Minimetern hjälper hjärnskadade personer att kommunicera

Minimetern gör det lättare för svårt hjärnskadade personer att kommunicera.
– Det är så viktigt att få möjligheten att uttrycka sin vilja, sina önskningar, drömmar och behov.

Det säger Björn Breidegard, docent i Rehabiliteringsteknik och med en lång yrkeserfarenhet inom elektroteknik, datorsystemkonstruktion och informations­teknologi. Han är också kreatören bakom Minimetern som han har utvecklat sedan 1998 och också skrivit en doktorsavhandling om.

– Att sakna förmågan att kommunicera är en av de svåraste funktionsnedsättningar en människa kan ha, säger han. Och att då få möjligheten att uttrycka sin vilja, sina önskningar och behov genom att kunna säga ja eller nej, är ett mycket stort steg framåt.

Ett par föräldrars starkaste önskan

Allt började med Emma Nilsson, som strax innan sin nioårsdag råkade ut för en olycka med en häst. Hon fick en mycket allvarlig hjärnskada, blev svårt rörelsehindrad, förlorade talförmågan och fick svårigheter att kommunicera med omvärlden. Föräldrarna vände sig till Certec på Institutionen för Designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola. Deras önskan var att dottern skulle få möjlighet att på något sätt kunna uttrycka sin vilja och berätta hur hon mådde genom att kommunicera ett tydligt ja eller nej.

Björn Breidegard konstruerade en första version av Minimetern som Emma kunde styra med sitt högra lillfinger. Det var ett stort framsteg för henne och hennes omgivning. Med sitt lillfinger kunde hon nu till exempel själv bläddra bland bilder på en datorskärm. Men för att kunna svara ja och nej behövde hon ha möjligheten att välja mellan två alternativ.

– Vi kom underfund med att många som har svåra hjärnskador, faktiskt kan vrida huvudet åt höger och vänster, säger Björn Breidegard. Den insikten kunde vi utnyttja för att komma vidare med Minimetern.

Billig och enkel teknik

På Certec ville man nu försöka utveckla en teknik som var känslig för mycket små huvud­vridningar. Med utgångspunkt från en webbkamera och en dator lyckades Björn Breidegard göra en programvara som fungerade. Om huvudet vreds åt vänster skulle det betyda nej, om det vreds åt höger skulle det tolkas som ett ja.

– Den grundläggande tanken var att tekniken skulle vara både billig och lättillgänglig för användaren, säger han. Minimeterns programvara är helt gratis och kan användas och utvecklas av alla som vill.

Emma berättar vad hon vill göra

I en film som Certec har gjort ser man hur Emma samtalar med sin assistent. Assistenten ställer frågor och med en mycket liten huvudvridning svarar Emma. På skärmen syns ett gult klot som följer hennes minsta huvudrörelse och när hon svarar ja, hörs en tydlig stämma och klotet och skärmen färgas grön. Vrider hon huvudet åt vänster säger rösten nej och klotet och skärmen färgas röd.

Lugnt och metodiskt ställer assistenten frågor till Emma som då kan uttrycka att hon inte vill åka till IKEA, utan hellre vill åka och handla ingredienser till muffins.

– Att tolka någon kan resultera i att det blir hjälparens välvilja istället för användarens önskan som tar sig uttryck, säger Björn Breidegard. Minimetern är objektiv. Hjälparna kan inte tolka och gissa. Den röst som hörs i högtalaren blir användarens egen röst. Och dessutom kan användaren välja att inte svara alls. Det är också ett uttryck för något.

Fler användningsområden

Förutom att ge möjligheten att säga ja och nej, kan Minimetern också användas som mediaspelare. Omgivningen kan lägga in bilder, tal och musik som intresserar användaren.

– Det viktiga har varit att anpassa produkten så att den blir så bra som möjligt för varje enskild användare, säger Björn Breidegard. Minimetern har hela tiden utvecklats i nära samarbete med de berörda och deras anhöriga, lärare och assistenter.

Han menar att Minimetern, förutom att hjälpa familjer, är ett utmärkt verktyg för assistenter och lärare. Minimetern kräver koncentration och de personer som arbetar med användaren har ofta möjlighet att ställa andra krav än de anhöriga som kanske har fullt upp med omvårdnad och vardag.

Tekniken som vän

– Teknikutvecklingen är en av de bästa vänner vi har, säger Björn Breidegard. Och nu pågår massor av spännande hjärnforskning som med största sannolikhet kan skapa helt nya hjälpmedel. I framtiden kommer man säkert att kunna fästa hjärnaktivitetsstyrda elektrodplattor till muskler för att få dem att fungera.

Björn Breidegard sprudlar av optimism inför framtidens teknik, men själv närmar han sig pensionsåldern och kommer inte att utveckla någon ny produkt.

– Fast Minimetern släpper jag inte, säger han. Jag kommer att fortsätta utveckla den på idealistisk grund. Jag mår helt enkelt bra av och tycker att det är roligt att få ägna mig åt något som betyder så mycket för användarna.

Text: Helena Isaksson Baeck
texten publicerades 2014.