Helhetsgrepp och uppföljning betonas i nytt förslag till nationell strategi för psykisk hälsa

Socialminister Jakob Forssmed. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

”En livsviktig fråga och en viktig dag”. Så inledde socialminister Jakob Forssmed (KD) presskonferensen den 1 september, där han på regeringens vägnar tog emot förslaget till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. I förslaget lyfts anhörigas behov av stöd.

26 myndigheter och ett stort antal andra aktörer har deltagit i arbetet, däribland representanter från kommuner, regioner, organisationer och föreningar från civilsamhället. 

Även Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), har medverkat under processen och i olika sammanhang betonat anhörigperspektivet, både när det gäller barn som anhöriga och vuxna anhöriga.

Samma dag som presskonferensen ägde rum arrangerade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett längre seminarium där innehållet presenterades mer ingående.

Treårigt arbete

Förslaget till strategi heter ”Det handlar om livet”, och innehåller mål, prioriteringar och indikatorer för systematisk uppföljning inom området. Arbetet med den nya strategin har pågått under tre år, och tanken är att strategin ska gälla under tio år.

Strategins vision är ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen, och där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara suicid.

I förslaget till strategi integreras det förebyggande arbetet med insatser som ska förbättra livsvillkoren för personer som lever med olika psykiatriska tillstånd. Ett brett och tvärsektoriellt arbete betonas.

Stort mänskligt lidande

Under presskonferensen underströk Jakob Forssmed att psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. 24 procent av befolkningen tycker att livet känns meningslöst, jämfört med 6 procent 2003.

Varannan sjukskrivning kan kopplas till psykisk ohälsa, och nästan var femte person i Sverige har fått diagnosen depression någon gång i livet.

– Dagens insatser är inte tillräckliga, utan mer måste till. Men vi kan inte behandla oss ur det här, det handlar om arbete på olika nivåer där hela samhället hjälps åt, betonade han.

Det krävs långsiktiga och gemensamma ansträngningar, underströk Jacob Forssmed. Psykisk ohälsa medför både ett stort mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader.

– Det är också viktigt att vi blir bättre på att sortera olika tillstånd inom området psykisk ohälsa. Vi måste skilja på ”förkylningar” där vi kan stötta och hjälpa varandra, och ”cancrar” som kräver specialistvård, sade han.

Unikt samarbete

Under pressträffen medverkade även Oliva Wigzell, generaldirektör vid Socialstyrelsen, och Karin Tegmark Wisell, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.

För att den psykisk hälsan ska förbättras måste satsningar på området präglas av samordning, långsiktighet och uppföljning, betonade Karin Tegmark Wisell.

– Nu samlas 26 myndigheter och ett stort antal andra aktörer kring frågan, något som är unikt inte bara i Sverige utan även i ett internationellt perspektiv, sade hon.

Karin Tegmark Wisell presenterade strategins fyra övergripande mål. Det handlar om en förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen, färre liv förlorade i självmord, minskad ojämlikhet i psykisk ohälsa samt minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd.

Till dessa mål kopplas sju mera operativa delmål, däribland ”Stärkt suicidpreventivt arbete”, ”Ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet” och ”Ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa”.

– Inom varje delmål finns sedan ett antal insatsområden med prioriteringar som olika aktörer kan arbeta utifrån, sade hon.  

Totalt finns ett 40-tal sådana insatsområden där ett handlar om att ”Stärka och öka stödet till anhöriga eller andra närstående till personer med psykiatriska tillstånd” (se fakta).

Indikatorer för uppföljning

Oliva Wigzell fokuserade i sin presentation på de indikatorer som tagits fram för att följa arbetet på en övergripande nivå, och på så sätt säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll.

– När det till exempel gäller målet förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen kan några indikatorer till exempel vara psykiskt välbefinnande, livstillfredställelse och allvarlig psykisk påfrestning, sade Oliva Wigzell.

Hon berättade vidare att man föreslår inrättandet av ett generaldirektörsråd för samsyn och behandling av strategiskt viktiga frågor.

– Vi rekommenderar också att det inrättas en funktion med ansvar att samordna strategins genomförande och uppföljning på nationell nivå, sade Oliva Wigzell .  

Förslaget till nationell strategi ska nu beredas på regeringskansliet.

– Regeringens ambitioner inom det här området är tydliga. Vi vill främja den psykiska hälsan, minska den psykiska ohälsan och arbeta för att vården och omsorgen blir mer jämlik och tillgänglig. Nu ska förslaget analyseras och beredas för att vi sedan ska kunna besluta om bästa möjliga strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, sade Jakob Forssmed när presskonferensen avslutades.

Text: Barbro Falk
Publicerad 2023-09-18