God och nära vård

Foto: Unsplash

Det pågår sedan en tid tillbaka en omställning av hälso- och sjukvården till en God och nära vård. På denna sida samlar vi information och länkar till andra webbsidor där du kan läsa mer om omställningen, vad den innebär, samt och familjens och anhörigas roll i reformarbetet.

Syftet med omställningen till en God och nära vård är att vården ska komma närmare patienten, vara lättillgänglig och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Samordningen ska bli bättre och patienten, dess familj och anhöriga ska beredas större möjlighet till delaktighet i vården.

Omställningen innebär att primärvården blir navet för vården och den första instansen patienten i regel kommer i kontakt med. Primärvården ska i sin tur samverka med annan hälso- och sjukvård samt socialtjänsten. Samverkan med familjen och anhöriga är då extra viktig.

Vad innebär omställningen för anhöriga?

Cirka 1,3 miljoner vuxna svenskar vårdar, stöttar eller hjälper någon i sin närhet. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar för sina närstående, vilket kan få konsekvenser för de anhörigas egen hälsa och livssituation. Nka:s bedömning är att omställningen till en god och nära vård i hög grad kommer att innebära förändringar även för anhöriga. Att anhörigperspektivet finns med i alla delar och på alla nivåer i förändringsprocessen är därför viktigt. Både vuxna och barn som anhörigas behov av delaktighet, information, råd och stöd ska tas i beaktande, i enlighet med den nationella anhörigstrategin som regeringen tog beslut om i april 2022. Anhörigstrategin betonar vikten av ett anhörigperspektiv på alla nivåer inom hälso- och sjukvård och omsorg.

Många av de anhöriga som Nka kommer i kontakt med vittnar om att de tar ett stort ansvar för att samordna vården för sina närstående. Ett av målen med omställningen till god och nära vård är att samverkan inom hälso- och sjukvården och med socialtjänsten ska bli bättre. Detta ska medföra att kraven och ansvaret för samordning av olika insatser flyttas från patienten och dennes anhöriga till att i högre grad ligga hos hälso- och sjukvården.

Omställningen syftar också till att göra patienten och anhöriga mer delaktiga i vården. För anhöriga kan det vara viktigt att, utifrån sin egen förmåga och situation, få vara delaktiga i vården av sina närstående. Förutsatt att det är lämpligt och att den närstående inte motsätter sig det. Både patienten och anhöriga har många gånger erfarenheter och kunskaper som hälso- och sjukvården bör ta tillvara på.

Omställningen till en god och nära vård innebär också att mer vård kommer att ges i patientens hem. Det finns då risk att anhörigas börda och upplevda känsla av ansvar för sin närstående ökar, befarar Nka. Hemmet, där den anhöriga i vissa fall också bor, kan komma att förvandlas till en vårdplats. Att anhöriga får vara delaktiga i planeringen av hälso- och sjukvården i hemmet är därför viktigt. Förutsatt att den anhöriga själv vill det och att patienten inte aktivt motsätter sig det.

Att ge omsorg till en närstående kan kännas meningsfullt, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför kan anhöriga behöva stöd för att orka med sin situation. Att hälso- och sjukvården uppmärksammar anhöriga och informerar om det stöd som finns är därför av stor vikt (Nationella anhörigstrategin).

Bakgrund

I mars 2017 fick utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” i uppdrag att, utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2), stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Utredningen fick därefter flera tilläggsdirektiv i syfte att ta fram förslag för en bättre hälso- och sjukvård. Detta resulterade slutligen i flera delbetänkanden:

• God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild, SOU 2017:53

• God och nära vård – En primärvårdsreform, SOU 2018:39

• God och nära vård – Vård i samverkan, SOU 2019:29

• God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem, SOU 2020:19

• God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa, SOU 2021:6

• Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga, SOU 2021:34

Källa: Utredningens arkiverade webbplats

Reformen implementeras via ett antal propositioner och överenskommelser:

• Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2019/20:164

• God och nära vård 2022: En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav – Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner