Samverkan för förbättrade kontaktvägar, ökad säkerhet och kommunikation
För anhöriga är en av de viktigaste avlastningarna att vård och omsorg, liksom vårdkedjan för deras närstående fungerar och är smidig. Projektet Karlshamnspiloten är ett samarbete mellan Region Blekinge och Karlshamns kommun och syftar till att utveckla lösningar för patienter och brukare med stora behov.
Utgångspunkten är reformen God och nära vård 2021. Hela vård- och omsorgskedjan har genomlysts och studerats; från kommunens hemtjänst till regionens specialistvård. Projektet är pågående och har i dagsläget genomförts i tre faser under nio månader; en nulägesanalys, framtagning av nya lösningar i en arbetsgrupp och en testfas. Analys och arbete har genomförts av medarbetare från samtliga personalgrupper som bidrar i vårdkedjan. Totalt identifierades ett 20-tal nya lösningar med syfte att skapa bättre processer och bättre effekter för patienter och brukare i arbetsgruppen.
Ett av de identifierade problemen som projektet ämnar lösa är hemtjänstens/hemsjukvårdens upplevelser av bristande tillgänglighet till vårdcentralen samt bristande kommunikation, samverkan och förståelse mellan kommun, region och primärvården. Syftet är att öka tillgängligheten och kommunikationen mellan olika vårdinstanser.
Ett annat identifierat problem är det digitala kommunikationsstödet (Prator) som används av patientens olika vårdaktörer i regionen för att planera dennes sjukvård. Det beskrivs dock saknas enhetliga rutiner för användning av Prator inom verksamheterna. Rutiner finns nedskrivna mellan huvudmännen men de skiljer sig i praktiken åt mellan olika enheter. Detta beskrivs kunna påverka patientsäkerheten då det leder till bristande samsyn kring patientens behov av vård och omsorg. Det drabbar i sin tur den enskilde patienten vars vårdkedja inte löper på smidigt. Syftet är att öka patientsäkerheten och vårdkedjans smidighet.
Ett tredje identifierat problem projektet ämnar finna lösning på är medicinering då patienter lämnar sjukhuset. Det är ibland oklart vilka läkemedel patienten har hemma, liksom om någon finns tillgänglig för att hämta ut nya recept. Även en osäkerhet om patienten kan sköta sin medicinering hemma själv uppkommer i vissa fall. Syftet är att minska vårdskador och nyinläggning som en följd av oklarheter kretsande kring medicinering vid utskrivning.
Fyra olika lösningar har hitintills testats i projektet för att förbättra övergångar kopplat till kontaktvägar, digitalt kommunikationsstöd, läkemedel och digitala samverkansträffar. Tre av kommunens hemtjänstgrupper har varit med i pilotprojektet, tillsammans med alla vårdcentraler i kommunen och en avdelning på Blekingesjukhuset i Karlshamn. Nedan beskrivs tre av lösningarna som testats.
Genomförande och resultat
Kontaktvägar
För att komma till rätta med den upplevda bristande tillgänglighet till vårdcentralen samt bristande kommunikation, samverkan och förståelse mellan kommun, region och primärvården tillsattes en kontaktperson/ett telefonnummer direkt till en sjuksköterska på vårdcentralen och kvällstid till jourcentralen för hemtjänstpersonal, hemsjukvård och ambulans (för patienter som inte har hemsjukvård och som inte har ett potentiellt livshotande tillstånd). Utifrån tröskelprincipen (patienten ska i första hand ska ta sig till vårdcentral för vård. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska endast erbjudas person som inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral/familjeläkarmottagning) ska sjuksköterskan även boka en bedömningssjuksköterska från kommunen på enstaka hembesök. Läkare från primärvården ska även finnas tillgänglig för hemsjukvårdens sjuksköterska under fasta tider under veckodagarna, för råd och stöd avseende medicinsk handläggning. Detta har visat sig leda till flera förhindrade sjukhusvistelser då patienten fått vård eller råd där hen befunnit sig och inte behövt åka in eller blivit sämre. Projektet beskriver att möjligheten till direktkontakt med primärvården lett till en ökad trygghet för patienter, hemtjänst och HSL-personal men det även kan argumenteras innefatta anhöriga.
Digitala kommunikationsstöd
För att komma till rätta med problemen kopplade till Prator utbildades kvalitetsundersköterskor i kommunen i att skriva vårdrapporter och en checklista för utskrivningsrapporter från sjukhus/slutenvården till primärvård/kommun togs fram. Vårdrapporten används fortlöpande som underlag för bedömning av utökade insatser. Under projektet har det lett till att vårdrapporter inkommit till sjukhus vilket uppskattas och underlättar för personalen och utskrivningsrapporter har förbättrats. De arbetar dock fortfarande med att förbättra den medicinska planen och planering från arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter. Sammantaget innebär arbetet med Prator att kommunikationen mellan kommun och region förbättrats vilket skulle kunna tänkas avlasta anhöriga då förbättrad kommunikation mellan kommun och region leder till ökad möjlighet att informera anhöriga. Personal har alltså möjlighet att inhämta relevant information i bland annat vårdrapporter och förmedla till anhöriga. Anhöriga behöver därmed inte själva ringa och prata med personal inom de olika delarna av vårdkedjan för att få relevant information eller för att samordna.
Läkemedel
För att öka patientsäkerheten och minska skador och nyinläggningar användes checklistor som fylls i av sköterska/läkare på sjukhuset. Patienten får med sig checklistan hem där kommunpersonal fyller i utvärderingsdelen. Kommunen har även tillhandahållit sjukhuset med dosetter som skickats med vid hemgång med samtliga mediciner som behövs för tre dagar för att säkerställa att rätt medicin finns och tas i rätt dos de första dagarna. Även detta kan argumenteras avlasta anhöriga som inte behöver styra upp recepthämtning med mera direkt vid hemkomst. Det kvarstår dock en del problem med återlämning av dosetter och ifyllnad av uppföljningsdelen som projektet hoppas komma till rätta med under nästa fas.
De tre ovan beskrivna och testade tillvägagångssätten leder, enligt projektpersonalen, till en smidigare och säkrare vård. Säkrare och smidigare vård kan i sin tur tänkas avlasta anhöriga som ger hjälp, stöd eller vård till en närstående. Ett fjärde arbetssätt som testades ledde inte till önskat resultat och kommer därmed inte implementeras.
Utvärdering
Projektledaren har arbetat med att sammanställa resultat och analysera inför nästa fas och det är fastslaget att de tre ovan beskrivna arbetssätten kommer att implementeras. En kortare intern projektrapport som ännu inte är offentlig har sammanställts av projektledaren. En digital enkät har gått ut till all personal som deltagit i projektet för att få återkoppling. Projektledaren funderar även på hur anhöriga ska kunna inkluderas än mer. Beslut har efter analys alltså inneburit att de inte kommer fortsätta arbeta med det fjärde tillvägagångsättet som inte hade önskad effekt. Arbetsgruppen som träffades i början av projektet hade som nämnt flertalet idéer som projektet ännu inte testat och flera av dessa planeras att testas under projektets nästa fas istället.
Referenser och användbara dokument
Mynewsdesc.com, 2022. Pressmeddelande - Karlshamnspiloten ger en nära vård i praktiken.
Karlshamn.se, 2022. Karlshamnspiloten ger en nära vård i praktiken
Rapport Karlshamspiloten (intern rapport)
Intervjuer
Sammanställt av: Linnéa Sennemark Aldman
Publicerat: 2022-10-05
Senast uppdaterad 2022-10-05 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson