Nationell nätverksträff

En nationell nätverksträff för anhörigkonsulenter om barn som anhöriga. Det anordnade Nka, tillsammans med Socialstyrelsen, den 21-22 mars i Stockholm. Mötet är det första i sitt slag och syftar till att stärka stödet till barn som anhöriga genom gemensamt lärande och samverkan.

– De här dagarna har gett mycket ny kunskap, tankar och idéer om hur vi kan arbeta med barn som anhöriga. Det är inspirerande att få chansen att nätverka med kollegor som jobbar på andra platser i landet. Anhörigkonsulenter har en viktig roll för att bana väg för att barn som anhöriga ska få rätt stöd, sa Annika Jaldelius, anhörigkonsulent i Göteborg.

Annika Jaldelius, anhörigkonsulent.

Hon var en av cirka 50 deltagare som deltog på en nationell nätverksträff för anhörigkonsulenter om barn som anhöriga, som Socialstyrelsen och Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) anordnade i Stockholm, den 21-22 mars.

Ett område i utveckling
Under nätverksträffen framkom att stöd till barn som anhöriga är ett område i utveckling inom flera kommuner i landet. Mötet syftade till att stärka stödet till barn som anhöriga genom gemensamt lärande och samverkan. Intresset var stort från anhörigkonsulenter runt om i landet.

Ingela Furenbäck, forskare och möjliggörare vid Nka, hälsade de 50-talet deltagarna från hela landet välkommen till nätverksdagarna:

– Det här är vår första nätverksträff för anhörigkonsulenter. Med de här dagarna vill vi öka kunskapen och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte inom området barn som anhöriga.

Gemensamt ansvar att trygga barns uppväxt
Merike Hansson, Socialstyrelsen berättade om myndighetens regeringsuppdrag, när det gäller att stärka stödet till barn som anhöriga.

Socialstyrelsen ansvarar för ett nationellt samarbete för att stärka stödet till barn som anhöriga. Samarbetspartner är Folkhälsomyndigheten, Nka, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting samt CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning. Bland annat arbetar Socialstyrelsen och Nka tillsammans för att ta fram kunskapsmaterial kring området.

Merike Hansson, Socialstyrelsen.

– Vår utgångspunkt i arbetet är lagstiftningen, t ex bestämmelsen i Hälso-och Sjukvårdslagen, HSL, där det tydligt framgår att vården har skyldighet att beakta barns behov av information, råd och stöd när föräldrar vårdas för en rad allvarliga svårigheter, sa Merike Hansson och pekade även på de bestämmelser som finns i Socialtjänstlagen, SoL.

– Det är ett kommunalt gemensamt ansvar att trygga barns uppväxt, vilket även inkluderar de här barnen som är särskilt sårbara, betonade Merike Hansson och fortsatte:

– Av olika studierna framgår att merkostnaderna för gruppen unga vuxna som haft närstående med missbruk eller psykisk ohälsa är stor, 35 miljarder om året. Risken att själva hamna i missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa är flera gånger högre än för andra barn i samma åldersklass. Dessutom utför cirka sju procent av 15-åringarna ett omfattande omsorgsarbete i hemmet och tre procent stannar hemma minst en dag i veckan för att utöva omsorg i familjen.

Linn Englund från organisationen Maskrosbarn.

Handfasta råd
Under förmiddagen den första dagen berättade sedan Linn Englund, från organisationen Maskrosbarn om deras arbete för att stötta ungdomar (13-19 år) vars föräldrar har ett missbruk, psykisk ohälsa eller där man blir utsatt för våld av sina föräldrar.

– Maskrosbarn jobbar med att bryta det sociala arvet. Det behöver inte vara så att man ärver ett missbruk eller psykisk ohälsa, betonade hon.

När det gäller bemötandet från vuxenvärlden och inte minst professionella hade Linn Englund några handfasta råd.

– Det behöver inte vara svårt. Det man mest vill är att möta någon som är snäll, som ger ett varmt och medmänskligt intryck och vågar fråga och fråga flera gånger! Visa att du finns där.

Inspel från anhörigkonsulenterna
Efter en intensiv och tankeväckande start på dagen följde några inspel från anhörigkonsulenter runt om i landet. Martina Takter, närståendekoordinator, Malmö kommun var först ut. Hon tog upp anhörigkonsulenters skiftande uppdrag samt deras och andras ansvar kring barn som anhöriga och menade att anhörigkonsulenter fortfarande är inne i en professionaliseringsprocess.

Stina Lindén, anhörigstrateg, Hässleholms kommun diskuterade kring sin roll som anhörigstrateg. Bland annat konstaterade hon att det är först nu, 2018, som hon kunnat skriva en verksamhetsplan.

Ingela Furenbäck, Nka, lyfte vikten av samverkan.

Trångt handlingsutrymme
Under punkten samverkan och handlingsutrymme, reflekterade sedan Ingela Furenbäck, också ansvarig för systematisk uppföljning och koordinator för forskarnätverket vid Nka:

– Vi har lagar, riktlinjer, handlingsplaner, stram ekonomi och en ledning som styr att förhålla oss till. Ibland kan upplevelsen vara att vårt handlingsutrymme är trångt, sa hon och pekade på att det krävs mer kunskap för att kunna utöka sitt handlingsutrymme och komma än längre i rollen som anhörigkonsulent.

– Centralt för detta är samverkan. Tillsammans kan vi utveckla och hantera komplexa problem t ex inom en familj och utveckla ett familjeorienterat arbetssätt för att stötta de här barnen.

Barn kan inte vänta
Träffens andra dag för anhörigkonsulenter startade med en genomgång av Merike Hansson från Socialstyrelsen. Hon konstaterade att ju tidigare man ger barn och unga stöd, desto lättare är det att förebygga och sätta in hjälp, så att problem inte blir permanenta.

– Barn kan inte vänta! Det finns en påtaglig genetisk komponent som bidrar till att beroendet och psykisk ohälsa förs över i generationer. Desto viktigare är det att det inte finns stora påfrestningar i miljön. Den genetiska sårbarheten behöver inte falla ut om det finns tillräckligt med skyddsfaktorer.

Expertstöd till kommuner och landsting
Pauline Johansson, projektledare, forskare och möjliggörare, Nka, redogjorde sedan för Nka:s nationella uppdrag som kunskapscenter för anhöriga. Hon pekade bland annat på Nka:s uppdrag att vara ett expertstöd till kommuner och landsting.

– Nka:s uppdrag är att främja införandet av stöd till anhöriga, bidra till att utveckla metoder och verktyg för stöd till anhöriga, samt sprida evidensbaserad kunskap inom alla anhörigområden, sa hon och hänvisade till Nka:s hemsida.

Anhörigkonsulents uppdrag
Kan/bör en anhörigkonsulent arbeta som en anhörigstrateg? Det var temat för Stina Lindén, Anhörigstrateg, Hässleholm.

Stina Lindén, anhörigstrateg.

Bland annat genomförde hon ett test med hjälp av mentometerfrågor. På frågan om vad som ingår i en anhörigkonsulents uppdrag fylldes skärmen snabbt: Utveckling av anhörigstöd, strategiskt arbete, samtal, stödsamtal, informera, synliggöra anhöriga, studiecirklar, ge råd och stöd, direkt stöd till familjer, närståendesamtal var några av nyckelorden.

Stärker anhöriga på träffarna
Om familjebaserat anhörigstöd pratade anhörigkonsulent Lena Broman, Mora Kommun.

Hon förklarade att syfte med det familjebaserade anhörigstödet är att anhöriga ska känna sig delaktiga och få information och att stärka nätverket kring den som är närstående (den som är sjuk).

Lena Broman fortsatte sedan tillsammans med kollegan Kristina Matsuhashi, Mora kommun, att berätta om nationella läger för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Något som väckte stort intresse bland deltagarna.

Barns rätt som anhöriga
Om BRA-samtal – en modell för att uppmärksamma anhöriga barn och unga utifrån ett barnrättsperspektiv föreläste Åsa Lundström Mattsson, Allmänna Barnhuset, Stockholm.

Allmänna Barnhuset är en statlig stiftelse som verkar över hela Sverige med informationsspridning. Sedan 2011 har de arbetat med ett utvecklingsarbete som kallas för BRA, Barns rätt som anhöriga. Det är en modell som ska stötta personal inom kommun, landsting och regioner och idéburna organisationer för att kunna ge barn som anhöriga information, råd och stöd.

Åsa Lundström Mattsson från Allmänna Barnhuset.

En utbildning och ett utbildningsmaterial har tagits fram för BRA-samtal.
Utbildningsmaterial går att köpa på Allmänna Barnhusets hemsida

Viktig stödverksamhet
Om ännu en viktig stödverksamhet – Kojan, Stöd till barn som anhöriga med förälder eller syskon med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning, berättade Elisabeth LI Bergström och Marie Svensson, Uddevalla.

Kojan är en stödverksamhet riktad till barn 7-12 år, där en förälder eller ett syskon har en somatisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Fått massor av inspiration
Deltagarna uttryckte genomgående att de var väldigt nöjda med nätverksträffen för anhörigkonsulenter om barn som anhöriga och såg fram mot nästa års träff som bokades till samma datum, den 21-22 mars 2019.

Under summeringen uttryckte många deltagare att de utöver mer kunskap inom området även fått med sig konkreta tips och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete på hemmaplan.

Även Socialstyrelsens företrädare Merike Hansson, var mycket nöjd med dagarna och konstaterade:

Stora möjligheter att sprida barnperspektivet
– Anhörigkonsulenter jobbar med ett tydligt anhörigfokus och har stora möjligheter att sprida barnperspektivet, då de jobbar i samverkan med många olika instanser inom kommun och landsting. Att uppmärksamma barn som anhöriga kan inbegripas i det man redan gör i rollen som anhörigstödjare.

– När det finns barn behövs ett barn-, familje- och föräldraperspektiv. En viktig uppgift kan vara att kartlägga vilket stöd till barn som anhörig som redan finns inom närområdet. Anhörigkonsulenter är ofta en spindel i nätet med många viktiga kontaktytor, där man kan sprida barnperspektivet, slog Merike Hansson fast.

Text och foto: Agneta Heins

Publicerades 2018-04-17