HTL – Hälsa, lärande och trygghet

I Region Västerbotten har arbetet med HTL (Hälsa, lärande och trygghet) pågått sedan 2012 och är ett samarbete mellan hälso- och sjukvård, förskola/skola och socialtjänst i Västerbottens femton kommuner. Arbetet kretsar kring samverkan för tidigt stöd och insatser för barn (0-16 eller 17 år) och deras familjer för att gemensamt förebygga behovet av mer omfattande insatser.

Enligt SKR är ca 20-30 procent av alla barn i behov av stöd från första linjen någon gång under sin uppväxt. Det kan exempelvis vara stöd från skolan eller första linjens hälso- och sjukvård. Samverkansmodellens mål är att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses i enighet med Barnkonventionen och att framtida svårigheter förebyggs i största möjliga mån. Syftet med HTL är att säkerställa tidig upptäckt, hög tillgänglighet och samordning och det är därför viktigt att de olika verksamheterna kopplat till barnet kan samverka. Detta kan även innebära barn som själva är anhöriga och därmed behöver stöd.

Genomförande och resultat

Barn aktualiseras genom någon av HTL-samverkansaktörerna vilket kan ske anonymt eller med samtycke. Enligt Hälsa Lärande Trygghet i Västerbotten – Årsuppföljning 2021 visar erfarenheter att det vid nystart är en högre andel anonyma barn, men att barn med samtycke succesivt ökar när HLT-teamens arbetssätt blir mer välkänt hos både professionella, barn och föräldrar och rutiner utarbetas. Målet är att barn i så hög utsträckning som möjligt aktualiseras med samtycke från vårdnadshavare för att både barn och föräldrar ska kunna vara delaktiga.

Det tvärprofessionella HLT-teamet (representanter från förskola/ för-grundskola, elevhälsa, socialtjänst, familjecentral/hälsocentral/sjukstuga, kompetenscentrum, mödra- och barnhälsovård m.fl.) träffas, diskuterar och föreslår efter aktualisering av barnet vilka professioner och verksamheter som behövs kring barnet och dess anhöriga utifrån deras specifika situation. Vårdnadshavaren ska få återkoppling på mötet inom en vecka och ett erbjudande om gemensam träff (SIP-möte) eller annan hjälp kan ges. Den fortsatta planeringen kring stöd ska ske tillsammans med familjen. Barnen och föräldrarna deltar som experter på sin livssituation i SIP-mötena. Insatser och stöd kan vara exempelvis föräldrastöd, familjesamtal, anpassade insatser till barnet, gemensamma uppföljningar och utvärderingar av insatserna med mera.

Vikten av samarbetet för anhöriga lyfts ständigt av anhöriga själva och arbetssättet med HTL-grupper kan tänkas avlasta föräldrar som annars behöver samordna med vårdcentral, skola, elevhälsa, läkare med mera. Även föräldrastöd och familjesamtal kan tänkas vara stöttande för de anhöriga.

Ett exempel på detta är Åsele kommun där HTL-mötena beskrivs som ett samarbete mellan primärvård, skola och socialtjänst. HTL-teamet träffas regelbundet och går då igenom, planerar och samordnar olika insatser för barn och familjer som är i behov av stöd.

Kurator Helena Engeldt berättar att samarbetet i vissa lägen kan kräva mer arbete men att alla långsiktigt tjänar på det.

Ibland kräver arbetssättet lite mer från oss i stunden, men i det långa loppet tjänar alla på detta. Familjerna och ungdomarna får hjälp i tid så det inte hinner bli jättejobbigt, säger Helena Enfeldt. Vi hjälps åt med våra olika perspektiv och då blir det otroligt bra.

En mamma till en dotter som har autism och andra diagnoser berättar att hon länge fick kämpa för att få rätt och samordnad vård och att vändningen för familjen blev flytten till Åsele. Dotterns diagnoser påverkade både henne och familjen psykiskt men nu får hela familjen stöd. Beroende på hur dottern mår träffar familjen HLT-teamet runt en gång i månaden och beroende på dotterns behov, ändras teamets deltagare. Mamman beskriver hur teamet lyssnar på henne som mamma, kollar av hur hon mår och menar att de ser vikten av att hon som mamma orkar för sina barns skull.

Arbetet är pågående och ett fåtal vårdcentraler och hälsocentraler har ännu inte implementerat HTL-samverkansarbetet men arbetet pågår.

Utvärdering

Årsuppföljningen 2021 visar att arbetet haft positiva effekter men att det funnits en del utmaningar och förbättrings/fokusområden:

• Pandemin var en utmaning under 2021 och omställningen till digital samverkan har inte varit helt smärtfri eftersom kommunerna och regionen inte har gemensamma system för säkra möten. Även avsaknaden av digitala verktyg för föräldrarars underskrift av samtycke till HLT-samverkan har fördröjt arbetet. Pandemin innebar även ökad frånvaro av personal och omprioriteringar inom verksamheter.
• Öka implementering av barn- och föräldraenkäten för att utveckla HLT i samverkan med barn och föräldrar och deras synpunkter.
• Fortsätta med BUP och Habiliteringen som påbörjats med dess representanter för att säkerställa en upparbetad plan för samarbete och samverkan när barn och unga under en period är i behov av insatser från hälso- och sjukvårdens specialistnivå men även aktualiseras i HTL.
• Digitala samtycken och mötesformer är ett av de områden som lyfts som bör prioriteras. IT-ansvariga inom region och kommun uppmanas att skyndsamt ta fram gemensamma digitala verktyg för samtycken och säkra möten för att HTL-samverkan ska kunna ske effektivt.

Referenser och användbara dokument

Forsgren Nanna, Granskog Ulrika, Nyström Jessika Regional, 2021. HLT Hälsa Lärande Trygghet i Västerbotten Årsuppföljning 2021.

Regionvasterbotten.se. Goda och lärande exempel. Samarbete i Åsele blev vändningen för familjen.

Regionen har tagit fram en handbok för HLT samt samtyckesblanketter, broschyrer på flera språk med mera. Läs mer om Region Västerbottens arbete med HLT och ta del av broschyrer, handboken med mera

Sammanställt av: Linnéa Sennemark Aldman
Publicerat: 2022-10-05