Projekt i Malmö för anhöriga till personer med demenssjukdom

Projektet MIND står för Malmö intervention till närstående för personer med demenssjukdom och pågick mellan 1999-2005. Projektet gick ut på att Dr Med Vet, legitimerad sjuksköterska Signe Andrén tillsammans med Ann Ericsson arbetade fram en intervention bestående av en utbildningsplan med psykosocialt stöd samt efterföljande samtalsgrupp för anhöriga till någon som blivit demenssjuk. Syftet var att utveckla och utvärdera effekterna av denna intervention, samt att kartlägga de anhörigas upplevelse av börda, belastning, hälsa och tillfredsställelse inom omsorgen.

De deltagande anhöriga genomgick en fem veckors utbildning med följande innehåll:

• Demenssjukdomar.
• Depression, förvirring, utredning.
• Samhällets insatser.
• Bemötande förhållningssätt.
• Ta hand om Dig själv.

Efter detta följde samtalsgrupper under tre månader med kurator från neuropsykiatriska kliniken i Malmö.

Projektet resulterade i Andréns avhandling "Family caregivers´ subjective experiences of satisfaction in dementia care: aspects of burden, subjective health and sense of coherence". Studien är hitintills den enda kontrollerade i sitt slag på det sättet att en uppföljning med enkätundersökning gjorts under flera år för att kunna avgöra vad anhörigutbildningen och samtalsgrupperna haft för effekt och betydelse för de anhöriga deltagarna.

Resultatet visar på att interventionen varit ett viktigt stöd och haft effekter på deltagarnas upplevelse av börda, belastning, hälsa och tillfredsställelse inom omsorgen. Det visade sig vara viktigt att interventionen kommer i ett tidigt skede i vårdsituationen. Kvinnor visade sig också vara mer belastade än män.

Läs mer om studien i Vårdalinstitutets rapport genom att klicka på länken: Rapport MIND projektet.På följande länk kan du också läsa om studien i artikeln "Investera i Närstående" från tidskriften Äldreomsorg nr 3 2006. Artikel Investera i närstående.

Projektet har även resulterat i utbildningsmaterial som går att köpa för att använda till personal och anhöriggrupper. Det används inom flera verksamheter runt om i landet. Bland annat använder demenssjuksköterskorna i Malmö sig av utbildningsmaterialet till sina anhöriggrupper. Utbildningsmaterialet går att beställa via Signe Andrén.

Sökord: Demenssjukdomar, anhöriga, närstående, kurator, Intervention.

Projektperiod: 1999-2005.

Finansiering: Centrala & regionala forskningsmedel.

Huvudman: Lunds universitet, Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle.

Samarbetspartners: SDF Västra Innerstaden och SDF Hyllie, Malmö.

Kontaktperson: Signe Andrén, signe.andren@med.lu.se

Publikation: Andrén, S. (2009). Stöd till närstående till personer med demenssjukdom ger effekt. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Att leva med demens.
Andrén, S & Elmståh, S. (2008). The relationship between caregiver burden, caregivers´ perceived health, and their sense of coherence in caring for elders with dementia. Journal of Clinical Nursing, 2008; 17, 790-799.
Andrén, S. & Elmståhl, S. (2008). Psychosocial intervention for family caregivers of people with dementia. Development and effect after 6 and 12 months. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2008; 22, 98-109.
Andrén, S. & Elmståhl, S. (2008). Effective psychosocial intervention for family caregivers lengthens time elapsed before nursing home placement of individuals with dementia. A five-year follow-up study. International Psychogeriatrics, 2008; 20:6, 1177-1192.
Andrén, S & Elmståh, S. (2007). Relationships between income, subjective health and caregiver burden in caregivers of people with dementia in group living care. International Journal of Nursing Studies, 2007, 44, 435-446.
Andrén S. (2006). Family caregivers of persons with dementia : experiences of
burden, satisfaction and psychosocial intervention. Malmö: Department. of
Health Sciences, Malmö Universitetssjukhus. Lund: Lunds Universitet.
"Investera i Närstående"; Äldreomsorg nr 3 2006.
Andrén, S. & Elmståhl, S.(2005). Family caregivers´ subjective experiences of satisfaction in dementia care: aspects of burden, subjective health and sense of coherence. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2005; 19, 1-1
Andrén, S & Elmståhl, S. (2002). Former family carers´ subjective experiences of burden. A comparison between group living and nursing home environments in one municipality in Sweden. Dementia, 2002; 1, 241- 254.

Hemsida: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.

Artikelansvarig: Nadja Widéhn.