Rapporter

Barn och ungdomspsykiatrisk vård hos ungdomar i Stockholm som är anhöriga till föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk

Rapport 8 från projektet ”Barn som anhöriga” från CHESS, Stockholms universitet/Karolinska Institutet

Detta är den åttonde rapporten i projektet ”Barn som anhöriga”, som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet i samarbete med institutionen för medicin på Karolinska institutet på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar.

Läs eller ladda ner rapporten

Post-traumatisk stress hos föräldrar

Hur påverkar det barnpsykiatrisk vårdkonsumtion och skolprestationer hos deras barn?

Detta är den sjunde rapporten i projektet ”Barn som anhöriga”, som genomförs av Centre for Health Equity Studies (CHESS) vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) på uppdrag av Socialstyrelsen. Rapporten baseras på en serie vetenskapliga studier som delfinansierats av Vetenskapsrådet genom projektet REMAIN (Psykisk ohälsa och social integration bland flyktingbarn), Stockholms universitet och Socialstyrelsen.

Läs eller ladda ner rapporten

Kommunikation med familjen då föräldern drabbas av sjukdom

Denna rapport bygger på avhandlingen Upholding family relationships in a context of increasing awareness of parental illness. Rapporten beskriver en teori som utvecklats baserat på intervjuer med föräldrar och barn. Rapporten innehåller också förslag på vilken roll primärvården kan ta i arbetet med barn som anhöriga, samt handfasta råd till hälso- och sjukvårdspersonal för att stärka kommunikationen mellan sjuka föräldrar och deras barn. 

Läs eller ladda ner rapporten

Unga omsorgsgivare – svensk kartläggning

– Delstudie i det europeiska ME-WE-projektet 

I denna rapport redovisas en kartläggning som gjorts inom ramarna för ME-WE-projektet. Projektets mål var att stärka unga omsorgsgivare, bidra till att förbättra deras psykiska hälsa och välbefinnande, samt att mildra negativ påverkan av psykosociala och miljömässiga faktorer. Studiens övergripande syfte var att kartlägga omfattningen av hur många ungdomar som ger vård, hjälp eller stöd till en närstående, hur omfattande vårdandet och stödjandet är, samt hur detta påverkar ungdomarnas hälsa, sociala liv och skolgång. 

Läs eller ladda ner rapporten

The Family Model

The Family Model är ett familjeorienterat verktyg där kliniker med hjälp av en visuell modell tillsammans med familjen kartlägger hur psykisk ohälsa påverkar och påverkas av relationerna i familjen och omständigheterna omkring den. Modellen har utvecklats av Adrian Falkov, barn- och ungdomspsykiater i Australien. Syftet med studien är att undersöka om modellen kan vara användbar i Sverige.

Läs eller ladda ner rapporten

Konsekvenser av covid-19-pandemin för barn som anhöriga och unga omsorgsgivare

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har gjort en kartläggning av hur anhöriga, anhörigstödspersonal och anhörigstödet påverkas av covid-19-pandemin. I denna rapport är fokus på hur barn och unga som är anhöriga har påverkats av pandemin. I rapporten presenteras kartläggningens resultat och Nka ger förslag till omedelbara och långsiktiga åtgärder för att stötta anhöriga och utveckla anhörigstödet under pandemin och kommande kriser. 

Läs eller ladda ner rapporten

Barn till föräldrar som har kontakt med vuxenpsykiatrin – hur har de det?

Rapporten "Barn till föräldrar som har kontakt med vuxenpsykiatrin – hur har de det?" ger en bild av hur barn har det i familjer där minst en förälder får specialistpsykiatrisk vård för till exempel depression, dystymi eller ångeststörning. Resultatet visar bland annat att barn som har en förälder med psykisk ohälsa i regel mår sämre än barn som inte har en förälder som mår psykiskt dåligt.

Läs eller ladda ner rapporten

Späd- och småbarnsverksamheter/ team i Sverige – en kartläggning

Socialstyrelsen bedriver sedan 2011 ett utvecklingsarbete för att stärka stödet till barn som anhöriga, i nära samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Folkhälsomyndigheten med flera. Inom arbetet som görs på uppdrag av regeringen har vi under senare år lagt särskilt fokus på späda barns hälsa och utveckling samt behovet av riktat stöd till blivande och nyblivna föräldrar med särskild sårbarhet eller där det finns allvarliga problem i familjen.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn och andra anhöriga som översätter och medlar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård

Det saknas kunskap om i vilken omfattning barn och andra anhöriga används istället för professionella tolkar inom offentlig verksamhet i Sverige. Socialstyrelsen gav Linnéuniversitetet i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning barn och andra anhöriga används för att kommunicera med patienter och brukare vid ett urval av enheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och förslag.

Läs eller ladda ner rapporten

Unga omsorgsgivare i Sverige – en kort översikt

När en förälder lider av allvarliga svårigheter kräver i vissa fall familjens livssituation att barn tar ansvar och utövar omsorg och blir så kallade unga omsorgsgivare. När barn har omfattande och regelbundna omsorgsuppdrag kan det leda till begränsningar i deras utveckling, delaktighet och möjligheter.

Den här studien inleddes 2014 med en kartläggning av i vilken omfattning 15-åringar i Sverige utövar omsorg och i vilka former (2424 elever i årskurs 9 besvarade en enkät). Tio ungdomar svarade dessutom på en webbenkät om hur de påverkas av att ge omsorg. Den avslutande tredje delen av studien bygger på fördjupande intervjuer med fyra barn och unga vuxna som av olika anledningar och på olika sätt har tagit hand om någon i familjen.

Läs eller ladda ner översikten

Young carers in Sweden – a short overview

This short overview 'Young Carers in Sweden' is a summary of two reports on young carers in Sweden. The government initiated a wide spreading development work, in which the National Board of Health and Welfare, the National Institute of Public Health, Swedish municipalities and health care regions collaborated to strengthen support to children and young people in families with substance abuse, serious illness or mental ill-health, violence or death of a parent. These two reports provide the foundation for this work. The references to the original reports are found at the end of the overview.

Read or download the overview

Children as next of kin in Sweden

Översikten är en sammanfattning av åtta rapporter om barn som anhöriga i Sverige. Rapporterna har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag om ett brett nationellt utvecklingsarbete där Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn som anhöriga till flyktingföräldrar med post-traumatisk stress – en systematisk litteraturstudie

Detta är den sjätte rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) på uppdrag av Socialstyrelsen. I tidigare rapporter har vi beskrivit generella svårigheter för barn vars föräldrar lider av psykisk sjukdom. En särskild typ av psykisk ohälsa som är vanligare hos flyktingar än i övrig befolkning är post-traumatisk stress relaterad till upplevelser av krig, terror och tortyr. Mot bakgrund av de senaste årens flyktinginvandring har vi därför skrivit denna rapport som specifikt berör barnens situation i flyktingfamiljer där det finns föräldrar som lider av post-traumatiskt stress-syndrom (PTSS).

Läs eller ladda ner rapporten

Barn och unga som utövar omsorg

När en förälder är fysiskt eller psykiskt sjuk, har en funktionsnedsättning, missbruksproblematik eller andra svårigheter påverkas även barnen i familjen. I vissa fall kräver familjens livssituation att barn tar ansvar och utövar omsorg. Dessa barn är en riskgrupp för psykisk och fysisk ohälsa, försämrade skolresultat och andra svårigheter längre fram i livet.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn till föräldrar med cancer – hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Detta är den femte rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar. Rapportens syfte är att belysa hur vanligt det är att barn upplever att en förälder drabbas av en cancersjukdom, vilka konsekvenser detta har för skolprestationer i årskurs 9, samt för hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18–40 år.

Läs eller ladda ner rapporten

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

Hälso- och sjukvården har sedan år 2010 ansvar att beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, psykisk störning eller funktionsnedsättning, missbrukar beroendeframkallande medel eller när en förälder oväntat avlider. Regeringen har tagit initiativ till ett brett nationellt utvecklingsarbete, där Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i utsatta situationer.

Läs eller ladda ner rapporten

Riktade insatser till gravida och spädbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol, narkotika och läkemedel och psykisk ohälsa

– En nationell kartläggning av barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst

I denna rapport presenteras resultaten av en nationell kartläggning av förekomsten av riktade insatser samt samverkan inom mödrahälsovård, barnhälsovård samt socialtjänst avseende gravida och spädbarnsfamiljer med problematiskt bruk av alkohol, narkotika eller läkemedel eller psykisk ohälsa. Kartläggningen baseras på ett slumpmässigt urval av 100 enheter vardera från mödrahälsovården, barnhälsovården samt socialtjänsten. Verksamhetschef eller motsvarande bland de olika enheterna ombads att fylla i en elektronisk enkät bestående av frågor kring samverkan med andra aktörer och egna insatser i förhållande till målgruppen.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig (BSA) till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika. Studien fokuserar på samhällets långsiktiga merkostnad som kan härledas till skillnaden i psykisk sjukdom och missbruk i BSA-gruppen och i befolkningen i övrigt i vuxen ålder.

Läs eller ladda ner rapporten

Kunskapsunderlag för pedagoger om barn och elever med medfödda skador av alkohol

Den här skriften riktar sig till pedagoger och annan personal på fritidshem, förskola, grund-, grundsär-, gymnasiesär- och gymnasieskola. Syftet med kunskapsunderlaget är att göra information om barn och elever med medfödda skador av alkohol lättillgänglig för pedagoger.

Läs eller ladda ner rapporten

Stuprör, hängrännor och rännkrokar

Projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk är en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag att utveckla stöd till barn och unga i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller då det förekommer våld i familjen. Arbetet har följts och utvärderats av Sociologiska Institutionen vid Uppsala universitet.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn som anhöriga – Rapport från Linnéuniversitetets och Nationellt kompetenscentrum anhörigas arbete, 2012 – 2014

FN:s konvention om barnets rättigheter är genom sina huvudprinciper vägledande för hur samhället ska bemöta barn. Vid alla beslut som rör barn ska barns bästa komma i främsta rummet (artikel 3). Barnet har rätt att uttala sin åsikt och bli lyssnad till i förhållande till ålder och mognad (artikel 12). Som anhöriga är dock barn ofta osynliga i sjukvården och socialtjänsten. Mycket sällan har deras behov av information och stöd tillgodosetts, trots det lagstöd som sedan flera år finns i hälso- och sjukvårdslagen

Läs eller ladda ner rapporten

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

När en förälder eller andra vuxna i familjen drabbas av allvarliga svårigheter påverkas hela familjen (1, 2). Många barn växer upp i familjer där det finns allvarliga svårigheter (3). Av de barn som föddes 1987-1989 hade 12,6 procent en förälder som vårdats inneliggande minst en vecka för somatisk sjukdom och 28,4 procent av föräldrarna till barn i åldern 10-18 år rapporterade minst en kronisk sjukdom.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn som anhöriga – fyra utvecklingsregioners arbete

Syftet med Nka:s rapport "Barn som anhöriga" är att belysa likheter, olikheter, förutsättningar för implementering och vunna erfarenheter. Rapporten vill också väcka intresse för de fyra utvecklingsregionernas projekt och skapa inspiration till eget utvecklingsarbete.

Läs eller ladda ner rapporten

Unga omsorgsgivare i Sverige

Syftet med denna kartläggning har varit att undersöka och få en uppfattning om hur stor gruppen unga omsorgsgivare (bland ungdomar som går i nionde klass) är i Sverige, i vilken omfattning samt i vilken form ungdomarna ger stöd, vård och hjälp till en person som står dem nära.

Läs eller ladda ner rapporten

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Detta är den fjärde rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar, med ekonomiskt stöd av FAS/FORTE. Rapportens syfte är att belysa hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 30–35 år vars föräldrar vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom under barndomen.

Läs eller ladda ner rapporten

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Detta är den tredje rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar. Rapportens syfte är att belysa hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18–35 år som förlorat en förälder under barndomen på grund av dödsfall.

Läs eller ladda ner rapporten

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Socialstyrelsen med uppgift att utvärdera en del av verksamheten vid Barntraumateamet, Norrköping, under åren 2001 till 2010. Varje år förlorar ca 3500 barn och unga i Sverige en förälder genom dödsfall. Cirka 600– 650 barn drabbas av förlust genom plötslig och oväntad död. Att tidigt i livet förlora en förälder är en stor påfrestning. Förlusten av en omsorgsperson som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg kan medföra svåra konsekvenser på både kort och lång sikt.

Läs eller ladda ner rapporten

Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa: en litteraturstudie

I rapporten presenteras resultaten från en litteraturstudie rörande internationell forskning kring effekter av psykosociala stödinsatser riktade till barn och blivande föräldrar/småbarnsföräldrar i familjer där det förekommer psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är relativt vanligt hos både kvinnor och män i samband med föräldrablivande och nyföddhetsperiod och har uppvisat samband med såväl försämrad föräldra-barnrelation som med senare egna psykiska problem hos de berörda barnen. Effektiva och lättillgängliga stödinsatser är således angelägna.

Läs eller ladda ner rapporten

Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol och narkotika: en litteraturstudie

I rapporten beskrivs resultaten från en litteraturstudie om riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar (med barn upp till 3 år) som har ett så kallat problematiskt bruk av alkohol och/eller narkotika. Ovanstående grupper är viktiga att uppmärksamma, dels för den inverkan det problematiska bruket kan ha på föräldrarana själva, men framförallt på grund av de negativa effekter detta kan få för föräldra-barnrelationen samt barnets psykiska hälsa och utveckling.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Denna kartläggning av hur det går i skolan för barn som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Regeringen har tagit initiativ till ett brett nationellt utvecklingsarbete, där Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.

Läs eller ladda ner rapporten

Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?

Denna kartläggning av hur många barn som anhöriga, som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Regeringen har tagit initiativ till ett brett nationellt utvecklingsarbete, där Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, våld, eller då en förälder avlider.

Läs eller ladda ner rapporten