Ny socialtjänstlag

Ur Regeringens presentation

På en presskonferens, tisdagen den 2 juli, presenterade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall regeringens lagrådsförslag till en ny socialtjänstlag.

Den nuvarande socialtjänstlagen infördes på 1980-talet. Den anses inte längre vara anpassad till dagens samhällsutmaningar. I augusti 2020 lämnade därför regeringens utredare ett förslag till en ny socialtjänstlag. Regeringen har berett förslagen och tagit fram ett lagrådsförslag. Lagrådsremissen är en av de första delarna av en ny socialtjänstlag

Den nya socialtjänstlagen bygger på fem grundpelare:

• Förebyggande arbete: den nya socialtjänstlagen fokuserar starkt på förebyggande arbete. Detta innebär att socialtjänsten ska arbeta proaktivt för att förhindra att problem uppstår eller förvärras. Förebyggande arbete är en central del av den nya lagstiftningen och syftar till att minska behovet av mer omfattande insatser i framtiden.
• Lättillgänglig: Socialtjänsten ska vara lättillgänglig för alla som behöver dess tjänster. Detta innebär att det ska vara enkelt att få kontakt med och få hjälp från socialtjänsten. Insatserna ska vara tillgängliga utan onödiga hinder eller fördröjningar, vilket ska underlätta för fler att söka hjälp när de behöver det.
• Insatser ska planeras: enligt den nya lagen ska insatserna planeras noggrant. Kommunerna kommer att åläggas att planera insatser för enskilda och särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser. Förebyggande arbete och uppsökande verksamhet kommer att regleras tydligare i lagen.
• Insatserna ska bygga på kunskap: Socialtjänstens arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Insatserna ska vara kunskapsbaserade, vilket innebär att de ska bedrivas i överensstämmelse med den senaste forskningen och beprövade metoder. Verksamheten ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i sina insatser.
• Insatser utan behovsprövning: Socialtjänsten får möjlighet att tillhandahålla vissa insatser utan individuell behovsprövning. Detta innebär att insatser ska kunna ges direkt vid behov, vilket kan minska byråkrati och frigör resurser till dem med störst behov och underlättar snabbare hjälp. Insatser ska även kunna ges till barn i åldern 15-18 år utan vårdnadshavarens samtycke.

Huvuddrag i den nya lagen

Den nya socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag där målen kommer att styra verksamheten oavsett del. Den innehåller fyra nya mål:

• Jämställdhet: Socialtjänsten ska främja människors jämställda levnadsvillkor.
• Värdigt liv och välbefinnande: Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
• Förebyggande arbete
• Tillgänglighet: Socialtjänsten ska vara lättillgänglig.

Barnrättsperspektiv

Anpassningar till barnkonventionen har gjorts i den nya lagen och innebär att barnets röst ska höras och att barnets bästa ska vara i fokus vid bedömningar. Barn ska även ha rätt till information om insatser och det ska säkerställas att barnet förstår denna information. För att säkerställa att orosanmälningar inte faller mellan stolarna, innehåller den nya lagen även förslag om att göra orosanmälningar digitalt sökbara.

Beslut och implementering

Regeringen avser att fatta beslut om lagrådsremissen på regeringssammanträdet torsdagen den 4 juli, varefter den blir offentlig och publiceras på regeringens hemsida. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Regeringen har aviserat ett långsiktigt stöd till kommunerna om totalt 8 miljarder kronor över en femårsperiod fram till och med 2028, med början redan i år.

Med på presskonferensen var även SKR:s ordförande Anders Henriksson, Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers, fackförbundet Visions förbundsordförande Veronica Magnusson och Föreningen Sveriges socialchefers ordförande Monica Persson. Samtliga har samarbetat med regeringen i framtagandet av lagrådsremissen och alla uttrycker sitt stöd och sin positiva inställning till lagrådsförslaget.

Text: Linnea Sennemark Aldman