: European Journal of Oncology Nursing: 15(4), 290-295
Enskär, K., von Essen, L. (2008). Physical problems and psychosocial function in children with cancer: Paediatric Nursing: 20(3), 37-41 .
Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., Björk, O. (2008). Bridging obstacles to transcultural caring relationships: Tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care. European Journal of Oncology Nursing: 12(1), 35-43 .
Nolbris, M., Enskär, K., Hellström, A. (2007). Experience of siblings of children treated for cancer: European Journal of Oncology Nursing: 11(2), 106-112 .
Runeson, I., Mårtenson, E., Enskär, K. (2007). Children's knowledge and degree of participation in decision making when undergoing a clinical diagnostic procedure: Pediatric Nursing: 33(6), 505-511 .
Enskär, K., von Essen, L. (2007). Prevalence of aspects of distress, coping, support and care among adolescents and young adults undergoing and being off cancer treatment: European Journal of Oncology Nursing: 11(5), 400-408 .
Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., Björk, O. (2007). Obstacles to transcultural caring relationships: experiences of health care staff in pediatric oncology. Journal of Pediatric Oncology Nursing: 24(6), 314-328 .
Karin Fängström
doktorand, leg.psykolog
018-6115963
Under de senaste åren har jag varit involverad i olika forskningsprojekt om föräldrars behov av stöd i föräldraskapet och preventivt inriktat föräldrastöd. Mitt forskningsintresse har sedan kommit att röra samtal med barn och barns perspektiv på olika samhällsinsatser som riktas mot dem. Ett sätt att lyfta fram de yngre barnens röster är att hitta bra metoder för vuxna att samtala med barnen. För närvarande utvärderar jag därför ett intervjuverktyg som heter In My Shoes (I mina skor), som kan användas i samtal med i första hand yngre barn och barn med olika svårigheter att kommunicera verbalt. Som klinisk psykolog har jag framförallt arbetat med utsatta och traumatiserade barn och ungdomar. Därför vill jag att min fortsatta forskning ska inriktas mer på dessa barn och genom detta hoppas jag kunna bidra både vetenskapligt och kliniskt till att hjälpa barnen och deras familjer.
Publikationer (10 mest relevanta):
Kapitel i rapporter
1. Fängström, K. Familjeverkstan – en uppföljning. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
2. Smeds, L & Fängström, K. Genomgång och sammanställning av grå litteratur gällande föräldrastöd på MVC. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
3. Fängström, K & Smeds, L. Genomgång och sammanställning av grå litteratur gällande föräldrastöd på BVC. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
4. Engman, J & Fängström K. Hur ser väntrummet ut? En pilotstudie av ett hjälpmedel för att inventera barnavårdscentralernas väntrumsmiljö. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
5. Engman, J & Fängström, K. Behov av föräldrastödsinsatser hos föräldrar till tonårsflickor och tonårspojkar. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
Rapporter
1. Fängström, K & Sarkadi, A (red). Som hand i handske – förskolan som arena för föräldrastöd. Universitetstryckeriet: Uppsala universitet, 2012.
Publikationer (10 mest relevanta):
Kapitel i rapporter
1. Fängström, K. Familjeverkstan – en uppföljning. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
2. Smeds, L & Fängström, K. Genomgång och sammanställning av grå litteratur gällande föräldrastöd på MVC. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
3. Fängström, K & Smeds, L. Genomgång och sammanställning av grå litteratur gällande föräldrastöd på BVC. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
4. Engman, J & Fängström K. Hur ser väntrummet ut? En pilotstudie av ett hjälpmedel för att inventera barnavårdscentralernas väntrumsmiljö. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
5. Engman, J & Fängström, K. Behov av föräldrastödsinsatser hos föräldrar till tonårsflickor och tonårspojkar. I: Sarkadi A (red). Föräldrastöd i Sverige idag: när vad och hur? Underlagsrapport till regeringen. Statens Folkhälsoinstitut, 2008
Rapporter
1. Fängström, K & Sarkadi, A (red). Som hand i handske – förskolan som arena för föräldrastöd. Universitetstryckeriet: Uppsala universitet, 2012.
Kerstin Åkerlund
socionom, leg. psykoterapeut
kerstin.akerlund@karolinska.se
08 585 82 079
Utvärdering av implementeringen av lagstiftningen gällande minderåriga barn som är anhöriga till neurologiskt sjuka föräldrar. Utvärdering av stödmodeller för familjer. Kliniknära forskning.
Publikationer (10 mest relevanta):
Information, råd och stöd till barn som är anhöriga på en Neurologisk klinik, en pilotstudie. Psykoterapeutexamensuppsats våren 2012. Handledare Pia Risholm Mothander
Jag är ju en del av det hela, redovisning av Arvsfondsprojekt 2009/ 187. Stöd till barn som är närstående till patienter på neurologiska kliniken, en förstudie,
Samtalsgrupper för närstående till patienter med sjukdomen ALS. artikel tillsammans med Margareta Klaman och Mariann Olsson i Socionomen 2 2011
Att integrera förebyggande psykologiskt stöd i gruppverksamhet för barn och ungdomar med rörelsehinder, FoU-rapport 00-02 Stockholms läns landsting2000 Handikapp och habilitering
Magisteruppsats med samma titel som ovan , Socialhögskolan 1999. Handledare Tomas Lindstein.
Publikationer (10 mest relevanta):
Information, råd och stöd till barn som är anhöriga på en Neurologisk klinik, en pilotstudie. Psykoterapeutexamensuppsats våren 2012. Handledare Pia Risholm Mothander
Jag är ju en del av det hela, redovisning av Arvsfondsprojekt 2009/ 187. Stöd till barn som är närstående till patienter på neurologiska kliniken, en förstudie,
Samtalsgrupper för närstående till patienter med sjukdomen ALS. artikel tillsammans med Margareta Klaman och Mariann Olsson i Socionomen 2 2011
Att integrera förebyggande psykologiskt stöd i gruppverksamhet för barn och ungdomar med rörelsehinder, FoU-rapport 00-02 Stockholms läns landsting2000 Handikapp och habilitering
Magisteruppsats med samma titel som ovan , Socialhögskolan 1999. Handledare Tomas Lindstein.
Lina Wirehag Nordh
Doktorand, leg psykolog
031-7861856
Legitimerad psykolog med yrkeserfarenhet från barn- och ungdomspsykiatri. Doktorand på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet sedan hösten 2014. Avhandlingsarbetet består av två projekt, båda med fokus på barn som är anhöriga till en förälder med psykisk ohälsa. Det första är ett projekt finansierat av Socialstyrelsen inom vuxenpsykiatri som undersöker mående hos barn (8-17 år) som är anhöriga till en förälder med depression, ångestsyndrom eller bipolär sjukdom samt effekter av förebyggande insatser (Föra barnen på tal, Beardslees Familjeintervention samt reguljära insatser) med fokus på de anhöriga barnen. Datainsamlingen till detta projekt är avslutat. Det andra projektet handlar om att kartlägga psykiskt mående hos föräldrar till barn som är patienter inom barn- och ungdomspsykiatri. Datainsamling påbörjas våren 2020.
Lisa Berg
Med. Dr., epidemiolog, sociolog
08-16 31 44
Jag är epidemiolog och sociolog och arbetar som forskare vid CHESS (Centre for Health Equity Studies, en tvärvetenskaplig forskningsenhet och ett samarbete mellan Stockholms Universitet och Karolinska Institutet) sedan jag disputerade vid Karolinska Institutet 2012. Jag är involverad i forskningsprojekt kring barn som anhöriga (barn till missbrukare, barn till föräldrar med psykisk eller somatisk sjukdom, barn som förlorat en förälder under barndomen) och utbildning, kognitiv förmåga, hälsa och social anpassning i ett livsloppsperspektiv. Vi studerar även detta särskilt i relation till barn i samhällsvård, barn med utländskt ursprung och i relation till familjens socioekonomiska position. Jag har också ett särskilt intresse för hur sociala och socioekonomiska skillnader påverkar människors hälsa och livsvillkor både i ett livsloppsperspektiv och över generationer.
Liv Widing
Jag heter Liv Widing och går forskarutbildningen vid Marie Cederschiöld högskola och är nu på sluttampen av min avhandling som handlar om HVB-vård och flickor. Mer precist undersöker jag behandlingsmetoden hästunderstödd terapi för omhändertagna, sexuellt utsatta, flickor, där kritiska perspektiv står i fokus.
Lotta Berg Eklundh
fil. lic. forskare
070 44 41 774
Barnperspektiv och barns perspektiv samt barn som anhöriga och barns delaktighet. Särskilt fokus på socialtjänstens arbete med familjer i utsatta livssituationer och hur man kan utveckla arbetet med både handläggning och insatser, samt uppföljning och avslutning med barns behov i centrum. Förebyggande och tidiga insatser för dessa barn och familjer. Arbetar också med barn och ungdomar i familjehemsvård, samt har ansvarat för implementeringen av BBIC (Barns Behov I Centrum) i sju nordostkommuner i Stockholms län. Pågående projekt med Barnkraft (att utveckla parallella stödgrupper och enskilda familjeinterventioner för familjer med missbruksproblematik, samt med insatsen kontaktfamilj.
Publikationer (10 mest relevanta)
Berg Eklundh, L. (2005) Kontaktfamiljsuppdraget i norrkommunerna i Stockholms län. Beskrivning av arbetet i ett FoU-seminarium. Danderyd: FoU Nordost, rapport 3/2005.
Berg Eklundh, L. (2010) Kontaktfamilj. En förebyggande stödinsats eller mellanvård? Stockholm: Licentiatsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapport i socialt arbete nr. 135.
Berg Eklundh, L. & Matscheck D. (2012) Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv? en studie om arbetet med implementering av BBIC och barns delaktighet i sju nordostkommuner. Stockholm; FoU Nordost, rapport 19/2012.
Berg Eklundh, L. (2013) Contact Family: A preventive supporting intervention or a kind of placement for children and teenagers? I Canali C. & Vecchiato (2013) Foster Care in Europé: What do we know about outcomes and evidence? Padova, Fondazione Emanuela Zancan onlus
Publikationer (10 mest relevanta)
Berg Eklundh, L. (2005) Kontaktfamiljsuppdraget i norrkommunerna i Stockholms län. Beskrivning av arbetet i ett FoU-seminarium. Danderyd: FoU Nordost, rapport 3/2005.
Berg Eklundh, L. (2010) Kontaktfamilj. En förebyggande stödinsats eller mellanvård? Stockholm: Licentiatsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapport i socialt arbete nr. 135.
Berg Eklundh, L. & Matscheck D. (2012) Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv? en studie om arbetet med implementering av BBIC och barns delaktighet i sju nordostkommuner. Stockholm; FoU Nordost, rapport 19/2012.
Berg Eklundh, L. (2013) Contact Family: A preventive supporting intervention or a kind of placement for children and teenagers? I Canali C. & Vecchiato (2013) Foster Care in Europé: What do we know about outcomes and evidence? Padova, Fondazione Emanuela Zancan onlus
Malin Lövgren
Docent i palliativ vård, med dr, leg sjuksköterska
076-6365090
Mitt forskningsområde berör barnfamiljen i palliativ vård och sorg. Jag studerar hur vården kan modifieras och förbättras för familjer där en förälder/barn är svårt sjukt eller har dött. Fokus ligger på att synliggöra samtliga familjemedlemmars behov och önskemål när livshotande sjukdom föreligger. De forskningsprojekt jag driver eller medverkar i berör alla barn på olika sätt–antingen som sjuk eller som närstående. Målet med forskningen är att göra skillnad för familjer där någon är svårt sjuk via stödprogram till hela familjen eller genom att undersöka vad som kan ändras i vården och inom familjen.
Marie Golsäter
fil.dr i Omvårdnad
0722 - 41 75 11
Marie Golsäter är verksam inom forskningsprofile CHILD vid högskolan i Jönköping http://hj.se/forskning/forskningsmiljoer/child.html
Det övergripande syftet med Marie Golsäters forskningsprojekt är att studera och beskriva barn, ungdomars och sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal inom barn och skolhälsovården. Syftet är också att studera användbarheten av "Hälsokurvan" som pedagogiskt verktyg vid hälsosamtal inom barn och skolhälsovård.
Projektet har sin utgångspunkt i ett länsövergripande arbete för att främja en hälsosam livsstil hos barn och ungdomar i Jönköpings län och är en del av barndialogen som är ett forum i samverkan mellan Landstinget i Jönköping och kommunerna i länet med syfte att främja barns och ungdomars hälsa.
För närvarande arbetar Marie med en videoobservationsstudie där interaktionen i mötet mellan barn och sjuksköterskor studeras.
Inom ramen för Barndialogens verksamhet deltar Marie också i styrgruppen för projektet barn som anhöriga och ansvarar tillsammans med professor Karin Enskär för forskningsprojektet "Se mig, Prata med mig och Lyssna på mig- Barn som närstående på onkologisk klinik.
Marie är deltar också i forskningsprojekt avseende små barns psykiska hälsa i förskolan, barns erfarenheter av akuta röntgenundersökningar samt distriktsläkares konsultationer med små barn inom primärvård.
Publikationer (10 mest relevanta):
Björkman B, Golsäter M, Simeonson R & Enskär K.
Will it Hurt? Verbal Interaction between Child and Radiographer during Radiographic Examination. Journal of Pediatric Nursing: Nursing Care of Children and Families,dx.doi.org/10.1016/j.pedn.2013.03.007.
Golsäter M, Lingfors H, Sidenvall B, Enskär K. Health dialogues between pupils and school nurses: A description of the verbal interaction. Patient Educ Couns. 2012;89(2):260-6.
Golsäter M, Sidenvall B, Lingfors H & Enskär K. Adolescents' and school nurses' perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. J Clin Nurs. 2011;20:2573-83.
Golsäter M, Sidenvall B, Lingfors H & Enskar K Pupils' perspectives on
preventive health dialogues, British Journal of School Nursing.5(1) 26 – 33, 2010
Golsäter, M., Enskär, K., Lingfors.H., & Sidenvall,B. Health councelling parental oriented health dialogue – an innovation for child health nurses. Journal of Child health Care, 13, 75 – 88, 2009
Enskär, K., Carlsson, M., Golsäter, M., Hamrin, E & Kreuger, A. Life situation and problems as reported by children with cancer and their parents. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 14(1):18 - 26; 1997
Enskär, K., Carlsson, M., Golsäter,M.& Hamrin, E. Symptom distress and life situation in adolescents with cancer. Cancer Nursing, 20 (1):23-33; 1997
Enskär, K., Carlsson, M., Golsäter, M., Hamrin, E & Kreuger, A. Parental reports of changes and challenges that result from parenting a child with cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing. 14 (3): 156 - 163; 1997
Det övergripande syftet med Marie Golsäters forskningsprojekt är att studera och beskriva barn, ungdomars och sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal inom barn och skolhälsovården. Syftet är också att studera användbarheten av "Hälsokurvan" som pedagogiskt verktyg vid hälsosamtal inom barn och skolhälsovård.
Projektet har sin utgångspunkt i ett länsövergripande arbete för att främja en hälsosam livsstil hos barn och ungdomar i Jönköpings län och är en del av barndialogen som är ett forum i samverkan mellan Landstinget i Jönköping och kommunerna i länet med syfte att främja barns och ungdomars hälsa.
För närvarande arbetar Marie med en videoobservationsstudie där interaktionen i mötet mellan barn och sjuksköterskor studeras.
Inom ramen för Barndialogens verksamhet deltar Marie också i styrgruppen för projektet barn som anhöriga och ansvarar tillsammans med professor Karin Enskär för forskningsprojektet "Se mig, Prata med mig och Lyssna på mig- Barn som närstående på onkologisk klinik.
Marie är deltar också i forskningsprojekt avseende små barns psykiska hälsa i förskolan, barns erfarenheter av akuta röntgenundersökningar samt distriktsläkares konsultationer med små barn inom primärvård.
Publikationer (10 mest relevanta):
Björkman B, Golsäter M, Simeonson R & Enskär K.
Will it Hurt? Verbal Interaction between Child and Radiographer during Radiographic Examination. Journal of Pediatric Nursing: Nursing Care of Children and Families,dx.doi.org/10.1016/j.pedn.2013.03.007.
Golsäter M, Lingfors H, Sidenvall B, Enskär K. Health dialogues between pupils and school nurses: A description of the verbal interaction. Patient Educ Couns. 2012;89(2):260-6.
Golsäter M, Sidenvall B, Lingfors H & Enskär K. Adolescents' and school nurses' perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. J Clin Nurs. 2011;20:2573-83.
Golsäter M, Sidenvall B, Lingfors H & Enskar K Pupils' perspectives on
preventive health dialogues, British Journal of School Nursing.5(1) 26 – 33, 2010
Golsäter, M., Enskär, K., Lingfors.H., & Sidenvall,B. Health councelling parental oriented health dialogue – an innovation for child health nurses. Journal of Child health Care, 13, 75 – 88, 2009
Enskär, K., Carlsson, M., Golsäter, M., Hamrin, E & Kreuger, A. Life situation and problems as reported by children with cancer and their parents. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 14(1):18 - 26; 1997
Enskär, K., Carlsson, M., Golsäter,M.& Hamrin, E. Symptom distress and life situation in adolescents with cancer. Cancer Nursing, 20 (1):23-33; 1997
Enskär, K., Carlsson, M., Golsäter, M., Hamrin, E & Kreuger, A. Parental reports of changes and challenges that result from parenting a child with cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing. 14 (3): 156 - 163; 1997
Margaretha Jenholt Nolbris
Specialistsjuksköterska fil.dr
Hennes forskning fokuserar på barnonkologisk omvårdnad och stöd för syskon, samt webbaserad forskning om lärande och stöd via nät- och kommunikationsteknologiska insatser för barn med urogenital missbildning.
Publikationer (10 mest relevanta)
2013: Jenholt Nolbris, M., Hellström., AL & Enskär, K. Grief related to the experience of being the sibling of a child with cancer. In press Cancer Nusring.
2012: Björk M, Jenholt Nolbris M, Hedman Ahlström B, i Benzein E, Hagberg M, Saveman BI. Att möta familjer inom vård och omsorg. Kapitel 13 (ss 191-206) i boken:Att var barn och möta sjukdom. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-07266-1
Hellström, AL., Simeonsdotter-Svensson, A., & Pramling, I., Jenholt Nolbris, M. A web-based programme for person-centered learning and support designs for preschool children with long-term illness: A pilot study of a new intervention. Nursing Research and Practice. Volume 2012. doi:10.1155/2012/326506
Nolbris, M., Abrahamsson, J., Hellström, AL., Olofsson, L., & Enskär, K .(2010). The experience of therapeutic support groups by siblings of children with cancer. Pediatric Nursing, 36(6), 298-304.
2010: Syskonbroschyrer, tre perspektiv (syskon, förälder, personal) med information att vara syskonlänk att tryck ut broschyrer från:
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/1/Drottning-Silvias-barn--och-ungdomssjukhus/Centrum-for-barns-ratt-till-halsa2/FNs-Barnkonvention1/
Nolbris, M. (2009). Att vara syskon till ett barn eller ungdom med cancersjukdom – tankar, behov, problem och stöd. Doktorsavhandling, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19053/3/gupea_2077_19053_3.pdf
Nolbris, M., Enskär, K., & Hellström, AL. (2007). Experience of siblings of children treated for cancer. European Journal of Oncology Nursing, 11, 106-112.
Nolbris, M., & Hellström, AL. (2005). Siblings´ Needs and Issues When a Brother or Sister Dies of Cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 22(4), 227-233.
Publikationer (10 mest relevanta)
2013: Jenholt Nolbris, M., Hellström., AL & Enskär, K. Grief related to the experience of being the sibling of a child with cancer. In press Cancer Nusring.
2012: Björk M, Jenholt Nolbris M, Hedman Ahlström B, i Benzein E, Hagberg M, Saveman BI. Att möta familjer inom vård och omsorg. Kapitel 13 (ss 191-206) i boken:Att var barn och möta sjukdom. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-07266-1
Hellström, AL., Simeonsdotter-Svensson, A., & Pramling, I., Jenholt Nolbris, M. A web-based programme for person-centered learning and support designs for preschool children with long-term illness: A pilot study of a new intervention. Nursing Research and Practice. Volume 2012. doi:10.1155/2012/326506
Nolbris, M., Abrahamsson, J., Hellström, AL., Olofsson, L., & Enskär, K .(2010). The experience of therapeutic support groups by siblings of children with cancer. Pediatric Nursing, 36(6), 298-304.
2010: Syskonbroschyrer, tre perspektiv (syskon, förälder, personal) med information att vara syskonlänk att tryck ut broschyrer från:
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/1/Drottning-Silvias-barn--och-ungdomssjukhus/Centrum-for-barns-ratt-till-halsa2/FNs-Barnkonvention1/
Nolbris, M. (2009). Att vara syskon till ett barn eller ungdom med cancersjukdom – tankar, behov, problem och stöd. Doktorsavhandling, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19053/3/gupea_2077_19053_3.pdf
Nolbris, M., Enskär, K., & Hellström, AL. (2007). Experience of siblings of children treated for cancer. European Journal of Oncology Nursing, 11, 106-112.
Nolbris, M., & Hellström, AL. (2005). Siblings´ Needs and Issues When a Brother or Sister Dies of Cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 22(4), 227-233.
Mikael Rostila
Fil dr., Docent
070-7799894
Jag har ett brett intresse för hur social relationer och sociala nätverk påverkar människors hälsa och dödlighet. Ett av mina forskningsområden behandlar hur förlusten av en nära anhörig tex. mor/far, ett syskon eller ett barn påverkar hälsa och dödlighet hos efterlevande. Här är det särskilt viktigt att uppmärksamma hur förlusten av en anhörig tidigt i livet påverkar hälsa och dödlighet på kortare och längre sikt ur ett livsloppsperspektiv. Ett annat av mina forskningsintressen som är av relevans för forskarnätverket är studier kring hur syskonordning påverkar dödlighet och då speciellt risken för självmord.
Publikationer (10 mest relevanta):
Rostila, M. and Saarela J. (2011) 'Time doesn't heal all wounds. Mortality following the death of a parent', Journal of Marriage and Family 73(1); 236-249.
Rostila, M. and Toivanen, S. (2012) Den orättvisa hälsan. Socioekonomiska faktorers betydelse för hälsa och livsläng. Liber, Stockholm, 372 pages.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2012) 'Mortality following the death of a child: Evidence from Swedish total population register data', Journal of Epidemiology and Community Health 66;927-933.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2012) "The forgotten griever": Mortality
subsequent to the death of a sibling', American Journal of Epidemiology 176(4);338-346.
Rostila, M. and Saarela J. (2013) 'Invited commentary: Birth order and suicide in a
broader context', American Journal of Epidemiology 177(7);645-648.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2013) 'Myocardial infarction after the death of a sibling: A nationwide follow-up study from Sweden'. Journal of American Heart Association 2:e000046.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2013) 'Fatal stroke after the death of a sibling: A nationwide follow-up study from Sweden'. PLoS One 8:1-6.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2013) 'Suicide after the death of a
sibling: A nationwide follow-up study from Sweden'. BMJ Open 3:e002618.
Saarela J., Finnäs, F. and Rostila, M. (2013) 'Family effects on mortality risks at adult ages: Lessons from Swedish population register data on siblings', Journal of Family Issues. 34(10); 1317-1334.
Rostila, M. and Saarela J. (2011) 'Att förlora en förälder dödar: Vården måste ta större ansvar även för anhöriga', Läkartidningen 14(108); 813.
Publikationer (10 mest relevanta):
Rostila, M. and Saarela J. (2011) 'Time doesn't heal all wounds. Mortality following the death of a parent', Journal of Marriage and Family 73(1); 236-249.
Rostila, M. and Toivanen, S. (2012) Den orättvisa hälsan. Socioekonomiska faktorers betydelse för hälsa och livsläng. Liber, Stockholm, 372 pages.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2012) 'Mortality following the death of a child: Evidence from Swedish total population register data', Journal of Epidemiology and Community Health 66;927-933.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2012) "The forgotten griever": Mortality
subsequent to the death of a sibling', American Journal of Epidemiology 176(4);338-346.
Rostila, M. and Saarela J. (2013) 'Invited commentary: Birth order and suicide in a
broader context', American Journal of Epidemiology 177(7);645-648.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2013) 'Myocardial infarction after the death of a sibling: A nationwide follow-up study from Sweden'. Journal of American Heart Association 2:e000046.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2013) 'Fatal stroke after the death of a sibling: A nationwide follow-up study from Sweden'. PLoS One 8:1-6.
Rostila, M. and Saarela, J. and Kawachi, I. (2013) 'Suicide after the death of a
sibling: A nationwide follow-up study from Sweden'. BMJ Open 3:e002618.
Saarela J., Finnäs, F. and Rostila, M. (2013) 'Family effects on mortality risks at adult ages: Lessons from Swedish population register data on siblings', Journal of Family Issues. 34(10); 1317-1334.
Rostila, M. and Saarela J. (2011) 'Att förlora en förälder dödar: Vården måste ta större ansvar även för anhöriga', Läkartidningen 14(108); 813.
Mikaela Starke
031-7861887
Mitt forskningsområde kretsar kring socialt arbete i familj; barn, unga vuxna och föräldrar och deras perspektiv på och upplevelser av vardagen. Ytterligare centrala komponenter och utgångspunkter i forskningen är närvaron av kroniska sjukdomar och funktionshinder i vardagslivet samt perspektiv på exkludering och stigmatisering. Som ett led i forskning om förändringsarbete i familjer har jag även pågående implementeringsforskning av ett föräldrastödsprogram.
Publikationer (10 mest relevanta):
Socialstyrelsen (2007) Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. Lägesbeskrivning.
Starke M (2010) Descriptions of children's needs and parenthood among mothers with intellectual disability. Scandinavian Journal of Intellectual Disability
Starke M (2011) Young adults with intellectual disability recall their childhood. Journal of Intellectual Disabilities 15(4) 229–240
Starke M (2013).When both parent and child have an intellectual disability: Inclusionary and exclusionary processes in the everyday lives of young adults. Intellectual and Developmental Disabilities
Starke M, Wade C, Feldman MA & Mildon R (2013). Parenting with disabilities: experiences from implementing a parenting support programme in Sweden. Journal of Intellectual Disabilities 17 145-156
Kunskap till Praktik (2013). Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet. Kunskap till praktik, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt FoU i Väst/GR
McHugh E & Starke M (2015) Understanding support workers' competence development in working with parents with intellectual disability Journal of Intellectual Disabilities 1–16 DOI: 10.1177/1744629515576045
Publikationer (10 mest relevanta):
Socialstyrelsen (2007) Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. Lägesbeskrivning.
Starke M (2010) Descriptions of children's needs and parenthood among mothers with intellectual disability. Scandinavian Journal of Intellectual Disability
Starke M (2011) Young adults with intellectual disability recall their childhood. Journal of Intellectual Disabilities 15(4) 229–240
Starke M (2013).When both parent and child have an intellectual disability: Inclusionary and exclusionary processes in the everyday lives of young adults. Intellectual and Developmental Disabilities
Starke M, Wade C, Feldman MA & Mildon R (2013). Parenting with disabilities: experiences from implementing a parenting support programme in Sweden. Journal of Intellectual Disabilities 17 145-156
Kunskap till Praktik (2013). Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet. Kunskap till praktik, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt FoU i Väst/GR
McHugh E & Starke M (2015) Understanding support workers' competence development in working with parents with intellectual disability Journal of Intellectual Disabilities 1–16 DOI: 10.1177/1744629515576045
Ola Siljeholm
Doktorand, leg.psykolog
08-12345799
Mitt forskningsarbete är inom beroendeområdet och undersöker olika typer av anhörigstöd och föräldrastöd till personer som lever nära någon med en pågående beroendeproblematik. I ett projekt utvärderas ett internetbaserat självhjälpsprogram som vänder sig till personer som inte har egna beroendeproblem men som har barn tillsammans med någon som dricker för mycket. Detta upplägg valdes utifrån vetskapen om att de allra flesta barn som växer upp med minst en förälder med alkoholproblem aldrig tar del av de stödinsatser som finns tillgängliga i samhället. Genom att rikta interventionen till en förälder utan egen alkoholproblematik hoppas vi kunna bidra till att skapa en så skyddande och hälsofrämjande miljö som möjligt runt barnen i familjen. Deltagande i programmet är anonymt vilket förväntas leda till att personer som inte skulle söka stöd annars kan tänka sig att göra det. Studien pågår och resultat förväntas klara 2020-2021. Deltagare i programmet intervjuas efter uppföljningstidens slut för att öka kunskapen om gruppen och för att kunna dra lärdomar av projektet inför framtida insatser.
Publikationer:
Eék, N. & Romberg, K., Siljeholm, O., Johansson, M., Andréasson, S., Fahlke, C., Lundgren, T., Ingesson, S., Bäckman, L., Hammarberg, A. Efficacy of an internet-based Community Reinforcement and Family Training program to increase treatment engagement for alcohol use disorders and to improve psychiatric health for concerned significant others: A randomized controlled trial. Accepted for publication in Alcohol and Alcoholism 2019.
Lindner P, Siljeholm O, Johansson M, Forster, M, Andréasson, S & Hammarberg, A. Combining online Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) with a parent training programme for parents with partners suffering from alcohol use disorder: study protocol for a randomised controlled trial. BMJ Open 2018;8:e020879. doi:10.1136/bmjopen-2017-020879
Publikationer:
Eék, N. & Romberg, K., Siljeholm, O., Johansson, M., Andréasson, S., Fahlke, C., Lundgren, T., Ingesson, S., Bäckman, L., Hammarberg, A. Efficacy of an internet-based Community Reinforcement and Family Training program to increase treatment engagement for alcohol use disorders and to improve psychiatric health for concerned significant others: A randomized controlled trial. Accepted for publication in Alcohol and Alcoholism 2019.
Lindner P, Siljeholm O, Johansson M, Forster, M, Andréasson, S & Hammarberg, A. Combining online Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) with a parent training programme for parents with partners suffering from alcohol use disorder: study protocol for a randomised controlled trial. BMJ Open 2018;8:e020879. doi:10.1136/bmjopen-2017-020879
Pauline Johansson
Forskare/möjliggörare samt projektledare Barn som anhöriga.
Pauline Johansson är sjuksköterska och lektor, och har disputerat inom området mobil informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom omvårdnad. Har tidigare arbetat som sjuksköterska inom cancervård och palliativ vård, samt med forsknings- och utvärderingsarbete inriktat mot palliativ vård, familjefokuserad omvårdnad och mobil IKT för patienter, sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Arbetar nu som forskare och möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga med fokus på barn som anhöriga, och som lektor vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
Rakel Eklund
Filosofie doktor i palliativ vård, leg specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård Ersta Sköndal Bräcke Högskola och Uppsala Universitet
0766-365085
Min forskning handlar om att utveckla och utvärdera stöd till barnfamiljer där någon i familjen har en livshotande sjukdom eller har komplicerad sorg efter förlust av en familjemedlem. Jag har ett särskilt intresse för att barns möjlighet att få bli hörda i olika sammanhang, och min avhandling handlade om barn som närstående till en förälder med livshotande sjukdom, och deras erfarenheter av att delta i "The Family Talk Intervention" (Beardslees familjeintervention) i specialiserad palliativ hemsjukvård.
Solvig Ekblad
Docent
Doktorsavhandling
Ekblad S. Social Determinants of Aggressive Behaviour in a Sample of Chinese Primary School Children. Thesis for Doctor in Medical Sciences. Stockholm: Department of Psychiatry, Huddinge University Hospital/Karolinska Institutet, 1985
Intervju i en populärvetenskaplig tidskrift och social media
Odlind, C. De inger hopp. Tre forskare berättar. Intervju med Solvig Ekblad "Vi kan alla drabbas av svåra händelser." Medicinsk vetenskap 2013:4:14-15. http://issuu.com/karolinska_institutet/docs/mv_nr_4_2013_c9f91fce3c8dd0
Kvalitativa metoder
Svensson M. Ekblad S, Ascher H. Making Meaningful Space for Oneself: Photo-based dialogue with Siblings of Refugee Children with Severe Withdrawal Symptoms. Children's Geographies 2009:7(2):209-228 DOI:10.1080/14733280902798902
Blandad metod
Zena El-hai Ibrahim, Karolinska Institutet. Pilotprojekt: Nyanlända barns kognitiva och känslomässiga utveckling - kartläggning, självkännedomsträning och uppföljning i Sollentuna kommun. T9, ht/vt 2013/14, Masteruppsats i psykologprogrammet (S Ekblad handledare)
Epidemiologiska studier
Hollander A-C, Bruce D, Burström, B, Ekblad S. Gender-related mental health differences between refugees and non-refugee immigrants – a cross-sectional register-based study. BMC Public Health 2011:11:180, March, http://www.biomedcentral.com/1471-2458/11/180, 1. DOI: 10.1186/1471-2458-11-180
Hollander A-C, Bruce D, Ekberg J, Burström B, Borrell C, Ekblad S. Longitudinal study of mortality among refugees in Sweden. International Journal of Epidemiology 2012:41(4):1153-1161, doi: 10.1093/ije/dys072. Epub 2012 May 2. PMID:22552872
Hollander A-C, Bruce D, Burström B, Ekblad S. The association between reason for immigration and poor mental health – a population-based register study. The Journal of Nervous and Mental Disease 2013 Aug:201(8):645-52, Doi: 10.1097/NMD.0b013e31829dbd64. PMID:23896844
Hollander A-C, Bruce D, Ekberg J, Burström B, & Ekblad S. Hospitalisation for depressive disorder following unemployment – differentials by gender and immigrant status: a population-based cohort study in Sweden. J Epidemiol Community Health 2013:67(10):875-881. Doi: 10.1097/NMD.0b013e31829dbd64.
PMID:23896844
Medicinsk pedagogik
Ekblad S, Mollica RF, Fors U, Pantziaras I, Lavelle J. Education potential of a virtual patient system for caring for traumatized patients in primary care. BMC Medical Education 2013:13:110, http://www.biomedcentral.com/1472-6920/13/110
Pantziaras I, Fors U, Ekblad S. Virtual Mrs K: The learners' expectations and attitudes towards a virtual patient system in transcultural psychiatry. Journal of Contemporary Medical Education 2014:2(2):110-116 DOI: 10.5455/jcme.20140627042240. http://www.scopemed.org/?mno=156196
Ekblad S. Social Determinants of Aggressive Behaviour in a Sample of Chinese Primary School Children. Thesis for Doctor in Medical Sciences. Stockholm: Department of Psychiatry, Huddinge University Hospital/Karolinska Institutet, 1985
Intervju i en populärvetenskaplig tidskrift och social media
Odlind, C. De inger hopp. Tre forskare berättar. Intervju med Solvig Ekblad "Vi kan alla drabbas av svåra händelser." Medicinsk vetenskap 2013:4:14-15. http://issuu.com/karolinska_institutet/docs/mv_nr_4_2013_c9f91fce3c8dd0
Kvalitativa metoder
Svensson M. Ekblad S, Ascher H. Making Meaningful Space for Oneself: Photo-based dialogue with Siblings of Refugee Children with Severe Withdrawal Symptoms. Children's Geographies 2009:7(2):209-228 DOI:10.1080/14733280902798902
Blandad metod
Zena El-hai Ibrahim, Karolinska Institutet. Pilotprojekt: Nyanlända barns kognitiva och känslomässiga utveckling - kartläggning, självkännedomsträning och uppföljning i Sollentuna kommun. T9, ht/vt 2013/14, Masteruppsats i psykologprogrammet (S Ekblad handledare)
Epidemiologiska studier
Hollander A-C, Bruce D, Burström, B, Ekblad S. Gender-related mental health differences between refugees and non-refugee immigrants – a cross-sectional register-based study. BMC Public Health 2011:11:180, March, http://www.biomedcentral.com/1471-2458/11/180, 1. DOI: 10.1186/1471-2458-11-180
Hollander A-C, Bruce D, Ekberg J, Burström B, Borrell C, Ekblad S. Longitudinal study of mortality among refugees in Sweden. International Journal of Epidemiology 2012:41(4):1153-1161, doi: 10.1093/ije/dys072. Epub 2012 May 2. PMID:22552872
Hollander A-C, Bruce D, Burström B, Ekblad S. The association between reason for immigration and poor mental health – a population-based register study. The Journal of Nervous and Mental Disease 2013 Aug:201(8):645-52, Doi: 10.1097/NMD.0b013e31829dbd64. PMID:23896844
Hollander A-C, Bruce D, Ekberg J, Burström B, & Ekblad S. Hospitalisation for depressive disorder following unemployment – differentials by gender and immigrant status: a population-based cohort study in Sweden. J Epidemiol Community Health 2013:67(10):875-881. Doi: 10.1097/NMD.0b013e31829dbd64.
PMID:23896844
Medicinsk pedagogik
Ekblad S, Mollica RF, Fors U, Pantziaras I, Lavelle J. Education potential of a virtual patient system for caring for traumatized patients in primary care. BMC Medical Education 2013:13:110, http://www.biomedcentral.com/1472-6920/13/110
Pantziaras I, Fors U, Ekblad S. Virtual Mrs K: The learners' expectations and attitudes towards a virtual patient system in transcultural psychiatry. Journal of Contemporary Medical Education 2014:2(2):110-116 DOI: 10.5455/jcme.20140627042240. http://www.scopemed.org/?mno=156196
Tina Lundberg
Socionom och doktorand
Mitt avhandlingsprojekt handlar om närstående i palliativ vård med fokus på psykosocialt välbefinnande hos unga vuxna som förlorat en förälder i cancer. Huvudprojektet utgår ifrån unga vuxna, 16-28 år, som deltagit i stödgrupp vid tre olika palliativa enheter i Sverige. Deltagarna har svarat på omfattande enkäter före och efter stödgruppsdeltagande samt vid en 6-månaders uppföljning. Resultatet visar att de unga vuxna har ett dåligt psykosocialt välbefinnande med t ex låg självkänsla, ångest och låg livstillfredsställelse 5-8 månader efter dödsfallet. Fortsatt i projektet kommer jag att undersöka hur det psykosociala välbefinnandet utvecklar sig över tid samt hur olika variabler är relaterade till varandra. Kunskapen om den sårbara livssituation som unga vuxna som förlorat en förälder befinner sig i bekräftar att det finns ett stort behov av stöd. Målet är att projektet skall ge ökad kunskap och information till beslutsfattare och personal i vården som möter dessa unga vuxna
Tobias Elgán
Fil. dr., forskare
070-001 10 03
Omkring 20 % av alla svenska barn växer upp med minst en förälder som har alkoholproblem. Detta kan medföra allvarliga fysiska, psykiska och psykosociala problem hos de utsatta barnen och en majoritet av alla landets kommuner erbjuder därför någon form av stödverksamhet. Dock är det en försvinnande liten andel barn, och inte minst ungdomar, som nås av befintligt stöd och påtalade orsaker är svårigheter att identifiera, rekrytera och bibehålla barn och ungdomar i verksamheten.
Ett sätt att nå ut med stöd till fler människor är via internet. Tidigare forskning har också visat att webbaserat stöd är effektivt för behandling av exempelvis depression och ångest. Antalet webbaserade program riktade till barn och ungdomar med föräldrar som har alkoholproblem är dock få och publicerade resultat kring effekter än färre. Detta område utgör därför ett spännande forskningsfält där mycket återstår att göra.
Många av mina projekt handlar om barn i familjer med missbruksproblem och bl.a. utvärderar jag olika webbaserade stödprogram för denna målgrupp (t.ex. självhjälpsprogrammet 'Alkohol och Coping' för 15-19-åringar med föräldrar som har alkoholproblem). Jag genomför också olika kartläggningar och har bl.a. undersökt prevalensen av ungdomar som upplever att deras föräldrar dricker för mycket, och även hur skolor arbetar med problem relaterat till barn i missbruksmiljö.
Publikationer (10 mest relevanta)
Elgán TH, Gripenberg J & Leifman H. (2013) Parental alcohol problems and the impact on adolescent's mental health: Results from a cross-sectional survey using a web-panel. [in preparation]
Elgán TH & Leifman H. (2013) Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel. [accepted in Scandinavian Journal of Public Health]
Elgán TH, Hansson H, Zetterlind U, Kartengren N & Leifman H. (2012) Design of a web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: Study protocol for a randomized controlled trial. BMC Public Health 12(1):35
Elgán TH & Leifman H. (2011) Children of subsance abusing parents: A national survey on policy and practice in Swedish schools. Health Policy 101(1):29-36
Elgán TH & Leifman H. (2011) Policy - viktigt instrument för upptäckt. Alkohol & Narkotika (A&N) 1:22-25
Elgán TH & Leifman H. (2010) Barn i missbruksmiljö - En studie kring policy och praktik på svenska skolor. STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem). STAD-rapport nr 43
Ett sätt att nå ut med stöd till fler människor är via internet. Tidigare forskning har också visat att webbaserat stöd är effektivt för behandling av exempelvis depression och ångest. Antalet webbaserade program riktade till barn och ungdomar med föräldrar som har alkoholproblem är dock få och publicerade resultat kring effekter än färre. Detta område utgör därför ett spännande forskningsfält där mycket återstår att göra.
Många av mina projekt handlar om barn i familjer med missbruksproblem och bl.a. utvärderar jag olika webbaserade stödprogram för denna målgrupp (t.ex. självhjälpsprogrammet 'Alkohol och Coping' för 15-19-åringar med föräldrar som har alkoholproblem). Jag genomför också olika kartläggningar och har bl.a. undersökt prevalensen av ungdomar som upplever att deras föräldrar dricker för mycket, och även hur skolor arbetar med problem relaterat till barn i missbruksmiljö.
Publikationer (10 mest relevanta)
Elgán TH, Gripenberg J & Leifman H. (2013) Parental alcohol problems and the impact on adolescent's mental health: Results from a cross-sectional survey using a web-panel. [in preparation]
Elgán TH & Leifman H. (2013) Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel. [accepted in Scandinavian Journal of Public Health]
Elgán TH, Hansson H, Zetterlind U, Kartengren N & Leifman H. (2012) Design of a web-based individual coping and alcohol-intervention program (web-ICAIP) for children of parents with alcohol problems: Study protocol for a randomized controlled trial. BMC Public Health 12(1):35
Elgán TH & Leifman H. (2011) Children of subsance abusing parents: A national survey on policy and practice in Swedish schools. Health Policy 101(1):29-36
Elgán TH & Leifman H. (2011) Policy - viktigt instrument för upptäckt. Alkohol & Narkotika (A&N) 1:22-25
Elgán TH & Leifman H. (2010) Barn i missbruksmiljö - En studie kring policy och praktik på svenska skolor. STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem). STAD-rapport nr 43
Tove Bylund Grenklo
beteendevetare och doktorand
0703-193985
Min forskning handlar om tonårsbarn som mister en förälder i cancer. Fokus ligger på tonåringarnas erfarenheter och riskfaktorer för psykisk ohälsa som kommer i tillägg till dödsfallet men som skulle kunna förebyggas.
Huvudprojektet är nationellt och inkluderar alla barn i Sverige som vid en ålder av 13 -16 miste en förälder i cancer år 2000 till 2003 och vars föräldrar var gifta eller sammanboende. Datainsamling har skett med studiespecifik enkät vars frågor inspirerats av vad unga drabbade berättat i semi-strukturerade intervjuer.
Bland de variabler som studeras återfinns de ungas upplevelser och förståelse av sjukvården, sjukdomen och dödsfallet samt av hur familjen påverkades och hur det blev i skolan, inklusive om skolhälsovården erbjöd något stöd. Målet är att kunna förebygga belastningen och lidandet hos drabbade tonårsbarn redan under perioden då föräldern är sjuk och därgigenom minska risken för framtida psykisk ohälsa
Publikationer (10 mest relevanta):
Bylund Grenklo T, Kreicbergs U, Hauksdóttir A, Valdimarsdóttir UA, Nyberg T, Steineck G, Fürst CJ. Self-injury in teenagers who lost a parent to cancer: A nation-wide population-based long-term follow-up. JAMA Pediatr 2013;167(2):133-140.
Bylund Grenklo T, Kreicbergs U, Valdimarsdóttir UA, Nyberg T, Steineck G, Fürst CJ. Communication and trust in the care provided to a dying parent. A nation-wide study of cancer-bereaved youths. J Clin Oncol Online first July 15, 2013.
Huvudprojektet är nationellt och inkluderar alla barn i Sverige som vid en ålder av 13 -16 miste en förälder i cancer år 2000 till 2003 och vars föräldrar var gifta eller sammanboende. Datainsamling har skett med studiespecifik enkät vars frågor inspirerats av vad unga drabbade berättat i semi-strukturerade intervjuer.
Bland de variabler som studeras återfinns de ungas upplevelser och förståelse av sjukvården, sjukdomen och dödsfallet samt av hur familjen påverkades och hur det blev i skolan, inklusive om skolhälsovården erbjöd något stöd. Målet är att kunna förebygga belastningen och lidandet hos drabbade tonårsbarn redan under perioden då föräldern är sjuk och därgigenom minska risken för framtida psykisk ohälsa
Publikationer (10 mest relevanta):
Bylund Grenklo T, Kreicbergs U, Hauksdóttir A, Valdimarsdóttir UA, Nyberg T, Steineck G, Fürst CJ. Self-injury in teenagers who lost a parent to cancer: A nation-wide population-based long-term follow-up. JAMA Pediatr 2013;167(2):133-140.
Bylund Grenklo T, Kreicbergs U, Valdimarsdóttir UA, Nyberg T, Steineck G, Fürst CJ. Communication and trust in the care provided to a dying parent. A nation-wide study of cancer-bereaved youths. J Clin Oncol Online first July 15, 2013.
Ulf Axberg
Fil dr. Leg psykolog, leg psykoterapeut
Bedömning och utvärdering av insatser riktade till barn och deras närmaste omgivning när barnen uppvisar trots- och uppförandeproblem, samt insatser riktade till barn som upplevt våld i familjen.
Publikationer (10 mest relevanta):
Grip, Karin, Almqvist, Kjerstin, Axberg, Ulf, & Broberg, Anders G. (2013). Children exposed to intimate partner violence and the reported effects of psychosocial interventions. Violence and Victims, 28(4), 635-655.
Wirtberg, Ingegerd, Petitt, Bill, & Axberg, Ulf. (2013). Mare Meo and coordination meetings: MAC. Cooperating to Support Children's Development. Lund: Palmkrons.
Axberg, Ulf, & Broberg, Anders G. (2012). Evaluation of "The Incredible Years"' in Sweden: The transferability of an American parent-training programme to Sweden. Scandinavian Journal of Psychology, 53(3), 224-232. doi: DOI: 10.1111/j.1467-9450.2012.00955.x
Broberg, A. G., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., et al. (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Broberg, A. G., Almqvist, L., Axberg, U., Almqvist, K., Cater, Å. K., & Eriksson, M. (2010). Stöd till barn som upplevt våld mot mamma. Preliminära resultat från en nationell utvärdering (Regeringsrapport). Göteborg: University of Gothenburg, Departement of psychology.
Axberg, U., Johansson Hanse, J., & Broberg, A. G. (2008). Parents' description of conduct problems in their children – A test of the Eyberg Child Behaviour Inventory (ECBI) in a Swedish sample aged 3-10. Scandinavian Journal of Psychology, 49, 497-505.
Axberg, U., Hansson, K., & Broberg, A. G. (2007). Evaluation of the Incredible Years Series - An open study of its effects when first introduced in Sweden. Nordic Journal of Psychiatry, 61(2), 143-151.
Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A. G., & Wirtberg, I. (2006). The development of a systemic school-based intervention: Marte Meo and coordination meetings. Family process, 45, 375-389.
Wirtberg, I., & Axberg, U. (2006). Samordning mellan föräldrar och lärare med hjälp av det reflekterande samtalet. I H. Eliassen & J. Seikkula (Red.), Reflekterende prosesser i praksis. Oslo: Universitetsforlaget.
Publikationer (10 mest relevanta):
Grip, Karin, Almqvist, Kjerstin, Axberg, Ulf, & Broberg, Anders G. (2013). Children exposed to intimate partner violence and the reported effects of psychosocial interventions. Violence and Victims, 28(4), 635-655.
Wirtberg, Ingegerd, Petitt, Bill, & Axberg, Ulf. (2013). Mare Meo and coordination meetings: MAC. Cooperating to Support Children's Development. Lund: Palmkrons.
Axberg, Ulf, & Broberg, Anders G. (2012). Evaluation of "The Incredible Years"' in Sweden: The transferability of an American parent-training programme to Sweden. Scandinavian Journal of Psychology, 53(3), 224-232. doi: DOI: 10.1111/j.1467-9450.2012.00955.x
Broberg, A. G., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., et al. (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Broberg, A. G., Almqvist, L., Axberg, U., Almqvist, K., Cater, Å. K., & Eriksson, M. (2010). Stöd till barn som upplevt våld mot mamma. Preliminära resultat från en nationell utvärdering (Regeringsrapport). Göteborg: University of Gothenburg, Departement of psychology.
Axberg, U., Johansson Hanse, J., & Broberg, A. G. (2008). Parents' description of conduct problems in their children – A test of the Eyberg Child Behaviour Inventory (ECBI) in a Swedish sample aged 3-10. Scandinavian Journal of Psychology, 49, 497-505.
Axberg, U., Hansson, K., & Broberg, A. G. (2007). Evaluation of the Incredible Years Series - An open study of its effects when first introduced in Sweden. Nordic Journal of Psychiatry, 61(2), 143-151.
Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A. G., & Wirtberg, I. (2006). The development of a systemic school-based intervention: Marte Meo and coordination meetings. Family process, 45, 375-389.
Wirtberg, I., & Axberg, U. (2006). Samordning mellan föräldrar och lärare med hjälp av det reflekterande samtalet. I H. Eliassen & J. Seikkula (Red.), Reflekterende prosesser i praksis. Oslo: Universitetsforlaget.
Ulla Forinder
Docent
0706013692
Min forskning har hittills främst rört situationen för barn efter en svår sjukdom. Framför allt har jag arbetat kliniskt med barn och ungdomar som anhöriga men ska under hösten starta ett mindre forskningsprojekt tillsammans med Helsingborgs kommun med fokus på att undersöka betydelsen av stödgrupper som intervention för familjehemsplacerade barn. Ersta Sköndal högskola bedriver tillsammans med Stockholms sjukhem ett forskningsprojekt om unga vuxnas situation efter en förälders död där jag är en av forskningshandledarna. Jag har också, tillsammans med Elisabeth Hagborg, varit redaktör för en bok med fokus på stödgrupper för barn och unga som anhöriga (Studentlitteratur 2008).
Publikationer (10 mest relevanta):
1.Forinder. U (2004)Bone marrow transplantation from a parental perspective.
J Child Health Care. Jun;8(2):134-48.
2.Forinder U, Löf C, Winiarski J (2005) Quality of life and health in children following allogeneic SCT.
Bone Marrow Transplant. Jul;36(2):171-6.
3.Forinder U, Löf C Winiarski J (2006) Quality of life following allogeneic stem cell transplantation, comparing parents' and children's perspective.
Pediatr Transplant. Jun;10(4):491-6.
4.Löf.C, Forinder .U, Winiarski J (2007) Risk factors for lower health-related QoL after allogeneic stem cell transplantation in children.
Pediatr Transplant. Mar;11(2):145-51.
5.Forinder U & Posse E (2007) . A ,life on hold.Adolescence´experiences of stem cell transplantation in a long-term perspective. J of Child Health accepted 071229
6.Forinder U, Posse E Winiarski J (2008)Long- term psychosocial support for Families of Children Who have Undergone Allogeneic Stem Cell Transplantation Vol 47(2) p157 -173 J Social work in Health Care
7. Forinder U, Olsson M, Andersson B Forsell K (2002) Stödgrupp för unga vuxna- ur ett anhörigperspektiv. Cancerfondens skriftserie Slutrapport.
8. Forinder U (2007) Barn och ungdomar som anhöriga . I Carlsson M (red) Psykosocial cancervård. Lund Studentlitteratur
9.Forinder U & Hagborg E (2008) Stödgrupper för barn , en metod i tiden. Lund Studentlitteratur.
10.Forinder U (2008)Barn som bevittnat våld- utvärdering av stödgruppsverksamhet. I Forinder U & Hagborg E (red) Stödgrupper för barn , en metod i tiden. Lund Studentlitteratur.
Publikationer (10 mest relevanta):
1.Forinder. U (2004)Bone marrow transplantation from a parental perspective.
J Child Health Care. Jun;8(2):134-48.
2.Forinder U, Löf C, Winiarski J (2005) Quality of life and health in children following allogeneic SCT.
Bone Marrow Transplant. Jul;36(2):171-6.
3.Forinder U, Löf C Winiarski J (2006) Quality of life following allogeneic stem cell transplantation, comparing parents' and children's perspective.
Pediatr Transplant. Jun;10(4):491-6.
4.Löf.C, Forinder .U, Winiarski J (2007) Risk factors for lower health-related QoL after allogeneic stem cell transplantation in children.
Pediatr Transplant. Mar;11(2):145-51.
5.Forinder U & Posse E (2007) . A ,life on hold.Adolescence´experiences of stem cell transplantation in a long-term perspective. J of Child Health accepted 071229
6.Forinder U, Posse E Winiarski J (2008)Long- term psychosocial support for Families of Children Who have Undergone Allogeneic Stem Cell Transplantation Vol 47(2) p157 -173 J Social work in Health Care
7. Forinder U, Olsson M, Andersson B Forsell K (2002) Stödgrupp för unga vuxna- ur ett anhörigperspektiv. Cancerfondens skriftserie Slutrapport.
8. Forinder U (2007) Barn och ungdomar som anhöriga . I Carlsson M (red) Psykosocial cancervård. Lund Studentlitteratur
9.Forinder U & Hagborg E (2008) Stödgrupper för barn , en metod i tiden. Lund Studentlitteratur.
10.Forinder U (2008)Barn som bevittnat våld- utvärdering av stödgruppsverksamhet. I Forinder U & Hagborg E (red) Stödgrupper för barn , en metod i tiden. Lund Studentlitteratur.
Ulla Zetterlind
dr. med. vet.
Min avhandling (990507) innehåller forskning kring anhöriga till vuxna alkoholberoende personer: Relatives of alcoholics. Därefter har jag medverkat i Helena Hanssons forskning kring Interventions in Adult Children and Spouses of Alcoholics.
Har nu ett färdigt manus kring anhöriga till narkotikaberoende personer.
Har också ett material som jag håller på att skriva om: barn och ungdomar som gått i anhöriggrupper i Malmö. Har även deltagit i ett förebyggande EU-projekt kring tonåringar och alkohol, ( samarbetsproject mellan Tyskland, Belgien, Tjeckien och Lunds Universitet/ STAD Stockholm liksom en studie av ett webprogram för tonårsbarn till missbrukare ( web-ICAIP) i samarbete mellan Lund och STAD)
Publikationer (10 mest relevanta):
I avhandlingen ingår följande delarbeten:
1. Zetterlind U, Berglund M and Åberg-Örbeck K. A comparison of two techniques to reach relatives of alcoholics for information of available support. Alcohol & Alcoholism, 31(4), 359-363, 1996
2. Zetterlind U and Berglund M. Gender differences in the behaviour and life circumstances of alcoholics´ spouses. Scand J Soc Wellfare, 7, 204-210, 1998
3. Zetterlind U and Berglund M. The rate of co-dependence in spouses and relatives of alcoholics using the Cermak co-dependency scale, Nordic Journal of Psychiatry, 53(2),147-151, 1999
4. Zetterlind U, Hansson H, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Effects of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics. A controlled randomized study. Nordic Journal of Psychiatry, 257-262, 2001.
Pågående forskningsprojekt
Outcome of Information and Coping Skills Training for Relatives of Drug Abusers. A controlled randomized Study.
Uppföljningsstudie av barn och ungdomar som tidigare gått i gruppstöd vid Beroendecentrum/Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö.
Metodutveckling
Individual Coping and Alcohol Intervention Program (ICAIP)
Internetbaserade interventioner för barn till personer med en beroendeproblematik
Har nu ett färdigt manus kring anhöriga till narkotikaberoende personer.
Har också ett material som jag håller på att skriva om: barn och ungdomar som gått i anhöriggrupper i Malmö. Har även deltagit i ett förebyggande EU-projekt kring tonåringar och alkohol, ( samarbetsproject mellan Tyskland, Belgien, Tjeckien och Lunds Universitet/ STAD Stockholm liksom en studie av ett webprogram för tonårsbarn till missbrukare ( web-ICAIP) i samarbete mellan Lund och STAD)
Publikationer (10 mest relevanta):
I avhandlingen ingår följande delarbeten:
1. Zetterlind U, Berglund M and Åberg-Örbeck K. A comparison of two techniques to reach relatives of alcoholics for information of available support. Alcohol & Alcoholism, 31(4), 359-363, 1996
2. Zetterlind U and Berglund M. Gender differences in the behaviour and life circumstances of alcoholics´ spouses. Scand J Soc Wellfare, 7, 204-210, 1998
3. Zetterlind U and Berglund M. The rate of co-dependence in spouses and relatives of alcoholics using the Cermak co-dependency scale, Nordic Journal of Psychiatry, 53(2),147-151, 1999
4. Zetterlind U, Hansson H, Åberg-Örbeck K, Berglund M. Effects of coping skills training, group support and information for spouses of alcoholics. A controlled randomized study. Nordic Journal of Psychiatry, 257-262, 2001.
Pågående forskningsprojekt
Outcome of Information and Coping Skills Training for Relatives of Drug Abusers. A controlled randomized Study.
Uppföljningsstudie av barn och ungdomar som tidigare gått i gruppstöd vid Beroendecentrum/Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö.
Metodutveckling
Individual Coping and Alcohol Intervention Program (ICAIP)
Internetbaserade interventioner för barn till personer med en beroendeproblematik
Ulrika Järkestig Berggren
fil. dr.
ulrika.jarkestig-berggren@anhoriga.se
0480-446383
Mina forskningsintressen ligger inom området stöd till barn och familjer med fysisk eller psykisk ohälsa. Samtidigt har jag studerat professionella gruppers arbete vilka ansvarar för att ge stöd till barn och/eller deras föräldrar när föräldrar har funktionsnedsättningar. I detta sammanhang har jag också studerat professionell utveckling hos nya yrkesgrupper. Vidare har jag i ett internationellt projekt undersökt med komparativt fokus; unga studenter med funktionsnedsättningar och deras upplevelser av högre utbildning i Tjeckien, USA och Sverige
Publikationer (10 mest relevanta):
Järkestig Berggren, U (2006) Personligt ombud – social praktik i medicinsk diskurs. Växjö: Växjö universitet, Licentiatavhandling, Rapportserie i socialt arbete nr 2. IVOSA.
Järkestig Berggren, U, Blomberg, S & Petersson, J (2009) Traits of a representative welfare state: The Swedish example. International Journal of Social Welfare. 19(4), 402-411.
Järkestig Berggren, U & Gunnarsson, E (2010) User-oriented mental health reform in Sweden:featuring "professional friendship". Disability & Society. 25(5) s 565-577.
Järkestig Berggren, U (2010) Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet. Linnaeus University Dissertations Nr 7/2010. Linnéuniversitetet. Institutionen för socialt arbete.
Järkestig Berggren, U (2011) "Framväxten av ett nytt yrke och dess påverkan på professionellas handlingsutrymme". Arbetsmarknad & Arbetsliv. 17(4) s 109-120.
Järkestig Berggren, U (2008) Barnperspektiv och föräldraskap - professionellas erfarenheter av möten med psykiskt funktionshindrade föräldrar. Fokus-skrift 2008:2. Fokus i Kalmar län.
Blomberg, B., Järkestig Berggren, U. & Bergbäck, E. (2013) Organisering av pedagogiskt stöd i högre utbildning. En studie om studenter med funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av högre utbildning i Sverige, Tjeckien och USA. Institutionen för socialt arbete: Linnéuniversitetet.
Järkestig Berggren U. & Hanson, E. (2013) Metoder för stöd till barn vars föräldrar har allvarlig fysisk sjukdom- en kunskapsöversikt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (kommande)
Publikationer (10 mest relevanta):
Järkestig Berggren, U (2006) Personligt ombud – social praktik i medicinsk diskurs. Växjö: Växjö universitet, Licentiatavhandling, Rapportserie i socialt arbete nr 2. IVOSA.
Järkestig Berggren, U, Blomberg, S & Petersson, J (2009) Traits of a representative welfare state: The Swedish example. International Journal of Social Welfare. 19(4), 402-411.
Järkestig Berggren, U & Gunnarsson, E (2010) User-oriented mental health reform in Sweden:featuring "professional friendship". Disability & Society. 25(5) s 565-577.
Järkestig Berggren, U (2010) Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet. Linnaeus University Dissertations Nr 7/2010. Linnéuniversitetet. Institutionen för socialt arbete.
Järkestig Berggren, U (2011) "Framväxten av ett nytt yrke och dess påverkan på professionellas handlingsutrymme". Arbetsmarknad & Arbetsliv. 17(4) s 109-120.
Järkestig Berggren, U (2008) Barnperspektiv och föräldraskap - professionellas erfarenheter av möten med psykiskt funktionshindrade föräldrar. Fokus-skrift 2008:2. Fokus i Kalmar län.
Blomberg, B., Järkestig Berggren, U. & Bergbäck, E. (2013) Organisering av pedagogiskt stöd i högre utbildning. En studie om studenter med funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av högre utbildning i Sverige, Tjeckien och USA. Institutionen för socialt arbete: Linnéuniversitetet.
Järkestig Berggren U. & Hanson, E. (2013) Metoder för stöd till barn vars föräldrar har allvarlig fysisk sjukdom- en kunskapsöversikt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (kommande)
Viveka Sundelin Wahlsten
070 6000 935
Docent i Experimentell Barn- och Ungdomspsykiatri, leg. Psykolog och Klinisk specialist, med forskning som inriktar sig på somatisk, kognitiv, neuropsykologisk och psykisk effekt på barn som, exponerats för alkohol och/eller droger som foster, barn som traumatiserats under uppväxten, samt barn som fötts med avvikelser eller dysfunktioner.
Publikationer (10 mest relevanta):
• Sundelin Wahlsten, V., Sarman, I. (2013).Neurobehavioural development of preschool-age children born to addictedmothers given opiate maintenance treatment with buprenorphine duringpregnancy.Acta Paediatrica, 102(5): 544-549
• Comasco, E., Hallberg, G., Helander, A., Oreland, L., Sundelin Wahlsten, V. (2012).Alcohol Consumption Among Pregnant Women in a Swedish Sample and Its Effects on the Newborn Outcomes.Alcoholism, 36(10): 1779-1786
• Ahmad, A., Sundelin Wahlsten, V. (2008).Applying EMDR on children with PTSD.European Child and Adolescent Psychiatry, 17(3): 127-132
• Ahmad, A., Larsson, B., Sundelin Wahlsten, V. (2007).EMDR treatment for children with PTSD: Results of a randomized controlled trial.Nordic Journal of Psychiatry, 61(5): 349-354
• Rapport; 2005 Expertgrupp 5 (Report; Guidelines at the The National Bord of Health and Wellfare regarding Identification and Treatment for pregnant women using alcohol) Uppspårning och behandling av gravida missbrukare. Deltagare: Koordinatorer Viveka Sundelin Wahlsten och Fredrik Spak i expertgrupp 5 (gravida) i Socialstyrelsens arbete Nationella riktlinjer för missbrukarvård. Övriga medarbetare; Ulf Rydberg, Marita Aronson och Agneta Österling.
• Sundelin Wahlsten, V., Ahmad, A., von Knorring, A. (2001).Traumatic experiences and post-traumatic stress reactions in children from Kurdistan and Sweden.Acta Paediatrica, 90(5): 563-58
• Sundelin Wahlsten, V., Ahmad, A., von Knorring, A. (2001).Traumatic experiences and posttraumatic stress reactions in children and their parents from Kurdistan and Sweden.Nordic Journal of Psychiatry, 55(6): 395-400
• Sundelin Wahlsten, V. (1994).Development and Survival: A Study of Children at Risk Living in Adverse Psychological Milieu.Child Abuse and Neglect, 18(9): 715-723
• Sundelin Wahlsten, V. (1997).Utveckling för att överleva. Utsatta familjer möter socialtjänst, hälsovård och skola.
• Sundelin Wahlsten, V. (2002).Kapitel, "Betydelsen av psykosociala påfrestningar under förskoleåldern för att förstå asocialitetsutvecklingen : om barns utveckling neurofysiologiskt och beteendemässigt utifrån risk- och skyddande faktorer" i Ung med tung social problematik, Hur kan man förstå, förutsäga och planera för framtida behandling, SiS 2002 Utgivare Kerstin Carpelan och Weddig Runquist.
Publikationer (10 mest relevanta):
• Sundelin Wahlsten, V., Sarman, I. (2013).Neurobehavioural development of preschool-age children born to addictedmothers given opiate maintenance treatment with buprenorphine duringpregnancy.Acta Paediatrica, 102(5): 544-549
• Comasco, E., Hallberg, G., Helander, A., Oreland, L., Sundelin Wahlsten, V. (2012).Alcohol Consumption Among Pregnant Women in a Swedish Sample and Its Effects on the Newborn Outcomes.Alcoholism, 36(10): 1779-1786
• Ahmad, A., Sundelin Wahlsten, V. (2008).Applying EMDR on children with PTSD.European Child and Adolescent Psychiatry, 17(3): 127-132
• Ahmad, A., Larsson, B., Sundelin Wahlsten, V. (2007).EMDR treatment for children with PTSD: Results of a randomized controlled trial.Nordic Journal of Psychiatry, 61(5): 349-354
• Rapport; 2005 Expertgrupp 5 (Report; Guidelines at the The National Bord of Health and Wellfare regarding Identification and Treatment for pregnant women using alcohol) Uppspårning och behandling av gravida missbrukare. Deltagare: Koordinatorer Viveka Sundelin Wahlsten och Fredrik Spak i expertgrupp 5 (gravida) i Socialstyrelsens arbete Nationella riktlinjer för missbrukarvård. Övriga medarbetare; Ulf Rydberg, Marita Aronson och Agneta Österling.
• Sundelin Wahlsten, V., Ahmad, A., von Knorring, A. (2001).Traumatic experiences and post-traumatic stress reactions in children from Kurdistan and Sweden.Acta Paediatrica, 90(5): 563-58
• Sundelin Wahlsten, V., Ahmad, A., von Knorring, A. (2001).Traumatic experiences and posttraumatic stress reactions in children and their parents from Kurdistan and Sweden.Nordic Journal of Psychiatry, 55(6): 395-400
• Sundelin Wahlsten, V. (1994).Development and Survival: A Study of Children at Risk Living in Adverse Psychological Milieu.Child Abuse and Neglect, 18(9): 715-723
• Sundelin Wahlsten, V. (1997).Utveckling för att överleva. Utsatta familjer möter socialtjänst, hälsovård och skola.
• Sundelin Wahlsten, V. (2002).Kapitel, "Betydelsen av psykosociala påfrestningar under förskoleåldern för att förstå asocialitetsutvecklingen : om barns utveckling neurofysiologiskt och beteendemässigt utifrån risk- och skyddande faktorer" i Ung med tung social problematik, Hur kan man förstå, förutsäga och planera för framtida behandling, SiS 2002 Utgivare Kerstin Carpelan och Weddig Runquist.
Ylva Benderix
0470-70 8207
Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
Benderix, Y., Nordstrom, B., Nyberg, P., Sivberg, B. (2009). Staff members views of the work climate in sheltered homes for adults with Autism Spectrum Disorders. Vård i Norden. 29. 38-41. Tillgänglig: < Här finns publikationen >
Benderix, Y., Sivberg, B. (2007). Siblings experience of having a brother or sister with autism and mental retardation : A case of fourteen siblings from five different families. Journal of Pediatric Nursing : Nursing Care of Children and Families. 22. 410-418.
Benderix, Y., Nordström, B., Sivberg, B. (2006). Parents experience of having a child with autism and learning disabilities living in a group home: a case study. Autism. 10. 629-641. Hansson, K., Johansson, P., Drott-Englen, G.,
Benderix, Y. (2004). Funktionell familjeterapi i barnpsykiatrisk praksis : Om behandling av ungdomskriminalitet. Nordisk Psykologi : teori, forskning, praksis. 56. 304-320.
Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Benderix, Y., Almqvist, A., Andersson, Å., Bengtsson, E., Björk, M., et al. (2009). Barn med neuropsykiatriskt funktionshinder. PEDIATRISK OMVÅRDNAD. Stockholm, LIBER. 309-315.
Rapport (Refereegranskat)
Jacobsson, L., Ahlström, M., Benderix, Y., Bergman, B., Billstedt, E., et al. (2013). ADHD : Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktigheten systematisk litteraturöversikt. 528. Jacobsson, L., Ahlström, M.,
Benderix, Y., Bergman, B., Billstedt, E., et al. (2013). Autismspektrumtillstånd : Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litterturöversikt. Stockholm, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 414.
Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Benderix, Y., Fridell, M., Billsten, J., Holmberg, R. (2012). Utvärdering av "Kunskap till Praktik" ett nationellt stöd till implementering av Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevård. delrapport I 2008 - 2011. Växjö, Linnéuniversitetet. 190.
Siblings
Benderix, Y., Nordstrom, B., Nyberg, P., Sivberg, B. (2009). Staff members views of the work climate in sheltered homes for adults with Autism Spectrum Disorders. Vård i Norden. 29. 38-41. Tillgänglig: < Här finns publikationen >
Benderix, Y., Sivberg, B. (2007). Siblings experience of having a brother or sister with autism and mental retardation : A case of fourteen siblings from five different families. Journal of Pediatric Nursing : Nursing Care of Children and Families. 22. 410-418.
Benderix, Y., Nordström, B., Sivberg, B. (2006). Parents experience of having a child with autism and learning disabilities living in a group home: a case study. Autism. 10. 629-641. Hansson, K., Johansson, P., Drott-Englen, G.,
Benderix, Y. (2004). Funktionell familjeterapi i barnpsykiatrisk praksis : Om behandling av ungdomskriminalitet. Nordisk Psykologi : teori, forskning, praksis. 56. 304-320.
Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Benderix, Y., Almqvist, A., Andersson, Å., Bengtsson, E., Björk, M., et al. (2009). Barn med neuropsykiatriskt funktionshinder. PEDIATRISK OMVÅRDNAD. Stockholm, LIBER. 309-315.
Rapport (Refereegranskat)
Jacobsson, L., Ahlström, M., Benderix, Y., Bergman, B., Billstedt, E., et al. (2013). ADHD : Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktigheten systematisk litteraturöversikt. 528. Jacobsson, L., Ahlström, M.,
Benderix, Y., Bergman, B., Billstedt, E., et al. (2013). Autismspektrumtillstånd : Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litterturöversikt. Stockholm, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 414.
Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Benderix, Y., Fridell, M., Billsten, J., Holmberg, R. (2012). Utvärdering av "Kunskap till Praktik" ett nationellt stöd till implementering av Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevård. delrapport I 2008 - 2011. Växjö, Linnéuniversitetet. 190.
Siblings
Yvonne Sjöblom
docent
08-164859
Stödgrupper för barn och unga som växer upp i familjehem.
Publikationer (10 mest relevanta):1. Sjöblom,Y. Avhandling "På väg ut. När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån-ur socialtjänstens perspektiv", 2002. Institutionen för Socialt arbete. Stockholms Universitet
2. Larsson, S, Lilja, J, Sjöblom, Y. (2008) Narrativa metoder i socialt arbete. Red. Lund: Studentlitteratur
3. Höjer, I. & Sjöblom, Y. (2009) Young people leaving care in Sweden. Child and family Social work.
4. Larsson, S & Sjöblom, Y. (2010) Perspectives on narrative research methods in social work. International journal of social welfare.
5. Höjer, I & Sjöblom, Y (2011) Procedures when young people leave care - views of 111 Swedish social services managers. Children and Youth Services Review.33 pp. 2452-2460.
6. Högdin, S & Sjöblom (2012) Leaving home in early youth. Influential factors in running away from home or being thrown out. Nordic Social Work Research
7. Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y.(2012) "Med blicken framåt". I: I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (red.) När samhället träder in- barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur
8. Sjöblom, Y.(2012) "Ungdomsproblem och Ungdomars problem". I: I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (red.) När samhället träder in- barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur
9. Höjer, I &Sjöblom, Y (2012) "There is so much I need to know!" Voices of 65 young people leaving care in Sweden. Australian Social Work.(Accepterad).
10. Larsson, S, Lilja, J, von Braun, T, Sjöblom, Y. (2013) Using Narrative Research Methods
for the Analysis of Use and Misuse of Alcohol and Drugs. Substance Use & Misuse,48:1438-1446.
Publikationer (10 mest relevanta):1. Sjöblom,Y. Avhandling "På väg ut. När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån-ur socialtjänstens perspektiv", 2002. Institutionen för Socialt arbete. Stockholms Universitet
2. Larsson, S, Lilja, J, Sjöblom, Y. (2008) Narrativa metoder i socialt arbete. Red. Lund: Studentlitteratur
3. Höjer, I. & Sjöblom, Y. (2009) Young people leaving care in Sweden. Child and family Social work.
4. Larsson, S & Sjöblom, Y. (2010) Perspectives on narrative research methods in social work. International journal of social welfare.
5. Höjer, I & Sjöblom, Y (2011) Procedures when young people leave care - views of 111 Swedish social services managers. Children and Youth Services Review.33 pp. 2452-2460.
6. Högdin, S & Sjöblom (2012) Leaving home in early youth. Influential factors in running away from home or being thrown out. Nordic Social Work Research
7. Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y.(2012) "Med blicken framåt". I: I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (red.) När samhället träder in- barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur
8. Sjöblom, Y.(2012) "Ungdomsproblem och Ungdomars problem". I: I. Höjer, M. Sallnäs & Y. Sjöblom (red.) När samhället träder in- barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur
9. Höjer, I &Sjöblom, Y (2012) "There is so much I need to know!" Voices of 65 young people leaving care in Sweden. Australian Social Work.(Accepterad).
10. Larsson, S, Lilja, J, von Braun, T, Sjöblom, Y. (2013) Using Narrative Research Methods
for the Analysis of Use and Misuse of Alcohol and Drugs. Substance Use & Misuse,48:1438-1446.
Åsa Källström-Cater
socionom och professor i socialt arbete
019-303007
Min forskning fokuserar på barns utsatthet för våld och övergrepp, huvudsakligen inom familjen, men inte endast där. Särskilt intresserad är jag av hur barn upplever föräldrarnas våld mot varandra och hur samhället kan möta de behov av stöd som barnen har.
Publikationer (10 mest relevanta):
Cater, Åsa K., Miller-Graff, Laura E., Howell, Kathryn H. & Graham-Bermann, Sandra A. (e-published ahead of print). Childhood Exposure to Intimate Partner Violence (IPV) and Adult Health: Age, Gender and Violence Characteristics, Journal of Family Violence.
Cater, Åsa Källström (2015). Samtal som behandling av unga som upplevt våld i föräldrarnas parrelation, in: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (red.) När livet känns fel - ungas upplevelser kring psykisk ohälsa, rapport, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Eriksson, Maria, Cater, Åsa Källström, & Näsman, Elisabet (red.) (2015) Barns röster om våld - att lyssna, tolka och förstå, Malmö: Gleerups förlag.
Forssell, Anna & Cater, Åsa K. (2015) Patterns in Child–Father Contact after Parental Separation in a Sample of Child Witnesses to Intimate Partner Violence, Journal of Family Violence 30(3), 339–349.
Cater, Åsa K. & Grip, Karin (2014) Kids Club i Sverige – resultat från en förstudie av en metod för att stödja barn som upplevt våld mot mamma, Working papers and reports in social work 2014:4, Örebro Universitet.
Cater, Åsa K och Överlien, Carolina (2013) Children exposed to domestic violence: a discussion about research ethics and researchers' responsibilities, Nordic Social Work Research 4(1), 67-79.
Cater, Åsa K och Forssell, Anna (2012) Descriptions of fathers' care by children exposed to intimate partner violence (IPV) – relative neglect and children's needs, Child & Family Social Work 19(2), 185–193.
Broberg, Anders, Almqvist, Linnéa, Axberg, Ulf, Grip. Karin, Almqvist, Kjerstin, Sharifi, Ulrika, Cater, Åsa K, Forssell, Anna, Eriksson, Maria och Iversen, Clara (2011) Stöd till barn som upplevt våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering, Göteborg: Göteborgs universitet.
Cater, Åsa (2007) Children's Meaning-Conciliation of their Fathers' Violence Related to Fathers and Violence in General, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 8: 1, 41 – 55.
Cater, Åsa Källström (2004) Negotiating normality and deviation – father's violence against mother from children's perspectives, Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no. 5 (avhandling)
Publikationer (10 mest relevanta):
Cater, Åsa K., Miller-Graff, Laura E., Howell, Kathryn H. & Graham-Bermann, Sandra A. (e-published ahead of print). Childhood Exposure to Intimate Partner Violence (IPV) and Adult Health: Age, Gender and Violence Characteristics, Journal of Family Violence.
Cater, Åsa Källström (2015). Samtal som behandling av unga som upplevt våld i föräldrarnas parrelation, in: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (red.) När livet känns fel - ungas upplevelser kring psykisk ohälsa, rapport, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Eriksson, Maria, Cater, Åsa Källström, & Näsman, Elisabet (red.) (2015) Barns röster om våld - att lyssna, tolka och förstå, Malmö: Gleerups förlag.
Forssell, Anna & Cater, Åsa K. (2015) Patterns in Child–Father Contact after Parental Separation in a Sample of Child Witnesses to Intimate Partner Violence, Journal of Family Violence 30(3), 339–349.
Cater, Åsa K. & Grip, Karin (2014) Kids Club i Sverige – resultat från en förstudie av en metod för att stödja barn som upplevt våld mot mamma, Working papers and reports in social work 2014:4, Örebro Universitet.
Cater, Åsa K och Överlien, Carolina (2013) Children exposed to domestic violence: a discussion about research ethics and researchers' responsibilities, Nordic Social Work Research 4(1), 67-79.
Cater, Åsa K och Forssell, Anna (2012) Descriptions of fathers' care by children exposed to intimate partner violence (IPV) – relative neglect and children's needs, Child & Family Social Work 19(2), 185–193.
Broberg, Anders, Almqvist, Linnéa, Axberg, Ulf, Grip. Karin, Almqvist, Kjerstin, Sharifi, Ulrika, Cater, Åsa K, Forssell, Anna, Eriksson, Maria och Iversen, Clara (2011) Stöd till barn som upplevt våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering, Göteborg: Göteborgs universitet.
Cater, Åsa (2007) Children's Meaning-Conciliation of their Fathers' Violence Related to Fathers and Violence in General, Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 8: 1, 41 – 55.
Cater, Åsa Källström (2004) Negotiating normality and deviation – father's violence against mother from children's perspectives, Örebro: Örebro University, Örebro Studies in Social Work no. 5 (avhandling)
Senast uppdaterad 2021-01-25 av EmelieS, ansvarig utgivare Lennart Magnusson