Gemensam strategi för anhörigstöd

Så här hoppas kommunerna och landstinget i Södermanlands län att löpsedlarna ser ut i framtiden.

I Södermanlands län ska stödet till anhöriga utvecklas genom tätare samverkan mellan kommuner och landsting.Detta ska genomföras med hjälp av en länsgemensam strategi som planeras vara färdig i juni.
– Jag tror ju att ett plus ett blir tre. Att om kommunerna och landsting arbetar tillsammans så blir det mycket bättre, säger landstingsrådet Jacob Sandgren(S).

Våren 2016 beslutade den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV, i Södermanlands län om att ta fram en länsövergripande strategi för stöd till anhöriga. Syftet var att säkerställa att anhöriga blir sedda och får ett bra bemötande och möjlighet till delaktighet inom landstingets alla verksamheter och kommunernas vård och socialtjänst. Till sommaren ska ett färdigt förslag till gemensam strategi ligga på NSV:s bord.
– Jag tror ju att ett plus ett blir tre. Att om kommunerna och landsting arbetar tillsammans så blir det mycket bättre, säger Jacob Sandgren(S), landstingsråd och ordförande i den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV.

Vilka utmaningar ser du i verksamheterna?
– För det första så ska vi i landstinget bli bättre på att se anhöriga och se dem som en samarbetspart. Jag tänker att det här går hand i handske med personcentrerad vård som är ett av våra framtidsspår. Att försöka få in det som en del i den personcentrerade vården där det är naturligt att titta på personen och nätverket runt personen. För kommunerna står det i socialtjänstlagen att kommuner ska (tillämpa bestämmelsen om stöd till anhöriga, red. Anm). Sen är det inte alltid som det görs på ett bra sätt. Utmaningen blir då att kommunerna ska göra det på ett bra sätt, säger Jacob Sandgren.

Gemensam samsyn

Uppdraget att ta fram den gemensamma strategin ligger hos arbetsgrupp inom Forskning och utveckling i Sörmland (FoUiS) som är en länsgemensam resurs för länets kommuner och landsting. Ledare för arbetsgruppen är Anna Axberg som ser den gemensamma strategin som ett redskap för att åskådliggöra landsting och kommuners ansvar och skapa en gemensam värdegrund och metoder för stöd till anhöriga.
– Utmaningen är att få de olika uppdragen och de olika erfarenheterna inom landstinget och alla länets kommuner till en gemensam samsyn. Bara sådana saker att vi ska prata samma språk. På landstinget säger man oftast närstående medan kommunerna säger anhöriga – när vi egentligen menar samma sak. Vi ska förstå varandra och vi ska kunna informera om varandras verksamheter. Sen har vi pratat mycket om det här att se anhöriga som en samarbetspart, som är två perspektiv egentligen; att se dem som en resurs, och samtidigt ge dem rätt förutsättningar, säger Anna Axberg.
Tanken är att den gemensamma strategin ska ligga till grund för lokala handlingsplaner.
– Det handlar mycket om vad varje verksamhet tar in från strategin och gör verkstad av. Det är först där som förändringarna kommer att ske. När det görs verkstad av ett antal metoder vi föreslår för att uppmärksamma anhöriga och bjuda in dem och informera och göra dem delaktiga, säger Anna Axberg.

Arbetsgruppen som tar fram den gemensamma strategin. Från vänster: Linda Bentholm, Anna Axberg, Inger Eklind och Jessica Wride.

Blandade lärande nätverk

Under hösten har arbetsgruppen arbetat med Blandade lärande nätverk i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Blandade lärande nätverk är metod som Nka utarbetat för att utveckla stödet för anhöriga. I de sörmländska nätverken har anhöriga, personal, chefer och politiker från kommuner och landsting träffats vid tre tillfällen för att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra. Frågeställningarna som diskuterades vid träffarna var bra bemötande och delaktighet ur ett anhörigperspektiv och anhöriga som samverkansparter. Både på individ- och verksamhetsnivå. Enligt arbetsgruppen har deltagarna beskrivit att de både fått kunskapspåfyllning och stort erfarenhetsutbyte. Resultaten från de Blandade lärande nätverken bildar nu underlag i det fortsatta arbetet med den gemensamma strategin.
– Nka har fungerat som forskningsstöd under den här resan och det som är lite unikt här är att vi genomförde Blandade lärande nätverk där resultatet används och blir en strategisk plan. Och att man känner att man varit med och bidragit. Att det inte bara blir en produkt som man dokumenterar ner och så blir det som det blir. Här är tanken att ta det ett steg till, säger Anna Axberg.

Dialogträff i Malmköping.

Dialogträff

Den 24 mars bjöd arbetsgruppen in politiker, tjänstemän, intresseorganisationer, personal, anhöriga och deltagare från höstens Blandade lärande nätverk till en dialogträff i Malmköping. Syftet var att stämma av arbetet och den fortsatta processen med den gemensamma strategin. En av deltagarna var Jan Svedman som arbetar som alkohol och drogterapeut i Trosa kommun.
– jag hoppas att vi ska nå dithän att vi kan börja jobba med familjen även om den beroende inte söker hjälp. Att vi bygger upp en verksamhet i alla kommuner som möter anhöriga utifrån problemet att vara anhörig och inte nödvändigtvis att den som äger problemet är den som söker hjälp själv.
En av flera anhöriga på plats var Solveig Danielsson. Hon hoppades att den gemensamma strategin ska leda till bättre samordning.
– Det är vi anhöriga som får sitta som spindeln i nätet när det inte finns någon samordning. Jag hoppas att man kan riva murarna mellan kommun och landsting. Vi sitter ju inne med mycket information som anhöriga, samtidigt som vi är beroende av att saker och ting fungerar kring den person som är drabbad, säger Solveig Danielsson.
Dagmar Gustavsson menade att det är mycket som förenerar anhöriga i hur de vill bli bemötta inom landstingets verksamheter och kommunernas vård och socialtjänst.
– Det jag kanske tycker skiner igenom i de här sammanträdena är att vi anhöriga representerar väldigt olika saker, men att vi har mycket gemensamt ändå. Jag som har tagit hand om en åldrande person med alzheimer och bipolär sjukdom kan identifiera mig med en mamma som har ett litet barn som är dödsdömt. Det kan vara så lika för hur man ska handha det hela och hur man ska bli bemött, säger Dagmar Gustavsson.

Dagmar Gustavsson och Peter Magnusson var några av de anhöriga som deltog på dialogträffen.

Webbplats:
www.fou.sormland.se

Kontakt:
Anna Axberg. Tfn: 016-710 14 03. E-post: anna.axberg@fou.sormland.se