Samverkar för att hjälpa barn i sorg

När någon i familjen dör blir inget som det tidigare var. Barn och unga kan tycka att det är till stor hjälp att träffa andra som varit med om samma sak, som vet hur det känns och hur det påverkar livet. I Dalarna samarbetar flera aktörer med att erbjuda stödgrupper för barn och unga som mist en förälder eller ett syskon. Arbetet heter Barn och unga i sorg.

Maria Näslund.

– Forskning visar att det är hälsofrämjande för barn och unga att träffa andra som varit med om samma sak. Barnen får redskap för att hantera händelsen, vilket normaliserar situationen och de förstår att det inte är konstigt att man känner som man gör, säger Maria Näslund, diakon vid Sjukhuskyrkan i Falun.

Arbetet startade senhösten 2007 när en liten grupp personer med olika yrkesbakgrunder träffades vid Faluns sjukhus, för att under ett informellt möte helt enkelt konstatera att det var dags att göra något för att hjälpa barnen som mist en förälder eller ett syskon.

– Vi kunde inte vänta längre, utan det var dags att hitta former för att hjälpa de här barnen. Vi hade sett hur svårt det är att vara barn som anhörig.

Samarbete betyder mycket

Barn och unga i sorg är ett samarbete mellan Landstinget Dalarna, Sjukhuskyrkan, Svenska kyrkan och Rädda barnen. Första gruppen startade hösten 2009. Arbetet grundar sig numera i att det finns ett lagstadgat ansvar för hälso- och sjukvården att ge barn som anhöriga information, råd och stöd.

– Samarbetet betyder otroligt mycket utifrån de sammanhang vi jobbar i allihop. Alla fångar upp barnen på sina arbetsplatser och på olika sätt. Det är spännande och roligt att jobba tillsammans, då vi alla har olika kompetenser och erfarenheter, säger Maria och berättar att drygt femtio barn deltagit i arbetet sedan starten.

Många stödgrupper runt om i landet vittnar om att det är svårt att hitta barnen, något som även varit ett problem i Dalarna.

– Det var ett problem till en början, mycket på grund av de geografiska avstånden och att vårdpersonal byts ut. Men vi sprider ständigt information på klinikerna om att vi finns och skolorna får information om oss varje termin. Det arbetet ger ringar på vattnet, berättar Pia Jogér, kurator vid Landstinget Dalarna.

Förebyggande hälsovård

Stödgrupperna är åldersindelade i förskolebarn upp till unga vuxna och det ska ha gått minst ett halvår sedan familjemedlemmen avled. De som leder grupperna arbetar som diakoner,  församlingspedagoger, kuratorer och sjuksköterskor och har gått stödgruppsledarutbildning hos Ersta Sköndal Högskola. De arbetar utifrån en modell från Rädda barnen som följer en plan med teman, struktur och innehåll under åtta träffar.

– Det är förebyggande hälsovård som handlar om att behålla barnens fysiska och psykiska hälsa. Det är ingen behandlande verksamhet, men kan ha terapeutisk och läkande effekt.

I modellen får barnen uttrycka sig genom bild, musik och rörelse. Under gruppträffen fikar man tillsammans och har en prathörna. Barnen har med sig musik, texter eller annat som berör temat, som de fått veta innan. De får tänka högt utifrån teman som: "Vem dog och hur?", "Begravning", "Mitt nätverk", "Farväl", "Vad händer efter döden?" och"Känslor".

– När vi pratar om känslor har vi "Arga lådan" till hjälp. Det är en trälåda med porslin som vi använder för att jobba med att hitta starka känslor, som till exempel ilska. Vi berättar att det ibland inte är så lätt att vara arg när man är i sorg, men att vi kan känna på den känslan och så får barnen kasta porslinet i lådan. En tonårspojke sa att han inte hade insett hur arg han var och att det var skönt att sätta ord på det och känna ilskan, berättar Maria.

Möjlighet att utveckla

Samtidigt som barnen befinner sig i stödgrupperna erbjuds även föräldrarna att delta i en föräldragrupp i rummet bredvid, något som både föräldrar och barn uppskattar.

– Det är skönt för barnen att veta att mamma och pappa också får stöd, menar Maria.

När Landstinget Dalarna nu deltar i det nationella utvecklingsarbetet Barn som anhöriga kan man vidareutveckla och utöka verksamheten i norra delen av länet med Mora som bas. Tidigare var alla välkomna till Falun, men det geografiska avståndet har gjort det svårare för barn från norra delen att delta. Det satsas även på fördjupning av kompetens, metoder och pedagogik.

– Jag ser väldigt positivt på framtiden då det här är ett jobb som gjorts från grunden med en styrgrupp, vilket inte gör att det står och faller med eldsjälar. Vi vet också att barn och unga även i framtiden kommer att förlora syskon och föräldrar, och därför är det viktigt att detta arbete får fortsätta, avslutar Pia.

Text: Karoline Ödell
Foto: Privat
Texten publicerades 2013.