SIMBA – samarbete mellan primärvård, elevhälsa och socialtjänsten

Psykisk ohälsa är en växande samhällsutmaning. Tidiga insatser och fungerande strukturer är därav av största vikt. Kommunerna Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn samverkar i något som kallas SIMBA-team. Teamen samordnar sitt arbete kring barn och unga som lider av lindrig psykisk ohälsa, något bland annat barn som är anhöriga kan uppleva.

Arbetet startade 2013 i projektform med syfte att åtgärda en upplevd bristande och otydlig struktur för samverkan mellan instanser och verksamheter som mötte barn och unga med psykiska ohälsa. Dessa brister ledde till att barn skickades mellan olika verksamheter, att BUP fick betungande antal felaktiga remitteringar och därmed att viktiga insatser försenades. Målet med projektet är att ”inga barn och unga med psykisk ohälsa skulle behöva hamna mellan stolarna”. 2016 etablerades de första SIMBA-teamen och 2017 fanns teamen i samtliga av projektets kommuner. Målgruppen är barn mellan 6-18 år med lindrig psykisk ohälsa och aktualiseras antingen av vårdcentral, elevhälsa eller socialtjänst.

Genomförande och resultat

Teamen består av representanter från primärvård, elevhälsa och socialtjänst som träffas varje vecka för att diskutera aktuella barn och dess behov av insatser. Verksamheten som träffar barnet först bedömer om samverkan via SIMBA-team är nödvändigt och det finns en särskild hänvisningsblankett att fylla i. SIMBA-teamen består av samma representanter varje vecka varav en barnpsykolog från primärvården, en representant från socialtjänsten, en representant från elevhälsa (ex. kurator eller specialpedagog) och oftast en familjerådgivare från socialtjänsten. En gång per månad deltar även en representant från BUP. Även om SIMBA-teamens representanter är fasta kan personal som inte tillhör det ordinarie SIMBA-teamet, både från privat och offentlig verksamhet, medverka vid möten om det är aktuellt. Kontakt med representanter i teamet för att skicka med frågor till mötet underlättas av att de ofta arbetar operativt i egen verksamhet.

De aktuella barnen och dess familj deltar inte på dessa möten men ofta behöver någon från verksamheterna träffa familjen för någon typ av insats. Projektledaren för projektet, Anna Waller, är barnpsykolog och primärvårdens representant i ett SIMBA-team. Hon beskriver hur SIMBA-teamen undviker att prata generellt om vem som har vilket uppdrag, och i stället fokuserar på barnets behov av stöd. Teamarbetet innebär därmed enligt projektledaren att diskussionerna inte hamnar på strukturell nivå utan individen och dennes behov hamnar i fokus.

Insatser kan innebära att barnets anhöriga, dess familj, exempelvis kan träffa en familjerådgivare medan barnet träffar psykologen, vilket primärvårdens representant i ett SIMBA-team menar oftast är mer hjälpsamt för familjen. Detta kan tänkas avlasta och vara stödjande för anhöriga men även tänkas fånga upp barn som själva är anhöriga. Dels kan det aktuella barnet tänkas vara anhörig och därför vara i behov av stöd och hjälp. Dels kan inkluderingen av familjen även tänkas uppmärksamma eventuella syskon till det aktuella barnet som kan behöva stöd och hjälp.

I löpande uppföljning framgick tidigare att främst remisser från vårdcentraler återremitteras från specialistvården på grund av otydlighet och bristande motivering. Uppföljning visar att inget barn som varit aktuellt i SIMBA-team har återremitterats och slutsatsen som dras är att ett fungerande SIMBA-arbete i kommunen generellt verkar leda till färre återremitteringar. Att BUP deltar på möten menar projektledaren är av stor vikt då det i vissa fall är svårt för teamen att avgöra om barnets problem ska anses som lindrigt och därmed är primärvårdens uppdrag, eller om specialistvård krävs. Ytterligare en viktig lärdom är att konsultation mellan olika professioner är avgörande och att exempelvis remisserna bör innehålla ett direktnummer till den som skickat remissen.

Sammanfattningsvis uttrycker personal som deltagit i projektet att SIMBA-strukturens samverkansmodell bidragit till att möjliggöra samarbete mellan olika instanser och därmed kunna arbeta mer förebyggande. Tillgång till psykolog framhålls som i synnerhet viktig för det förebyggande arbetet och biståndsärenden.

Utvärdering

Projektets har systematiskt följts upp och rapporter har publicerats för år 2019 och 2020. I sin helhet är projektet enligt utvärderingarna lyckat och upplevs av både deltagande personal och målgruppen som hjälpsamt och användart. Utvärderingarna framhåller dock en del utmaningar:

• En av projektets identifierade utmaningar är svårigheten att få med privata skolors elevhälsa i SIMBA-arbetet. Processledare Carina Westerelve menar att det delvis kan vara bristande dialog, men även att det är vanligt med konsulter på visstid och att dessa därmed inte är anställda direkt av skolan och/eller är på plats hela tiden.
• En annan utmaning har varit riskerna kring att samverkan blir alltför personbunden och avhängigt vilka individer som sitter i olika verksamheter vilket innebär en sårbarhet för systemet. Strukturen i SIMBA-teamsmodellen minskar detta enligt deltagande personal då den inte bygger på personliga relationer men det lyfts ändå fram att det är viktigt att ha detta i åtanke.
• Utmaningar kopplade till resursbrister i de omgivande verksamheterna (vården, skolan, kommunerna) lyfts, vilka är svåra att påverka. Deltagande skolpersonal lyfter i relation till detta svårigheter med att veta hur de ska prioritera SIMBA-ärenden i relation till sina andra (reguljära) uppdrag inom skolan. Viktigt att påpeka här är dock att goda relationer inom SIMBA-team uppges bidra till motiverande medlemmar som hjälper varandra och bidrar till gott samarbete.
• En annan utmaning är omsättning av personal vilket försvårar och påverkar SIMBA-arbetet. Det kan handla om omsättning av SIMBA-psykologer eller byte av SIMBA-vårdcentraler.
• I vissa kommuner med flertalet vårdcentraler uppges SIMBA-psykologerna haft ett utmanande uppdrag då primärvården inte alltid upplevs ha ett samlat grepp kring målgruppen. Även svårigheter med att få vårdcentraler att acceptera arbetssättet och därmed stå för vissa bedömningar har visat sig utmanande. I slutändan har det lett till att ärenden skickas runt.
• Det framhålls av deltagande personal att det är viktigt att tydliggöra ansvarsområden men även att kunna både ge och ta. Bland annat låg det från skolans håll mycket förväntningar på tillgång till psykologresursen men inte på själva samverkan. Detta har inneburit att modellen måste förklaras och förtydligas kontinuerligt.

Referenser och användbara dokument

Jacoby Kask Emily, 2020. Uppföljning av SIMBA-teamens arbete år 2020. SIMBA – samverkan för hälsa och den nära vården i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn.

Kunskapsguiden.se 2022. SIMBA har vårdcentralen som bas i arbetet mot psykisk ohälsa

Sammanställt av: Linnéa Sennemark Aldman
Publicerat: 2022-10-05