Tredelat samarbete för identifiering av anhöriga

Identifiering av anhöriga som ger vård, hjälp eller stöd till en närstående är idag en utmaning för hälso- och sjukvården, framför allt då många anhöriga inte i första hand identifierar sig som anhöriga. För att försöka komma till bukt med detta genomförs olika typer av projekt och samarbeten varav ett internationellt exempel presenteras nedan.

Bakgrund och syfte

Carers Trust är en välgörenhetsorganisation i Storbritannien som arbetar med att förbättra stöd, tjänster och kunskapen om anhöriga som vårdar, hjälper eller stöttar en anhörig som är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Organisationen samarbetar med lokala aktörer som arbetar med och erbjuder anhörigstöd. Tillsammans genomförde fem lokala aktörer och Carers Trust en undersökning för att samla in information om identifieringen av anhöriga på landets mottagningar. Syftet var att undersöka hur anhöriga identifieras och visa vilka typer av metoder som fungerar.

Genomförande och resultat

Fem av de lokala aktörerna använde sig av Carers Trust framtagna enkät när de samlade in information från lokala mottagningar, totalt 148 stycken. En sammanställning av bra exempel togs sedan fram.

Ett av dessa är i Bristol och South Gloucestershire i England där det pågår ett projekt (Carers Health Project) som innebär samarbeten mellan läkarmottagningar, volontärer och lokala Carers Support Centres (CSC). Projektet är enligt projektrapporten aktivt på 26 mottagningar i South Gloucestershire och 54 mottagningar i Bristol. CSC rekryterar, utbildar och stöttar volontärer som sedan arbetar på en läkarmottagning med att identifiera, informera och stötta anhöriga på mottagningen. Volontärens roll är även att uppdatera informationen samt hålla anhörigfrågan aktuell på mottagningen genom sin närvaro.

Utöver detta finns även information till anhöriga i väntrummen, där det på monitorer bland annat står ”tar du hand om någon som inte skulle klara sig utan dig”? För att underlätta självidentifiering tillfrågades besökarna alltså inte direkt om de ger vård, hjälp eller stöd till en närstående. Mottagningarna har även ett så kallat anhörigregister och informationen registreras också på EMIS – en patientjournalmjukvara – med specifika koder som identifierar patienter som ger vård, hjälp eller stöd till en närstående. Med de anhörigas tillstånd skickar läkarmottagningarna informationen till det lokala CSC via en specialutvecklad GP App, mejl eller fax. CSC följer sedan upp med den anhöriga via ett telefonsamtal. Rutinerna ger anhöriga tillgång till alla tjänster och information som supportcentret kan erbjuda. När den anhöriga har identifierats ges också ett kort formulär till den närstående för godkännande att deras medicinska information får delas med den anhöriga. Detta för att överkomma ett vanligt problem där anhöriga inte får ta del av viktig information om den närstående på grund av rädslan att bryta mot sekretesslagar. Slutligen erbjuds även fortutbildningar för personal gällande anhörigfrågor, medvetenhet och anhörigstöd. På några av mottagningarna erbjuds även en gång i månaden så kallade anhörigmottagning. Vid dessa vårdmottagningar finns en representant från GP-vårdarnas kontaktgrupp som erbjuder konfidentiella möten med vårdare för rådgivning, vårdgivares bedömningar och förmånsinformation.

Enligt studien har läkarmottagningarna i Bristol och South Gloucestershire ett brett och integrerat förhållningssätt till identifiering av vårdare, som stöds av en stark relation med det lokala Carers Support Center (CSC).

Studien visar att metoden med utbildade volontärer på mottagningarna var ett effektivt sätt att identifiera anhöriga. Under sex månader ökade antalet registrerade anhöriga på de berörda mottagningarna med 28% i South Gloucestshire. I Bristol sågs på ett år en ökning på 40% av antalet remisser från läkare till CSC.

Referenser och användbara dokument

Carers Trust, 2018. Identification of Carers in GP Practices - A Good Practice Document

Sammanställt av: Linnéa Sennemark Aldman
Publicerat: 2022-10-05