Anhörigas möte med psykiatrisk vård i fokus för svensk forskning

Mats Ewertzon

En inkluderande vårdmodell och tydliga lokala riktlinjer. Det är viktiga förutsättningar för att anhöriga ska känna sig delaktiga i vården och uppleva ett positivt bemötande från vårdpersonalens sida.

Den slutsatsen drar Mats Ewertzon efter att ha medverkat i en studie kring hur föräldrar till vuxna barn med långvarig psykisk sjukdom upplever mötet med den psykiatriska vården – med fokus på just bemötande och delaktighet. Ett annat syfte med studien var att undersöka om föräldrarnas kön eller barnets ålder påverkar upplevelsen av mötet.

Studiens titel är "Parents of adult children with long-term mental disorder: Their experiences of the mental health professionals' approach and feelings of alienation –A cross sectional study". Den har publicerats i Archives of Psychiatric Nursing.

Negativ inställning

Mats Ewertzon är forskare/möjliggörare vid Nka och affilierad forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Studien har genomförts under ledning av Anita Johansson, medicine doktor i vårdvetenskap. Hon är forskningsledare på FoU-centrum vid Skaraborgs sjukhus och adjungerad lektor vid Högskolan i Skövde. I studien medverkar även Agneta Anderzén Carlsson, docent vid Örebro universitet.

I studien deltog 93 mödrar och 37 fäder från mellersta och södra Sverige. De 130 vuxna barnen var i åldern 18–25 år, respektive 26–64 år. Sammanfattningsvis visar resultaten att majoriteten av föräldrarna upplevde att vårdpersonalen hade en negativ inställning till dem. Denna känsla var tydligast bland mammor till barn i den äldre åldersgruppen.

Resultaten visar också att mammor tyckte att det var viktigare med ett positivt bemötande än pappor.

Vill stödja och hjälpa

Majoriteten av föräldrarna kände också ett utanförskap; att de inte fick vara delaktiga i barnets vård och behandling.

– Vi kan även se att det, oavsett barnens ålder, är viktigt för föräldrarna att få ett positivt bemötande och en möjlighet att vara engagerade i vården av sin familjemedlem. På så sätt blir det lättare för föräldrarna att välja hur de ska agera för att på bästa sätt hjälpa och stödja sitt vuxna barn, berättar Mats Ewertzon.

Studiens slutsats är att om man ska erbjuda en familjefokuserad vård- och behandlingsmodell, måste familjemedlemmarna bjudas in i planeringen av vården.

– Viktigt är också att man använder varandras kunskap i ett partnerskap, och på så sätt tar tillvara på de anhörigas engagemang och kunskap, betonar Mats Ewertzon.

Mycket kvar att göra

Sedan flera år tillbaka har Mats Ewertzon forskat kring anhöriga till personer med psykisk ohälsa och mötet med den psykiatriska vården, liksom de anhörigas behov av stöd. Detta var också fokus för hans doktorsavhandling som kom 2012.

I den konstaterades att öppenhet, bekräftelse och samverkan inte kännetecknade vårdpersonalens bemötande. Många anhöriga hade också en känsla av att vara maktlösa och socialt isolerade i förhållande till vården.

– Den bild som målas upp i min avhandling stämmer väl överens med bilden i den senaste studien. Det finns alltså mycket kvar att göra för att anhöriga ska känna sig mer positivt bemötta och delaktiga, konstaterar han.

Kommunikationsproblem

Mats Ewertzon har under åren medverkat i sammanlagt sju olika studier gällande anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård, varav två ännu inte är publicerade. Detta arbete har resulterat i många tankar och funderingar hos honom kring varför anhöriga känner sig så åsidosatta av den psykiatriska vården.

– Jag tror egentligen inte att det handlar om ovillig vårdpersonal, utan snarare om kommunikationsproblem, att man inte riktigt vet hur man ska hantera olika frågor som till exempel sekretessen. Personalen har helt enkelt inte de lokala förutsättningar som krävs för att erbjuda en mer familjefokuserad vård, resonerar Mats Ewertzon.

Samtidigt menar han att även om intresset för de anhörigas roll och delaktighet varierar, så har det skett en förändring i positiv riktning inom vården. Personalen ser anhöriga som en resurs på ett helt annat sätt idag jämfört med tidigare, anser han.

– Ett konkret exempel är det stora intresse som finns för våra högskolekurser för anhörigkonsulenter och andra intresserade, som handlar om att utveckla stöd för anhöriga till personer med psykisk ohälsa, säger Mats Ewertzon.

Text: Barbro Falk
Texten publicerades 2020-04-09