Region Stockholm

Hur ser organisationen ut kring arbetet med att ge information, råd och stöd till barn som anhöriga?
Där det finns strukturer med barnsamordnare och barnombud så går arbetet framåt. Där dessa funktioner inte finns eller där de tas bort, är det mer osäkert vem som säkerställer att rutiner finns och används så att barn får information, råd och stöd.

Finns det styrdokument (policydokument, handlingsplaner, rutiner och liknande) till stöd för efterlevnaden av bestämmelsen i 5 kap 7§ HSL?
Dokumenten Barn som är närstående Vägledning, Checklista och Kunskapsunderlag www.vardgivarguiden.se/barns-stallning
Det finns även lokala riktlinjer och rutiner.

Hur följs styrdokumenten upp?
Inom vissa verksamheter lokalt, men inte i alla.

Finns det barnombud för Barn som anhöriga? Om ja, var i organisationen finns de och hur ser deras uppdrag ut?
Ja det finns inom vuxenpsykiatri, beroendevård, habilitering & hälsa och palliativ vård samt delvis inom den somatiska slutenvården.

Barnsamordnare har i uppdrag att stärka föräldrar- och barnperspektivet inom verksamheten genom att sprida information, utbilda, samverka och handleda barnombuden samt övrig personal i frågor gällande patienters barn.

Barnombuden har som uppdrag att hålla barnperspektivet levande i det dagliga patientarbetet, att patienterna uppmärksammas i föräldrarollen och att barnens behov uppmärksammas. En viktig del i uppdraget är att ge stöd till kollegor som möter patienter som är föräldrar.

Hur ser kopplingen ut mellan barnrättsarbetet och arbetet med Barn som anhöriga?
Regionens övergripande strateg för barnrättsfrågor samarbetar både individuellt med barnsamordnare och med det barnsamordnarnätverk som finns. Riktade informations- och utbildningsinsatser om barns rättigheter har genomförts. Barnrättsombudsutbildning, som för närvarande ges två gånger per år, har en specifik del kring barn som närstående. Målgruppen för den utbildningen är all hälso- och sjukvårdspersonal inom regionen.

På vilka sätt har barnrättsperspektivet stärkt arbetet med Barn som anhöriga?
De berikar varandra och det blir ännu tydligare att det är viktigt för att stärka barn och ungas möjlighet till att få information och bli delaktiga.

Finns det dokumentation i journalen? Används KVÅ-koder?
Används i viss utsträckning, men inte systematiskt och följs inte upp.

Finns det utbildningsinsatser till personal?
Ja

Finns det material/information till personal?
Ja

Finns det material/information till föräldrar?
Ja

Finns det material/information till barn och unga?
Ja

Har det genomförts några särskilda satsningar?
Det späda barnet som anhörig. I varje stadsdel/kommun finns ett tvärprofessionellt samverkansteam kring psykisk ohälsa/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap, totalt 32 team i Region Stockholm.
Mer information

Hur följs efterlevnaden av HSL 7 kap. 5 § upp och vad har det resulterat i för åtgärder?
Det har givit resultat att fler föräldrar som är patienter och deras barn samt andra vuxna patienter som lever varaktigt med minderåriga blir mer uppmärksammade och har större möjlighet till information och stöd, men det finns fortfarande mycket att utveckla samt vidmakthålla det som fungerar bra. Det är ett kontinuerligt implementeringsarbete.

Länk till hemsida

Kontaktuppgifter
Ludmilla von Zweigbergk, 08-123 144 67, ludmilla.vonzweigbergk@regionstockholm.se
Charlotte Luptovics Larsson, 08-123 410 31, charlotte.luptovics-larsson@regionstockholm.se