Hur kan vi öka medvetenheten om unga omsorgsgivare?

Ett av seminarierna som anordnades under den tredje internationella Young Carers-konferensens första dag handlade om hur vi kan öka medvetenheten om unga omsorgsgivare bland allmänheten, personal och beslutsfattare.

Pauline Johansson.

Först ut att föreläsa var Pauline Johansson, forskare på Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Pauline Johansson presenterade projektet "Innovative School Education Methodologies and Tools for Guaranteeing Social Inclusion of Young Carers (EDY-CARE)". Det treåriga projektet pågick från oktober 2017 till mars 2020 och gjordes i samarbete mellan fem organisationer.

– Huvudsyftet med EDY-CARE-projektet var att öka medvetenheten om unga omsorgsgivare (16-19 år) bland lärare och annan skolpersonal, så som skolsköterskor, psykologer och skolledningen, så att ungdomarna lättare kan identifieras, få bättre utbildningsmöjligheter och ökad social inkludering.

Projektets specifika mål var bland annat att utveckla verktyg som kan hjälpa lärare och annan skolpersonal att identifiera unga omsorgsgivare, samt att utveckla och testa ett paket med utbildningsstrategier, didaktiska metoder och organisatoriska anpassningar, som skolor kan använda för att underlätta för unga omsorgsgivare och stödja dem i deras skolgång.

– Vi hade också som mål att producera en handbok med riktlinjer och rekommendationer kring hur lärare och skolpersonal på bästa sätt kan arbeta med unga omsorgsgivare. Och slutligen att utveckla en omfattande onlinekurs (MOOC) för lärare och skolpersonal om unga omsorgsgivare, deras behov och preferenser, sa Pauline Johansson.

Läs mer om projektet på EDY-CARE:s webbsida

Unga omsorgsgivare mer synliga i Finland

Malla Heino, koordinator i projektet Jang Sterit vid Carers Finland, följde sedan upp med att berätta om hur situationen och arbetet med barn och unga anhöriga i Finland ser ut. Carers Finland är en anhörigstödorganisation som arbetar för att förbättra anhörigas situation och påverka lagstiftning och politik.

– Vårt projekt för unga omsorgsgivare, Jang sterit, startade år 2016 och var det första av sitt slag i Finland. Syftet har varit att introducera frågor som rör unga omsorgsgivare för intressenter och allmänheten i vårt land, sa Malla Heino.

När projektet startade var medvetenheten om unga omsorgsgivare låg och det är inte förrän på senare tid som barn som anhöriga har börjat synliggöras i Finland. Även om medvetenheten om unga omsorgsgivares situation har ökat i Finland finns det fortfarande mycket kvar att göra.

Malla Heino, koordinator i projektet Jang Sterit vid Carers Finland.

Vartannat år skickas en enkät ut till elever som går i klass 8-9 och på gymnasiet i Finland för att samla in data om ungdomars välbefinnande och hälsa. År 2019 inkluderades för första gången någonsin en fråga om omsorgsgivande i enkäten.

– Cirka sex procent av alla som svarade uppgav att de gav omsorg varje vecka eller dagligen, det motsvarar ungefär 9 300 unga personer som ger vård och stöd till en familjemedlem. Det är lite fler tjejer än killar som tar hand om någon, sa Malla Heino och menade att det ligger i linje med siffror från många andra länder där 2-8 procent uppskattas vara unga omsorgsgivare.

Studien visade att flickor med ett stort omsorgsansvar är speciellt sårbara, med ökad risk för psykisk ohälsa, problem i skolan och att bli utsatta för mobbning.

– Arbetet har bara börjat och det finns ett stort behov av fortsatt forskning och ökad medvetenhet om unga omsorgsgivares situation i Finland.

Efter Malla Heinos presentation tog Ed Janes, PhD student från Cardiff University i Wales, vid för att prata om utmaningen med prevalensstudier och alternativa tillvägagångssätt för att uppskatta antalet unga omsorgsgivare i samhället.

– Tiden som spenderas till att ge omsorg till någon är bara ett sätt att mäta stödbehoven hos unga omsorgsgivare, sa Ed Janes och menar att det finns olika faktorer som reflekterar unga omsorgsgivares behov.

Det kan till exempel handla om att unga omsorgsgivare har olika sorters ansvar, att tiden då man är ung omsorgsgivare varierar och att stödet från familjen varierar. Dessa olika faktorer påverkar i sin tur hur mycket stöd den unga omsorgsgivaren är i behov av.

Unga omsorgsgivare i Japan

Mao Saito, professor vid Ritsumeikan University, och Yu Kasai, ung vuxen anhörig och doktorand vid Ritsumeikan University, berättade i sin tur om ett projekt för unga omsorgsgivare i Japan. Under arbetet med projektet har man märkt att det är vanligt bland unga omsorgsgivare att försöka dölja sin situation för att man känner skam, vill undvika stigmatisering, man är rädd för att bli mobbad eller för att man inte tycker att omsorgsansvaret behöver uppmärksammas. En del upplever också en känslomässig barriär.

– En deltagare sa att ingen förstår dennes lidande, oavsett hur mycket den har försökt prata med andra, sa Mao Saito och betonade att detta tyder på att det finns behov av en större förståelse och mer accepterad miljö för unga omsorgsgivare.

Erfarenheter från projektet pekar också på att unga omsorgsgivare inte alltid själva identifierar sig som unga omsorgsgivare. Många ser sitt omsorgsansvar inom familjen som en självklarhet och något som också förväntas av dem.

Mao Saito och Yu Kasai från Ritsumeikan University belyste unga omsorgsgivares situation i Japan.

Inom ramen för projektet anordnades samtalsgrupper där deltagarna fick dela erfarenheter med varandra och prata om ämnen som inte har med deras omsorgsansvar att göra, till exempel vad de har för framtidsdrömmar, tv-serier och matlagning. Yu Kasai berättade att det idag finns cirka 20 stödgrupper för unga omsorgsgivare i Japan.

– Vi försöker nu skapa ett nätverk med andra stödgrupper, avslutade hon.

Samarbete kan leda till ökad medvetenhet

Jonna Skand från Folkhälsans förbund i Finland tog därefter vid för att belysa hur samarbete kan leda till ökad synlighet och medvetenhet om unga omsorgsgivare. Jonna Skand gav i sin presentation två exempel på samarbeten, varav det första kom till på grund av en slump.

– Under ett seminarium om barn som anhöriga pratade jag med en tidigare klasskamrat om unga omsorgsgivare. Det visade sig att hon jobbade i en stiftelse som fokuserar på projekt för barn som behöver stöd och hjälp.

Samtalet ledde vidare till att Folkhälsan och stiftelsen Brita Maria Renlunds minne inledde ett samarbete för att skapa två kortfilmer. Den ena filmen heter "How are you – Meet Axel, a Young Carer" och handlar om Axel, 14 år, som tar hand om sin mamma efter en bilolycka.

– Syftet med Axels berättelse är att ge en bild av hur en ung omsorgsgivares livssituation ser ut. Filmen ska spridas till unga omsorgsgivare, unga personer och personer som arbetar med unga omsorgsgivare, sa Jonna Skand.

Förutom filmen med Axel har också en informationsfilm producerats. Den vänder sig främst till personal, beslutsfattare eller andra som berörs av ämnet.

Det andra samarbetsexemplet som Jonna Skand lyfte under sin presentation var "Young Carers Expert Network Finland", ett nätverk som skapades 2016 i syfte att öka medvetenheten om unga omsorgsgivare. Vid starten bestod nätverket av fem organisationer och idag är de sju. Jonna Skand poängterade att nätverkande är viktigt för att få ny kunskap och för att kunna synliggöra och öka medvetenheten om unga omsorgsgivare.

– Idag har diskussionen om unga omsorgsgivare tagit ett betydande steg framåt. Beslutsfattare, personal som möter unga omsorgsgivare, unga omsorgsgivare, deras familjer och vänner, media och allmänheten har varit målet. I arbetet med att sprida kunskap om unga omsorgsgivare har nätverket även försökt påverka forskningen, för det finns fortfarande behov av att veta mer.

Text: Josefine Göransson