Konferens om vuxna barn till personer med psykisk ohälsa eller beroende: ”Hur kunde ni inte se mig?”

Ingrid Lindholm står framme i konferenslokalen. Bakom hennes syns en skärm.

Ingrid Lindholm från Nka var moderator under konferensen.

”Varför såg ni inte den lilla tjejen i mellanstadiet som satt ensam, inte hade rena kläder och aldrig gjorde något kul på loven? Var jag osynlig? Var ni rädda?”.

Citatet är hämtat från ett av föredragen vid Sveriges första nationella konferens om ”vuxna barn” – en grupp anhöriga som sällan syns i samhällsdebatten. Begreppet ”vuxna barn” syftar på personer som vuxit upp med en mamma eller pappa med psykisk ohälsa eller beroende.

Konferensen, som lockade ett 80-tal deltagare, arrangerades av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) tillsammans med Schizofreniförbundet. Under konferensen medverkade forskare, yrkesverksamma och representanter från olika ideella organisationer.

Vill hjälpa utsatta barn

Flera av föredragshållarna hade egna erfarenheter av att ha vuxit upp i en utsatt familj. En av dessa var Olivia Trygg Larsen, idag generalsekreterare för stiftelsen Trygga Barnen – som hon också varit med och grundat.

Trygga Barnen arbetar för att stötta barn och unga som lever i, eller har vuxit upp i, en familj där någon har problem med missbruk.

– Vår vision är att alla barn får det stöd och den trygghet de har rätt till. Inget barn ska behöva gå igenom det jag varit med om, sade Olivia Trygg Larsen.

Välfungerande på ytan

Under konferensen berättade Olivia Trygg Larsen om sin uppväxt i en familj som på ytan var välfungerande, men där pappan var alkoholist. Länge trodde hon att en alkoholist var en uteliggare, inte en pappa som hennes, med familj och jobb.

Olivia Trygg Larsen visade en bild för åhörarna på en till synes lycklig familj i festkläder. Bildens rubrik var ”Pappa dricker men vi pratar inte om det”. En annan illustration hade rubriken ”Min älskade pappa & den andra pappan”. Två foton på samma person. Mannen till vänster med ett strålande leende, mannen till höger sliten och märkt av sin sjukdom.

– Pappas missbruk blev allt svårare. Ställd inför ett ultimatum valde han spriten före familjen. Jag var så säker på att han skulle välja oss, men han flyttade i stället ut. Och i maj 2010 dog han till följd av sin alkoholism, berättade Olivia Trygg Larsen. 

Våga fråga

För att hantera sin sorg och frustration startade Olivia Trygg Larsen tillsammans med sin mamma stiftelsen Trygga Barnen.

– Det är ett sätt att hjälpa andra barn och unga i samma situation som den jag levt i. Att växa upp i en familj där vuxna dricker för mycket innebär att man lever under konstant stress. Det påverkar ett barns hälsa, skolgång och relationer negativt, sade Olivia Trygg Larsen.

Olivia Trygg Larsen.

Olivia Trygg Larsen, generalsekreterare för stiftelsen Trygga Barnen, berättade om sin uppväxt i en familj med en pappa som var alkoholist.

Hon betonade att det är viktigt att vuxna i barnets omgivning, som till exempel släktingar och lärare, reagerar och vågar fråga hur det är.

Trygga Barnen erbjuder stödchatt via Snapchat och Instagram. I Stockholm anordnar man också gruppträffar, enskilda samtal och aktiviteter. Organisationen finns idag på olika platser i landet genom ett projekt med stödpersoner som man kallar Trygga Hjältar.

Framtiden påverkas

Olivia Trygg Larsen är inte ensam om att ha vuxit upp i en utsatt familj. Över sju procent av alla barn i Sverige har en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom, missbruk eller bådadera.

Det framkom av den statistik som presenterades under konferensen av Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka.

– Den här uppväxten påverkar barnen på många sätt. Det är till exempel betydligt vanligare att man inte går ut grundskolan med fullständiga betyg, att man utvecklar eget missbruk och att man som vuxen är i behov av försörjningsstöd, sade han.

Sämre självskattad hälsa

Lennart Magnusson berättade om en enkät som Nka genomfört bland personer i åldern 15–17 år i Kalmar län för att undersöka hur vanligt det är att ungdomar får ta ett oproportionerligt stort ansvar för en närstående, till exempel en förälder eller ett syskon.

Av de 3 015 ungdomar som besvarade enkäten var det 702 (23 procent) som tog hand om, hjälpte eller stöttade någon närstående. Var fjärde av dessa utförde ett omfattande vård- och omsorgsarbete.

Enkäten visade att skillnaderna i självskattat hälsotillstånd var stora mellan grupperna. 54 procent av ungdomarna utan omsorgsansvar upplevde att hälsan var mycket bra eller utmärkt, jämfört med 27 procent av de unga omsorgsgivarna. Att hälsan var dålig ansåg 4 procent av de unga utan omsorgsansvar. Bland omsorgsgivarna var siffran fyra gånger så hög (16 procent).

Modell för stöd

Lennart Magnusson betonade att det är viktigt med rätt stöd och tidiga insatser. På så sätt kan man förebygga egen psykisk ohälsa och missbruk i vuxen ålder.

– Förutom att minska lidande, skulle samhällskostnaderna kunna minska med 35 miljarder per år enligt en hälsoekonomisk analys, konstaterade han.

Under konferensen informerade Lennart Magnusson om ett psykosocialt förebyggande stöd för barn och unga i utsatta familjer, kallat ME-WE-modellen. Denna modell har utvecklats inom ramen för det europeiska forskningsprojektet EU-Horizon 2020.

– Nka kan hjälpa till med utbildning och handledning för implementering av modellen, berättade han.

Utvidgat program

Prospect var ett annat stödprogram med europeiska rötter som lyftes fram under konferensen. Programmet har anpassats till svenska förhållanden av Schizofreniförbundet som använt det under flera år.

Hans Nordén.

Hans Nordén har gjort en anpassning av Prospect till olika anhöriggrupper.

Samtliga Prospect-kurser bygger på deltagarnas egna erfarenheter, och det övergripande syftet är att främja återhämtning och bidra till ett bättre liv.

Från början vände sig programmet till familj och vänner, personer med psykossjukdom samt personal inom vård och omsorg. Efter hand har Schizofreniförbundet utvidgat det så att syskon, åldrande föräldrar och nu också vuxna barn har tillgång till särskilda kurser.

Pilotkurs inom kort

Anpassning av Prospect till olika anhöriggrupper har gjorts av skribenten och författaren Hans Nordén på uppdrag av Schizofreniförbundet. Han var på plats för att informera om innehållet i den nya kursen för just vuxna barn.

– Modulerna är klara och vi ska köra i gång en pilotkurs inom kort, berättade han.

Kursen består av tio moduler med rubriker som ”Livskurvan – en väg till självkännedom och insikt”, ”När sorg, ilska och rädsla tar överhanden” och ”Strategier och förmågor”.

Lång rad föredrag

Vid konferensen medverkade även Ulla-Britt Zoannos, själv ”vuxet barn” och tidigare verksamhetschef vid IFS Stockholmsdistriktet. Hon berättade öppenhjärtigt om sin uppväxt i en familj med psykisk ohälsa och hur detta påverkat henne på olika sätt.

Övriga föredragshållare var Ursula Fogelström, skådespelare, dramatiker och författare, Ulla Elving Ekström, Schizofreniförbundet, Julia Svahn, anhörigstrateg från Sundbybergs kommun, samt Dahlia Rezal, generalsekreterare vid Stiftelsen 1825 - terapicentrum för unga vuxna.

Moderator var Ingrid Lindholm, praktiker och möjliggörare inom området anhöriga till personer med psykisk ohälsa vid Nka.

Samtliga föredrag från konferensen går att ta del av i efterhand på Nka Play

Text: Barbro Falk
Publicerad 2023-05-16

Senast uppdaterad 2023-05-16 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson