Anhörigstöd för personer med invandrarbakgrund

Uppsala Demensförening har under åren 2005 – 2007 arbetat med ett omfattande informationsprojekt med fokus på äldre utlandsfödda och deras anhöriga. Ett övergripande syfte är att, utifrån kulturella hänsynstaganden, skapa en god äldreomsorg för alla som bor i kommunen.

Uppsala Demensförening har under åren 2005 – 2007 arbetat med ett omfattande informationsprojekt med fokus på äldre utlandsfödda och deras anhöriga. Projektledaren Kerstin Lundström redovisar i en slutrapport arbetet med projektet Anhörigstöd för personer med invandrarbakgrund, för äldre utlandsfödda och deras anhöriga, med målet att öka kunskapen om demenssjukdomar och att "Glömska kan vara en sjukdom".
Den här texten är en sammanfattning av slutrapporten som i sin helhet kan beställas genom projektledaren (kontaktuppgifter nedan).

I en nationell satsning har Demensförbundet tidigare tagit fram informationsskrifter om demenssjukdomar "Glömska kan vara en sjukdom" översatta till olika språk. Uppsala Demensförening har i sitt projekt gått ett steg vidare för att föra ut information och kunskap om demenssjukdomar till personer med invandrarbakgrund. Ett övergripande syfte är att, utifrån kulturella hänsynstaganden, skapa en god äldreomsorg för alla som bor i kommunen. Steg på vägen dit är att i samarbete med Uppsala Kommun, bygga upp en struktur för kommunikation mellan Uppsala Demensförening och äldre invandrare samt deras anhöriga.

Projektplanen innebär att:

- Anordna informatörsutbildning för intresserade personer från olika invandrargrupper/språkområden. Tanken är att informatörerna också ska fungera som kontaktpersoner och hjälpa Demensföreningen och kommunen i arbetet med att ge råd och stöd till individer och familjer med demensproblematik. Informatörerna ska kunna både ge och ta emot information.

- Arbeta fram ett informationsblad, och översätta det till de tio vanligast förekommande språken i Uppsala kommun. Informationen ska sedan finnas tillgänglig på Uppsala demensförenings hemsida.

- Besöka olika invandrarorganisationer/-föreningar och ge information om demenssjukdomar och om Demensföreningens och kommunens verksamheter.

Genomförande

Ett första steg var att ta fram statistik över utlandsfödda i kommunen. Frågeställningarna var: Från vilka länder kommer flest personer? Hur många personer över 55 år kommer från varje land? Vilka språk är aktuella? De visade sig att Finland har flest personer, följt av Iran, Tyskland, Polen, Norge, f.d. Jugoslavien, Estland, Irak, Turkiet och Chile. Av Uppsala kommuns 46 000 personer över 55 år är 5500 födda utomlands.

Många olika kontaktvägar har utnyttjats. För övergripande frågor har kontakter tagits med Uppsala Föreningsråd, kommunens handläggare för föreningsstöd, Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU), Invandrarcaféet, Diskrimineringsbyrån m.fl. När det gäller olika nationalitetsgrupper har kontakter knutits med den iranska föreningen Bozorgan och med en grupp personer från f.d. Jugoslavien, båda med verksamhet i stadsdelen Gottsunda. Föreläsningar och informationsträffar har arrangerats för Finlandssvenska föreningen och den nybildade Svenskserbiska föreningen samt för de iranska, kurdiska, somaliska och armeniska föreningarna.

Målet för informatörsutbildningen är att ge grundläggande kunskap om normalt åldrande och om de vanligaste demenssjukdomarna. Utöver detta finns möjlighet att få demonstration av en del tekniska demenshjälpmedel samt information om kommunens verksamhet, anhörig- och demensvårdsstöd, olika former av bistånd, hemtjänst, färdtjänst etc. Utbildningen är uppdelad på två halvdagar. Ett krav för att delta är att deltagarna förstår svenska. I den kurs som hittills har genomförts deltog sjutton personer från olika nationer. Informatörer har utbildats för invandrargrupper från Iran, Bosnien och Serbien. Andra grupper som fått information är Uppsala kommuns tolk- och översättarservice, Tolkjouren samt Uppsalatolkarna. De medverkande har kunnat få stöd av projektledaren vid uppföljande träffar med sina egna landsmän.

Erfarenheter under projektarbetet

I allmänhet har det, enligt projektledaren, visats ett stort intresse för demensfrågor från både män och kvinnor med invandrarbakgrund. De berörda personerna/grupperna har känt sig sedda av projektmedarbetarna i Demensföreningen, och man har gärna velat dela med sig av kulturella olikheter och syn på glömska och demens vid vården av sina familjemedlemmar. Projektmedarbetarna har konstaterat att många har ett stort behov av att få hjälp till självhjälp, och att många personer uppskattar egenspråkiga informatörer.

En erfarenhet som gjorts är att det kan vara viktigt att erbjuda någon sjukvårdsinsats, som till exempel blodtrycksmätning eller annan information, vid föreläsningar om demens. En annan reflektion är att informatörerna också skulle behöva viss utbildning om lyftteknik, sårvård, diabetes etc. för att i sin tur kunna sprida kunskapen bland anhörigvårdarna.

Projektledaren har också stött på en del hinder och problem i kontakten med olika personer och grupper. I en del fall vill man till exempel inte diskutera demenssjukdom utan hellre prata om "äldres naturliga åldrande" och behovet av sysselsättning. Det kan också finnas problem när det gäller användningen av tekniska hjälpmedel. Många äldre invandrare vill exempelvis inte ha trygghetstelefon, eftersom de som svarar inte kan tala eller förstå deras språk. Alternativet är då att lita till anhöriga. Många efterlyser demenshjälpmedel som enkelt kan hanteras av familjen. Det finns också utlandsfödda personer som varit många år i Sverige och inte längre upplever några problem med anpassningen i landet.

Projektet har gett projektmedarbetarna mycket ny kunskap. Mycket av den information, som kommit fram under projekttiden, är viktig för att svenskar ska kunna förstå andra kulturer. Projektledaren betonar att ett fortsatt arbete för att sprida kunskap om demens till personer med invandrarbakgrund, bör ske med stor respekt för kulturella olikheter.

Informationsblad med råd har översatts från svenska till polska, finska, arabiska, engelska, kurdiska, serbiska – bosniska – kroatiska, persiska, armeniska. Faktabladen på de olika språken inklusive svenska kommer att finnas tillgängliga på Uppsala Demensförenings hemsida.

Slutsatser och rekommendationer inför framtiden

- Listan över äldre utlandsfödda behöver uppdateras kontinuerligt. Vilka nationaliteter som ska involveras i äldresatsningar kan förändras snabbt, beroende på inflyttningar och stora årskullar som blir äldre. Exempel på detta är invandrare från Somalia och Eritrea, där stora ökningar av äldre väntas.

- Utbildningen av informatörer/kontaktpersoner i demensfrågor bör fortsätta.

- Det är viktigt att behålla de kontakter som knutits med olika nationaliteter och deras organisationer. Kommunen bör utse en person som håller i dessa kontakter.

- Utbildning och information för olika språkgrupper behöver fortsätta. Många anhöriga kommer alltid, utifrån sin kultur, att vårda äldre familjemedlemmar hemma. Förutom kunskap om demenssjukdomar, behövs kunskaper om sårvård, lyftteknik, diabetes mm. Anhörigvårdare behöver också information om vad kommunen kan hjälpa till med ifråga om bostadsanpassning och teknik i hemmet.

Sökord/område: mångkulturella frågor, information och utbildning

Projektperiod: 2005 - 2008

Finansiering: Uppsala kommun

Huvudman: Uppsala Demensförening

Kontaktperson: Kerstin Lundström, leg. sjuksköterska, sakkunnig i demensfrågor, Octopus Demens AB. Tel: 0709-702260. E-post: kerstin@octopus.se

Samarbetspartner: Uppsala kommun

Publikation: "Anhörigstöd för personer med invandrarbakgrund, för äldre utlandsfödda och deras anhöriga, med målet att öka kunskapen om demenssjukdomar och att Glömska kan vara en sjukdom". Slutrapport. Kerstin Lundström, Uppsala Demensförening. Rapporten kan beställas från författaren, kerstin@octopus.se

Artikelansvarig: Annika Rosen