Målet att stärka unga omsorgsgivares psykiska motståndskraft

Elizabeth Hanson inledde symposiet.

Professor Elizabeth Hanson, styrelseledamot i Eurocarers och huvudforskare för ME-WE-projektet inledde ett av konferensens första symposium: PROMOTING THE MENTAL HEALTH AND WELLBEING OF ADOLESCENT YOUNG CARERS IN EUROPE – THE 'ME-WE', EU HORIZON 2020 FUNDED RESEARCH PROJECT.

Saul Becker, Universitetet i Cambridge, Storbritannien, höll en kort introduktion till seminariet, innan han välkomnade Elizabeth Hanson, Eurocarer och huvudforskare och koordinator för ME-WE-projektet, som gjorde en övergripande presentation av det EU-finansierade ME-WE-projektet.

Det övergripande målet med projektet är att stärka unga omsorgsgivares psykiska motståndskraft, öka deras psykiska hälsa och välbefinnande, samt hjälpa dem till ett ökat socialt nätverk och stöd, från exempelvis familj, vänner, skola och andra samhällsinstanser. Det i sin tur kan bidra till att mildra riskfaktorer.

– Fokus för ME-WE-projektet har legat på unga omsorgsgivare i tonåren, 15-17 år, då de är i en extra känslig fas i livet, i övergången mellan ungdoms– och vuxenlivet. Tyvärr har vi sett att den gruppen anhöriga som ger vård och stöd till närstående är allt för osynliga i samhället, konstaterade professor Elizabeth Hanson inledningsvis.

ME-WE-organisationen består av forskare och idéburna organisationer från sex europeiska länder: Sverige, Italien, Nederländerna, Slovenien, Schweiz och Storbritannien. Länder som alla är på olika nivåer vad det gäller medvetenheten om lagar, policies och vilka stödinsatser som finns att tillgå för unga omsorgsgivare.

Målgruppen för ME-WE-projektet är barn och unga under 18 år som är omsorgsgivare till en familjemedlem eller vän som har en kronisk sjukdom; fysisk eller psykisk, är funktionsnedsatt, eller missbrukar alkohol eller droger.

ME-WE-projekt har också visat att riskfaktorerna för unga omsorgsgivare är många och allvarliga, även om det är viktigt att även poängtera att det finns positiva effekter av att vara ung omsorgsgivare, som exempelvis att man utvecklar en mer empatisk förmåga, ansvarstagande och förmåga att lösa problem.

Målet att öka medvetenheten

Elisabeth Hanson pekade på att unga omsorgsgivare har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och försämrade skolresultat, vilket i förlängningen även ökar riskerna för att hamna i arbetslöshet och utanförskap.

Elizabeth Hanson redovisade även de tre specifika målen med ME-WE-projektet; det ena är att öka och systematisera kunskap om unga omsorgsgivare, bland annat genom att kartlägga deras situation, behov och vad de själva önskar, titta på nationella lagar, policies och kartlägga olika nu existerande stödinsatser.

Ett annat mål är att i samarbete med unga omsorgsgivare utveckla och testa förebyggande insatser som ska mildra riskfaktorerna och stärka den psykiska hälsan och de ungas välmående. Insatser som utformas utifrån varje enskilds lands förutsättningar.

Ytterligare mål handlar om att sprida kunskap och information till nyckelpersoner som politiker och beslutsfattare, både på nationell och europeisk nivå. Allt för att öka medvetenheten om unga omsorgstagares behov av stödinsatser och önskemål som de själva formulerat.

För all kunskapsutbyte, spridning och information handlar det om att öka medvetenheten om unga omsorgsgivare, i syfte att förändra synsätt, policies och praktik.

Elizabeth Hanson visade även en bild på ett möte mellan ungdomar, beslutsfattare och professionella inom den sociala sektorn i EU-parlamentet i syfte att få dela med sig av resultaten från ME-WE-projektet och lansera ME-WE-policies.

– ME-WE är ett oerhört ambitiöst projekt och det första i sitt slag som samverkat och gjort jämförelser mellan sex olika länder, när det gäller situationen och stödåtgärder som är riktade till unga omsorgsgivare. Det har lett fram till ett innovativt ramverk vad gäller angelägna förebyggande insatser, insatser som har testats och genomförts i de sex europiska länderna, konstaterar Elizabeth Hanson.

– ME-WE-projektet har haft fokus på att förebygga psykisk ohälsa bland unga omsorgsgivare. Resultaten från projektet har visat att samverkan och utbyte av erfarenheter mellan länder kan leda till en ökad medvetenhet om vikten av att ge stöd till unga omsorgsgivare. I slutändan hoppas vi det ska bidra till att förverkliga vår vision om en värld där unga omsorgsgivares till fullo kan åtnjuta sina rättigheter och blomstra som människor, sa hon.

Demografiskt perspektiv

Feylyn Lewis, forskare vid Universitetet i Sussex, Storbritannien, var nästa föredragare. Hon berättade om delprojektet inom ME-WE: A Cross-National Profile of the Mental Health Well-Being of European Adolescent Young Carer.

Projektet är det första i sitt slag som studerat unga omsorgsgivare ur ett demografiskt perspektiv, samt hur deras fysiska och psykiska hälsa och behov av stödinsatser ser ut.

Cirka 10 000 unga omsorgsgivare, 15-17 år, har tillfrågats i de sex deltagande länderna, varav cirka 3 500 i Sverige. Av undersökningen framkom att det är fler flickor än pojkar som är omsorgsgivare, och mest förekommande är att flickor ger omsorg till sin mamma med någon form av psykisk funktionsnedsättning. I Sverige, Nederländerna och Storbritannien är det också vanligt att unga omsorgsgivare ger omsorg till syskon med funktionsnedsättning, medan det i Italien är omsorg till framförallt mor- och farföräldrar som dominerar.

När det gäller att stötta nära vänner, handlar det i till största delen om en vän som drabbats av psykisk ohälsa.

I kommentarsfältet lyfte en av deltagarna fram att även om flickor i de europeiska länderna som deltagit i högre grad är omsorgsgivare, får vi inte glömma pojkarna. Att även de löper lika stor risk att drabbas av negativa konsekvenser på grund av deras omsorgsroll.

Försämrade skolresultat och risk för mobbing

Svårigheter i skolan är en tydlig riskfaktor i alla sex länder, både vad gäller resultat, men även risken för att utsättas för trakasserier och mobbing ökar för unga omsorgsgivare. I Sverige ansåg 14% att de upplevde försämrade skolresultat på grund av sitt omsorgsgivande, och 11% uppgav att de blivit utsatta för mobbing i någon form. Högst låg siffrorna i Storbritannien, med hela 41 procent, både vad gällde försämrade resultat i skolan och trakasserier och mobbing.

När det gällde hälsoproblem relaterade till omsorg, så är det framförallt den psykiska ohälsan som dominerar. Både Sverige och Storbritannien sticker ut med hela 40% respektive 56% där de tillfrågade unga omsorgsgivarna angav någon form av psykisk ohälsa.

Uppseendeväckande siffror är också att allt för många av de unga omsorgsgivarna i Europa upplevt sin situation så svår att de någon gång funderat på att skada sig själva och/eller den person de ger omsorg till. Även här ligger Storbritanniens siffror alarmerande högt med 31% respektive 13%. För Sveriges del ligger siffrorna något lägre med 13% för de unga som tänkt i tankar av självskadebeteende och 5% för de unga i studien, som upplevt att de velat skada den de ger omsorgen till.

Insatser som unga omsorgsgivare själva önskar

Studien har även försökt identifiera vilka insatser som unga omsorgsgivare själva önskar för att deras situation ska förbättras och bidra till att den psykiska hälsan stärks.

Det handlar framförallt om att få mer fritid, få leka och umgås med andra, utan omsorgspliktelser. Mer emotionellt stöd, samtal med vuxna och även professionellt stöd, ekonomiskt stöd, stöd i skolan är andra exempel. Vissa önskemål är även nationellt kopplade, som exempel önskar sig unga omsorgsgivare i Italien mer familjerelaterat stöd.

– Det här projektet visar tydligt behovet av att alla deltagande länder i Europa har behov av en stark välfärdsstat och långsiktiga insatser för att stärka unga omsorgsgivares psykiska hälsa, konstaterade Feylyn Lewis.

Andra projekt inom ME-WE, som lyftes fram under seminariet var: Who cares for legislation, policy and support for adolescent young carers, som Agnes Leu, Schweiz berättade om. Även delprojeken: Blended Learning Networks presenterades av Renske Hoefman, Nederländerna och Licia Boccaletti, Italien berättade i sin tur om projektet: Developing a psycho-educational programme to support young carers – the ME-WE-model.

Agnes Lue förklarade att det endast är Storbritannien som har en lagstiftning som direkt omfattar unga omsorggivare medan det i Sverige är positivt att det finns en lag inom hälso- och sjukvården om information och stöd till barn som anhöriga och att Barnkonventionen sedan januari 2020 är svensk lag, medan det i övriga deltagande länder inte finns någon specifik godkänd lag som omfattar unga omsorgsgivare.

Elizabeth Hanson berättade att en av de metoder som ME-WE använder för att unga omsorgsgivares ska synliggöras och få sina röster hörda är "blandande lärande nätverk", där det i olika konstellationer med unga omsorgsgivare, beslutsfattare, representanter för exempelvis skola och socialtjänst möts vid ett antal tillfällen för att lära av varandra. Något som framkommit under hela projektet, under de kontinuerliga mötena.

Är en del av något större

Med på seminariet var även tre unga omsorgsgivarna: Inge Romeijn, Marjet Kaserrnberg och Marjot Bolk, Nederländerna, som alla tre deltagit i nätverken.

Inge Romeijn underströk hur viktig det är att beslutsfattare lyssnar på unga omsorgsgivares erfarenheter och hur hon själv fått en ny plattform till gemenskap via nätverken, de sociala medier som används och den specifika ME-WE-app som utvecklas inom projektet.

Några råd som Majet Kaserrnberg förmedlade till grupperna var att förbereda mötena väl. Hon underströk även att deltagarna fått goda råd från Elizabeth Hanson också om hur viktigt det är att de gör sina röster hörda.

– Tack vare att vi kan delta i de här mötena får vi en möjlighet att känna att vi inte är ensamma utan en del av någon större, sa hon.

Text: Agneta Berghamre Heins