Ny rapport belyser situationen för anhöriga till personer med psykisk ohälsa

Conny Allaskog, ordförande för NSPH, menar att det är viktigt att vården och omsorgen arbetar tillsammans med patienter och anhöriga för att förbättra situationen för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Foto: Caroline Andersson

Anhöriga till personer med psykisk ohälsa behöver få bättre tillgång till stöd och avlastning. Det konstaterar NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) i sin nya rapport där man har undersökt livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga.

Rapporten heter ”Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” och bygger på en undersökning som gjordes våren 2024. Drygt 1 000 anhöriga svarade på den enkät som skickades ut. Frågorna som ställdes rörde bland annat hur man har upplevt det stöd som den närstående har fått, om/på vilket sätt man känner oro för sin närstående, samt om/hur anhörigskapet har påverkat den egna ekonomin, boendesituationen och ens sociala liv.

Resultatet visar att brister inom vård- och omsorgssystemet leder till en ökad börda på anhöriga. När vården och omsorgen för den närstående inte fungerar kan det leda till negativa konsekvenser även för de anhöriga. Förutom de praktiska uppgifter man kan tänkas ta på sig, lever också många anhöriga med en oro för sin närstående. Undersökningen visar att anhöriga framför allt är oroliga för den närståendes hälsa, den närståendes möjlighet att få vård eller stöd, och för vad som ska hända om man själv inte längre kan ge stöd till sin närstående.

Konsekvenser för ekonomi och hälsa

Svaren i enkäten visar också att anhörigskapet kan få konsekvenser för den egna arbetssituationen. Mer än hälften (57 %) av de svarande har gjort minst en anpassning för att bättre kunna stödja sin närstående. Det handlar bland annat om att de anhöriga har gått ner i arbetstid, bytt arbetsplats eller helt slutat arbeta.

– Detta får de anhöriga betala för även långt senare i livet då det till exempel leder till minskad pension. Det är inte bara sämre ekonomi här och nu utan det blir också mindre att leva på efter att man har slutat arbeta, sa Mårten Jansson, utredare på NSPH, när rapporten presenterades på konferensen Möjligheter att leva.

Förutom de ekonomiska konsekvenserna visar undersökningen också att anhörigskapet kan leda till en sämre hälsa och livskvalitet hos de anhöriga. Det går även att utläsa att det verkar finnas vissa skillnader mellan hur män och kvinnor anpassar sina liv och påverkas av anhörigskapet. Resultatet pekar på att mammor oftare är sjukskrivna, slutar arbeta eller byter arbete. Det är också fler mammor än pappor som upplever att situationen har påverkat det sociala livet och ekonomin negativt, men även många pappor upplever detta.

Brister i stödet

I enkäten ställdes även frågor om hur de anhöriga har upplevt det stöd som de själva har fått. Resultatet visar tydliga brister och pekar på att anhöriga behöver få bättre tillgång till stöd.

– Mer än 40 procent har inte upplevt att de har fått eller erbjudits något stöd. Av de som har fått stöd tycker de flesta att det har varit ganska eller mycket dåligt, berättade Mårten Jansson.

I enkätsvaren framkommer det att många anhöriga inte vet vad de kan få för typ av stöd eller hur de ska göra för att söka stödet. Det sorts stöd som efterfrågas är bland annat stöd för att orka med situationen, avlastning och stöd i form av kunskap för att bättre kunna förstå och stötta sin närstående.

NSPH:s rekommendationer

I rapporten lämnar NSPH flera rekommendationer. De menar att det bland annat finns behov av att bygga ut kommunernas anhörigstöd så att det i högre grad vänder sig till anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Vidare ser man behov av att kommuner och regioner jobbar mer uppsökande för att nå de anhöriga som inte vet vilket stöd de har möjlighet att få.

NSPH skriver i rapporten att anhöriga behöver få mer hjälp och stöd för att motverka en osund överbelastning och stressrelaterad ohälsa. Man ser behov av att erbjuda anhöriga verktyg för att bättre kunna hantera oron för sina närstående. Samhället behöver med andra ord bli bättre på att förebygga anhörigas egen ohälsa vilket i förlängningen kan minska antalet sjukskrivningar.

NSPH menar också att anhöriga bör ses som en resurs som kan involveras i vården och omsorgen om de själva önskar, förutsatt att det inte är uppenbart olämpligt. Avslutningsvis konstaterar man att anhörigskapets konsekvenser slår olika för kvinnor och män. NSPH anser att de jämställdhetsutmaningar som ett anhörigskap kan innebära behöver tas på allvar och aktivt motverkas på en övergripande nivå.  

Samarbete mellan vården och patienten

I rapporten presenteras också resultatet av enkäten som riktade sig till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Totalt 1 304 personer svarade på enkäten och resultatet visar bland annat att det är vanligt att personer med psykisk ohälsa upplever att de inte har fått vård när de har varit i behov av det. Likaså är många, mer än två tredjedelar (70 %) av de svarande, missnöjda med det stöd de har fått av samhället. Av de som får stöd för sin psykiska hälsa idag upplever däremot nästan två tredjedelar (60 %) att de pågående insatserna är ganska eller mycket bra.

NSPH menar att resultaten från undersökningen visar att det finns ett samband mellan att ha bra erfarenheter av vården och att ha en god livskvalitet efter vården. Vidare konstaterar man att vården och stödet till personer med psykisk ohälsa behöver bli mer lättillgängligt och anpassas till individens behov.

– Vad gäller vård och omsorg i stort så finns det oerhört mycket att arbeta med. En del har fått vård som inte alls fungerar. Då behöver vården bygga upp ett förtroende igen, för det finns en förtroendeskuld och den måste på något sätt repareras. Vården måste också arbeta tillsammans med personer som har egen erfarenhet – med patienter, brukare, anhöriga och föreningar, sa Conny Allaskog, ordförande för NSPH, i en kommentar till rapporten.

Oro för ekonomin

I rapporten framgår det också att det finns en koppling mellan den ekonomiska situationen och upplevelsen av livskvalitet. Att oroa sig för ekonomin är vanligt – mer än hälften (60 %) av de svarande uppger att de känner ganska eller mycket stor oro för sin ekonomiska situation.

NSPH skriver i rapporten att undersökningen visar att de system som finns för att stödja personer med psykisk ohälsas ekonomi och försörjning behöver utvecklas. När ersättningsnivåerna är låga blir många beroende av att anhöriga stöttar ekonomiskt eller ordnar med boende. Organisationen vill med bakgrund av detta bland annat se att det görs en översyn av det ekonomiska stödsystemet för personer med psykisk ohälsa.

Möjligheter att leva

Rapporten ”Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” presenterades under NSPH:s konferens Möjligheter att leva som anordnades i samband med Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober. Konferensen innehöll även flera andra programpunkter som syftade till att lyfta frågor som berör personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga.

Eftermiddagen inleddes med en hälsning från socialministern Jakob Forssmed (KD) och därefter fick tittarna ta del av presentationer, diskussioner och egna erfarenheter kopplat till ämnet.

Läs eller ladda ner rapporten

Se konferensen Möjligheter att leva i efterhand på NSPH:s YouTube-kanal

Text: Josefine Göransson
Publicerad 2024-11-05