Plötsligt hjärtstopp och närståendes sorgereaktioner i fokus

Nina Carlsson har skrivit avhandlingen ”Sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp”. Foto: Joakim Palmqvist, Linnéuniversitetet

Symtom på förlängd sorg och depression. Det uppvisade närmare var femte närstående till personer som avlidit på grund av plötsligt hjärtstopp ett halvår efter dödstillfället. Nästan var tredje uppvisade ångestsymtom. Samtidigt uppgav 86 procent att de inte erbjudits stöd från hälso- och sjukvården i samband med dödsfallet. För att motverka psykisk ohälsa hos denna grupp av närstående behövs ett strukturerat, evidensbaserat och proaktivt stöd tas fram. Det slår en ny avhandling vid Linnéuniversitetet fast.

Fredagen den 17 juni disputerar sjuksköterskan Nina Carlsson, doktorand i vårdvetenskap vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap, Linnéuniversitetet (Kalmar). Avhandlingens titel är ”Sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp”. 

Ladda ned avhandlingen i sin helhet

– Varje år förlorar tusentals närstående en nära person till följd av plötsligt hjärtstopp vilket försätter dem i en traumatisk situation med ökad risk för komplicerade sorgereaktioner. Trots det saknas det idag, både under och efter ett plötsligt hjärtstopp, ett strukturerat stöd till närstående inom hälso- och sjukvården. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller de närståendes upplevelser och behov i samband med plötsligt hjärtstopp. Så väl i det akuta skedet som efter det att den nära personen har avlidit, berättar Nina Carlsson som arbetat hela sitt liv inom vård och omsorg och som skrev sitt examensarbete om palliativ vård.

Okänt antal närstående

Antalet närstående till personer som avlider till följd av hjärtstopp är okänt. Närstående behöver inte enligt Carlsson, som följer gängse definition av närstående inom hälso- och sjukvården, ha biologiska eller juridiska band till den avlidne utan kan även vara vänner, grannar, arbetskamrater med flera.

År 2020 registrerades drygt 8 000 fall av plötsligt hjärtstopp i Sverige, varav 5897 fall utanför sjukhus och 2375 fall på sjukhus (Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret, 2021). Även om överlevnaden har ökat kraftigt under de senaste tio åren är dödligheten fortsatt hög. Drygt 65 procent om hjärtstoppet sker på sjukhus och runt 90 procent om det sker utanför sjukhus. Genomsnittsåldern för de som drabbas är 71,5 år och majoriteten är män.

– Med hjärtstopp avses i avhandlingen plötsliga hjärtstopp där hjärt-lungräddning initierats. I avhandlingsarbetet inkluderas endast hjärtstopp orsakade av hjärt- eller lungsjukdom. Detta är den absolut enskilt största orsaken bland de registrerade fallen. Andra orsaker till plötsligt hjärtstopp kan även vara suicid, plötslig spädbarnsdöd eller drunkning, förklarar Carlsson.

Etablerade mätinstrument

Avhandlingen bygger på data från flera studier. Dels från intervjuer med närstående till personer som avlidit på grund av plötsligt hjärtstopp. Dels från enkätundersökningar och svar från en rad etablerade mätinstrument för att uppskatta nivån av förlängd sorg, ångest, depression och posttraumatisk stress. Data samlades in så väl sex som tolv månader efter dödsfallet.

Resultaten visade bland annat att var närmare femte närstående (18 procent) rapporterade symtom på förlängd sorg sex månader efter förlusten. Även symtom på ångest (30 procent) och depression (19 procent) var vanligt medan få rapporterade symtom på posttraumatisk stress (6 procent). Dessa symtom samexisterade i hög grad och kunde även kvarstå eller förvärras över tid.

Även om en majoritet skattade lägre symtomnivåer gällande förlängd sorg och psykisk ohälsa tolv månader efter dödsfallet jämfört med efter sex månader var de individuella skillnaderna stora. Andelen som försämrats var 33 procent för förlängd sorg, 25 procent för ångest, 32 procent för depression och 36 procent för posttraumatisk stress.

Värre för partners

Partners till den avlidna personen skattade signifikant högre nivåer av symtom på förlängd sorg jämfört med icke-partners. Vidare skattade partners signifikant lägre generell hälsa och större problem med ensamhet än icke-partners. Både socialt och professionellt stöd var signifikant associerat med symtom på förlängd sorg och psykisk ohälsa.

– Den plötsliga förlusten kan väcka existentiella frågor och mening med livet kan utmanas eller gå förlorad. Den sörjande kan behöva stöd för att kunna anpassa sig till livet efter förlusten och återfå en meningsfull tillvaro. Högt socialt stöd och god kommunikation med familj och vänner kan underlätta sorgeprocessen men resultaten visar även på behov av ett professionellt stöd, säger Carlsson.

Samtidigt uppgav 86 procent att de inte erbjudits stöd från hälso- och sjukvården i samband med dödsfallet.

– För att motverka negativa konsekvenser för närstående och dess omgivning av förlängd sorg och psykisk ohälsa behöver hälso- och sjukvården erbjuda ett evidensbaserat strukturerat stöd till närstående, både i det akuta skedet i samband med hjärtstoppshändelsen och på längre sikt för närstående i behov av detta, framhåller Carlsson.

Att bry sig om

Det professionella stödet kan förstås som omsorg om den närstående. Här ingår ansvar att bry sig om, att försöka förstå personens reaktioner till följd av hjärtstoppshändelsen och förlusten för att återställa, bevara och stödja upplevelsen av hälsa.

– Närstående känner sig sedda och ges omsorg exempelvis genom att ges valet att stanna kvar eller gå undan under hjärt-lungräddningen, få fortlöpande information av personalen om händelseutvecklingen och att personal finns tillgänglig för att besvara frågor, säger Carlsson.

Obligatorisk stödperson

En första nivå av stöd som bör erbjudas alla närstående till personer som avlidit på grund av plötsligt hjärtstopp är, enligt Carlsson, att en representant från hälso- och sjukvården besvarar närståendes frågor och finns tillgänglig. I den prehospitala vården kan detta dock vara svårt att erbjuda och kan då behöva kompletteras med färdigtryckt information om exempelvis tillgängliga vårdkontakter.

– För att underlätta sorgeprocessen bör närstående erbjudas professionellt stöd under hjärtstoppshändelsen och uppföljande samtal efter dödfallet. Genom ett proaktivt, strukturerat stöd, och användning av validerade mätinstrument, kan närstående i behov av ytterligare psykologiskt stöd identifieras, avslutar Carlsson.

Text: Erik Skogh