ME-WE-modellen
Typ av prevention: Riskprevention som utvecklades i det EU-finansierade, internationella ME-WE-projektet, som pågick från 2018-2021 och syftade till att främja hälsa och välbefinnande bland unga omsorgsgivare.
Målgrupp: Unga omsorgsgivare 15–17 år som tar hand om, hjälper eller stöttar någon närstående, oberoende av vem den närstående är och vad för hälsorelaterat tillstånd denna person har.
Syfte: ME-WE-interventionen syftar till att stärka unga omsorgsgivares motståndskraft (resiliens), bidra positivt till deras psykiska hälsa och välbefinnande och att mildra negativ påverkan av psykosociala och miljömässiga faktorer i deras liv. Detta görs genom övningar som baseras på DNA-V-modellen, som i sin tur bygger på Acceptance and Commitment Therapy (ACT) (Hayes & Ciarrochi, 2015). Bokstäverna D, N och A står för Discoverer (Upptäckaren), Noticer (Observatören), Advisor (Rådgivaren) och representerar förmågor som vi alla har. V står för Values (Värden) och vi använder våra DNA-förmågor för att gå i riktning mot dessa värden. Under gruppträffarna får ungdomarna lära känna sin upptäckare, observatör och rådgivare, samt reflektera över vad som är värdefullt för dem. Detta ger dem verktyg att hantera påfrestande tankar och känslor, finna meningsfullhet, kraft och energi, utveckla en flexibel självbild och bygga starka sociala nätverk. Träffarna gör det också möjligt för unga omsorgsgivare att möta andra i liknande situationer.
Tillvägagångssätt: Manualbaserad intervention bestående av åtta gruppträffar och appen ME-WE young carers. Appen kan laddas ner gratis på Google Play och App Store och kan användas i samband med gruppträffarna, men även som ett separat stöd för unga omsorgsgivare. Gruppträffarna genomförs med en veckas mellanrum, med undantag från den sista uppföljningsträffen som hålls tre månader efter gruppträff sju. Träffarna tar cirka två timmar vardera och kan genomföras både online och på plats. De är utformade för grupper om cirka tre till tio unga omsorgsgivare och modereras med fördel av två gruppledare. Det finns även en systematisk uppföljning till gruppträffarna, både för deltagarna och gruppledarna. Uppföljningen för deltagarna görs innan första gruppträffen samt vid sjunde och åttonde gruppträffen. Uppföljningen för gruppledare görs efter den sjunde gruppträffen.
Utbildning: Krävs. Se Nationellt kompetenscentrums hemsida för mer information
Utbildning våren 2025
För mer information och kontakt
FoU-ledare och forskare
Under sin yrkesverksamhet har Elizabeth arbetat nationellt och internationellt med forskning, utveckling och utbildning inom anhörigskap och anhörigstöd i ett livsloppsperspektiv med ambitionen att forska och utveckla nya innovativa tjänster för närstående i behov av hjälp, vård och stöd och deras anhöriga. En forskning och utveckling som sker i samverkan med såväl de närstående och deras anhöriga som vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare.
Hon är sedan många år styrelseledamot i Eurocarers, där hon också varit ordförande. Eurocarers är en europeisk icke-statlig organisation bestående av nationella forskningscentra och nationella anhörigföreningar från EU:s alla 28 medlemsländer.
Elizabeth leder Nka:s forskninggren vid Linnéuniversitetet. Hon är huvudforskare i ett flertal forskningsprojekt med finansiering från Forte och familjen Kamprads stiftelse och i det stora EU Horizon Europé-projektet WELL CARE med femton parter i fem länder och tolv samverkansparter i Sverige. Vidare var Elizabeth en av initiativtagarna till ansökan om att få driva det nationella kompetenscentret för anhörigfrågor – Nka.
Senast uppdaterad 2024-11-14 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson