Från okänt och oviktigt till välkänt och livsviktigt i Jämtland

I Jämtland, på 12 procent av landets yta, bor 127 000 invånare, knappt en och en halv procent av Sveriges befolkning. Östersund är den största kommunen med drygt 58 000 invånare. Resterande sju kommuner är alla kategoriserade som glesbygdskommuner, den minsta med endast 5 767 invånare. I fem av kommunerna är närmare en fjärdedel (23 procent) av invånarna 65 år eller äldre. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller anhörigstödet och följaktligen är utvecklingsbehovet stort.

Med stöd av stimulansmedel från länsstyrelsen bedriver Kommunförbundet i Jämtland tillsammans med landstinget och frivilligorganisationer ett länsövergripande projekt med syftet att utveckla ett förstärkt och varaktigt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar en närstående. Projektet består av fyra utvecklingsområden:

1. utökat samarbete med landstingets primärvård/länssjukvård kring anhörigfrågor
2. förbättrad information
3. utökat samarbete med frivilligorganisationer och annan volontärverksamhet
4. klarlägga om utbudet av anhörigstöd stämmer överens med efterfrågat anhörigstöd.

Målgruppen är i första hand anhörigvårdare i Jämtlands län, det vill säga någon som vårdar en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning. Sekundära målgrupper är brukar- intresse- och frivilligorganisationer, primärvård, specialistsjukvård, berörd personal inom varje kommun samt övriga samhällsmedborgare.

Utökat samarbete med landstingets primär- och specialistvård

Samverkan med landstinget handlar mycket om information mellan organisationerna. Anhörigvårdare är en grupp som riskerar att drabbas av ohälsa till följd av psykisk utmattning, belastningssmärtor och störd nattsömn. Det är svårt att i tidigt skede hitta och komma i kontakt med de anhörigvårdare som är, eller kan vara, i behov av stöd. Sjukvården är dit man kommer först när man behöver hjälp på grund av sjukdom, och därför behöver personal på hälsocentralerna kunna informera om vilket stöd som finns även för anhöriga. En rutin för samverkan mellan huvudmännen ska utformas. Rutinen ska leda till att anhörigvårdare uppmärksammas i ett tidigt skede och innebär i korthet att landstingets aktörer ska:

• identifiera anhöriga som kommer i kontakt med sjukvården
• informera om vikten av anhörigstöd och att kommunen kan erbjuda stöd och överlämna en informationsbroschyr om dito
• förmedla kontakt (skriftligt) med kommunernas anhörigstödjare (under förutsättning att den enskilde ger sitt medgivande till att namn och adress får lämnas mellan huvudmännen).
  Kommunernas anhörigstödjare ska inom tre veckor ta personlig kontakt med den anhörige för information om sin roll och i förekommande fall förmedlas lämpligt anhörigstöd.

Målgrupp för primärvårdens hälsocentraler och äldrepsykiatrin är i huvudsak – anhöriga till personer med demenssjukdom/demensliknande symtom. Målgrupp för den specialiserade vården, i huvudsak stroke- och rehabiliteringsenheterna är – anhöriga till personer som drabbats av stroke.

I takt med att rutinen implementeras i landstinget kommer även anhöriga till övriga diagnosgrupper att omfattas av samma arbetsmetod.

Förbättrad information om anhörigstöd

I regeringens direktiv för stimulansmedlen står det att kommunerna bör utarbeta en strategi för att nå ut med information till anhöriga, att informationsmaterial och informationskanaler saknas. Anhörigvårdare vet inte alltid att det finns stöd att få, vad som finns, vem som kan få det, vad stödet innehåller eller vart man vänder sig.

Med stöd av medel ur det länsövergripande anhörigstödsprojektet har ett arbete startat för att förbättra informationen så att alla i offentlig verksamhet, frivilligorganisationer och liknande har en samstämmig bild av anhörigstödet. Ett PR-företag har anlitats för att se över informationsfrågorna med resultatet att en del nya vinklar har tillförts. Ett exempel är förslaget om en länsövergripande gemensam hemsida för anhörigfrågor. Även en kommunikationsplan som bidrar till samordning och utveckling av arbetet har tagits fram. Informationsaktiviteter utifrån denna har föreslagits och kommer att genomföras under hösten 2008 och under våren 2009.

Utökat samarbete med frivilligorganisationer och annan volontärverksamhet

Frivilligorganisationerna ingår som en självklar del i nätverksarbetet för projektet och deltar i alla olika delar, men insatserna som frivilligorganisationer kan och vill utföra behöver förtydligas och koordineras. I många fall finns en brist på kunskap hos både kommuner, landsting och frivilligorganisationer kring vad respektive instans gör.

Klarlägga om utbudet av anhörigstöd stämmer överens med efterfrågat anhörigstöd

En kartläggning över kommunernas anhörigstöd genomfördes i oktober 2007. En mängd frågor togs upp: om information, stödplan, hälsovård, avlösning i hemmet/korttidsvård/dagvård, jourtelefon, anhörigstöd i grupp/individuellt, anhörigcenter/anhörigkonsulent, uppsökande verksamhet, samarbete med sjukvården/frivilligorganisationer, demensteam, dagverksamhet och så vidare.

Resultaten visade stora skillnader i kommunernas utbud och ett stort utvecklingsbehov av anhörigstöd i länet. För att åtgärda bristerna utarbetades en utvecklingsplan med aktiviteter, ansvariga, en tidsplan och förväntade resultat. Till att börja med har respektive kommun uppmanats att utse en person eller personer med ett särskilt ansvar för anhörigstöd. Att en namngiven kontaktperson finns i varje kommun är en förutsättning för att rutinen (som beskrivs ovan under punkt 1) kan fungera till fullo. För att ta reda på om erbjudandet motsvarar behovet hos anhöriga har införande av stödsamtal/stödplan påbörjats i samtliga kommuner. Till det används COAT COAT-instrumentet. COAT är en förkortning av Carers Outcome Agreement Tool och är ett instrument för kartläggning, planering, uppföljning och utvärdering av anhörigstöd.

”Drop-in” avlösning och ACTION i länet

Ett pilotprojekt, ”Drop In”, med avlösning för anhörigvårdare startade under hösten 2007 i Östersund. Verksamheten är öppen för hela länet och vistelse på ”Drop in” kräver inte biståndsbeslut. Om anhörigvårdaren själv behöver göra ett besök på sjukhuset eller liknande finns beredskap för att ta hand om tillfälliga gäster i dagverksamheten.

Länet har även beviljats stimulansmedel från Hjälpmedelsinstitutets program ”Äldre och teknik” för att införa e-tjänster till länets anhörigvårdare och äldre. Projektet är treårigt och benämns ” Utveckling och utvärdering av ACTION för äldre och deras anhörigvårdare i Norrlands glesbygd. ” Under projekttiden kommer 30 anhörigvårdare till äldre och deras närstående att erhålla ACTION-stationer i sina hem. ACTION-tjänsten är ett IT-baserat stöd som består av multimediala informations- och utbildningsprogram som användarna har tillgång till i sitt hem via en bredbandsansluten dator. Via bildtelefon kan de kontakta de andra ACTION-användarna och personalen i en ACTION-central. Initialt är en gemensam ACTION-central för länet upprättad i Östersunds kommun. Den fungerar som sambandscentral för länets samtliga användare och är belägen i samma lokaler som Drop-In-avlösningen. 

Sökord/område: utveckling, samverkan, information, utvärdering och e-tjänster

Projektperiod: 2007 – maj 2009

Finansiering: Stimulansmedel från Länsstyrelsen

Huvudman: Kommunförbundet Jämtlands län

Samarbetspartner: Samtliga kommuner i Jämtlands län, Landstinget i Jämtlands län, anhörigföreningen Paraplyet, Landstingets pensionärsråd, Röda korset och Svenska kyrkan

Kontaktperson: Suzanne Göransson, länssamordnare och projektledare för utveckling av anhörigstöd i Jämtlands län. Tel: 063 – 14 42 12, 070 – 538 15 59
E-post: suzanne.goransson@ostersund.se 

Publikation: Projektplan. "Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Jämtlands län". ”Från okänt och oviktigt till välkänt och livsviktigt”. Oktober 2006 - september 2008 (juni 2007 - maj 2009). Kommunförbundet Jämtlands län

Artikelansvarig: Annika Rosen