Pappadepression är vanligare än man tror

Genrefoto: Pexels

Postnatal depression drabbar främst mammor men papporna ligger inte långt efter. Att inte duga som förälder i den nya familjerelationen pekas ut som den främsta orsaken. Det visar forskare vid psykologiska institutionen i Lund inom ramen för forskningsmiljön "Evidens kontra övertygelse".

Cirka tio till tolv procent av de nyblivna mammorna och minst åtta procent av de nyblivna papporna drabbas av depression. Gäller det depressiva symptom är siffrorna ännu dystrare. Då har så många som var fjärde nybliven pappa besvärande symptom.

Vad utlöser då förlossningsdepression hos män? En negativ självbild och en oro över att inte duga i nära relationer pekas ut som den främsta orsaken.

– Vi har undersökt vilken specifik aspekt av bristande självkänsla i nära relationer som utlöser depressionen. Handlar det om relationssvårigheter över lag eller handlar det om en stress över att inte duga som förälder? säger Elia Psouni leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet som tillsamman med Anna Eichbichler, klinisk psykolog, publicerade sina resultat i Psychlogy of Men and Masculinity Journal (2020).

Dåligt självförtroende i parrelationen

Deras studie visar att det handlar om det senare. Dåligt självförtroende i parrelationen verkar trigga föräldrastressen, vilket i sin tur triggar de depressiva symptomen.

Elia Psouni. Foto: Privat

– Våra resultat visar utan tvekan att föräldrar påverkar varandra och på vikten av att följa hur föräldrar i olika relationer och familjeformer klarar sig och mår över en längre tid. Ytterst få hade någon professionell kontakt för att få hjälp, säger Elia Psouni.

Studien visar att mer än var femte pappa till barn i åldern 1-18 månader upplever besvärande depressiva symptom. I studien framkom även att män till kvinnor som själva led av förlossningsdepression var överrepresenterade. Kvinnor drabbas ofta direkt efter förlossningen medan män drabbas senare.

– I dag erbjuds föräldrarna en uppföljning efter två månader men det skulle behövas fler uppföljningar för att fånga upp psykisk ohälsa som uppstår i ett senare skede, till exempel efter sex månader eller ett år, säger Elia Psouni.

Evidens kontra övertygelse

Studien ingår i forskningsmiljön "Evidens kontra övertygelse" som inte enbart är inriktat mot mentala hälsa och välbefinnande hos nyblivna föräldrar utan vars övergripande mål är att ta fram en vetenskaplig grund för hur olika familjekonstellationer över tid påverkar hälsoaspekter hos så väl vuxna som barn.

– Det utgör en viktig kunskap för att kunna identifiera och sätta in de mest angelägna insatserna för att på bästa sätt förebygga ohälsa hos så väl föräldrar som barn, säger Elia Psouni.

En målsättning som dock kräver omfattande forskningsdata om den ska bli verklighet.

– I studien om pappadepressioner ingick cirka 500 personer. För att nå tillräcklig evidens i "Evidens kontra övertygelse" räknar jag med att vi behöver följa flera tusen föräldrapar över en längre tid, säger Elia Psouni.

Många obesvarade frågor

Det är många saker som hon skulle vilja ta reda på när det gäller vad som påverkar barns utveckling av socioemotionell trygghet. Vad innebär det till exempel för ett barn att växa upp i den normativa familjen med två heterosexuella föräldrar i jämförelse med att växa upp med en ensamstående förälder, samkönade föräldrar eller bo växelvis hos skilda föräldrar? Påverkar det barnens förmåga att knyta an och skapa trygga relationer? Ökar olika familjekonstellationer risken för att drabbas av ohälsa?

– Det är inte givet att familjekonstellationen avsevärt påverkar barnets utveckling av trygghet och psykiska hälsa. Därför behövs en vetenskaplig grund tas fram så att vi inte i onödan skuldsätter människor för sina val. Kanske är barnets utveckling i många avseenden robust. Det viktigaste kan vara att när barnet utsätts för något i livet möts det av lyhördhet, kärlek och förlåtelse, säger Elia Psouni.

Covid-19 ställer till

Projekttiden för "Evidens kontra övertygelse" sträcker sig egentligen till 2024 men har förlängts på grund av covid-19. Via landets mödravårdscentraler försöker Elia Psouni och hennes kollegor nå ut till gravida och erbjuda dem att delta i studien. Men i och med den kris som rått har inte mödravårdscentralerna mäktat med att i önskvärd utsträckning även informera om forskningsprojektet.

– Våra studier fortsätter fortlöpande samtidigt som vi rekryterar och förhoppningsvis kan rekryteringen ta fart nu när restriktionerna har lättat, säger Elia Psouni.

Hon hoppas att forskningsprojektets resultat kan bidra till en mer evidensbaserad familjepolitik i framtiden som inte fokuserar lika mycket på den normativa familjen.

– Men det är upp till politikerna om de vill använda det vetenskapliga underlaget. Det finns redan mycket evidensbaserad kunskap som inte används, konstaterar Elia Psouni.

Text: Erik Skogh