Vill synliggöra vuxna barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk

Genrefoto: Pixabay

Barn som växer upp i utsatta familjer har en kraftigt förhöjd risk att drabbas av negativa konsekvenser senare i livet. Det kan till exempel handla om ofullständiga studieresultat, missbruk, psykisk ohälsa och för tidig död.

Det framkom vid Stockholms första konferens med och om ”vuxna barn” – det vill säga personer som vuxit upp med föräldrar med psykisk sjukdom eller beroende.

Bakom konferensen, som ägde rum 8 september, stod Schizofreniförbundet i samverkan med IFS Stockholmsdistriktet (Intresseföreningen för Schizofreni och liknande psykoser inom Stockholms län) och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

Inledningsvis beskrev Nka:s verksamhetschef Lennart Magnusson hur många barn i Sverige har det idag. Han berättade att över 7 procent av alla barn har en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom, missbruk eller bådadera. Och 17 procent har en förälder med riskbruk.

Ökad risk för allvarliga självmordsförsök

– Om vi tittar på barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk är det betydligt vanligare att man inte går ut grundskolan med fullständiga betyg, att man utvecklar eget missbruk och att man som vuxen är i behov av försörjningsstöd, sa han.

Personer som vuxit upp med föräldrar med psykisk ohälsa har dessutom två till tre gånger förhöjd risk att själva behöva psykiatrisk specialistvård. Därtill är risken för allvarliga självmordsförsök trefaldigt förhöjd.

– Och i gruppen barn till föräldrar med missbruk är dödligheten som ung vuxen nästan tre gånger högre, jämfört med andra personer, berättade Lennart Magnusson.

”Alla tjänar på tidiga insatser”

För att förebygga egen psykisk ohälsa eller missbruk som vuxen är det viktigt med tidiga insatser och rätt stöd – alla tjänar på det, betonade Lennart Magnusson.  

Lennart Magnusson.

– Förutom ett minskat personligt lidande skulle samhällskostnaderna kunna minska med 35 miljarder per år om barn med missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa i familjen inte själva utvecklar detta i vuxen ålder, konstaterade han.

Lennart Magnusson lyfte även fram ett psykosocialt stöd, kallat ME-WE-modellen, som kan användas för att främja hälsa och välbefinnande bland unga som växer upp i utsatta familjer.

– Nka erbjuder utbildning och handledning för implementering av modellen, tillgång till manualen, utvärdering och systematisk uppföljning samt ett nätverk för verksamheter som arbetar med ME-WE-modellen, sa han.

En osynlig grupp

Vid konferensen medverkade förutom Lennart Magnusson även Ulla-Britt Zoannos, själv ”vuxet barn” och tidigare verksamhetschef vid IFS Stockholmsdistriktet, Julia Svahn, anhörigstrateg, Sundbyberg, Malin Gröning, ”vuxet barn” och beroendeterapeut samt Ursula Fogelström, skådespelare, dramatiker och författare.

Moderator var Ingrid Lindholm, praktiker och möjliggörare inom området anhöriga till personer med psykisk ohälsa vid Nka. Hon berättar att konferensen arrangerades för att uppmärksamma vuxna barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk – en grupp som sällan syns.

– Men vi vet att om man inte får stöd som barn, riskerar man att drabbas som vuxen. Där är de siffror som Lennart Magnusson visade tydliga. Många ”vuxna barn” gör dock inte kopplingen att det kan vara villkoren under uppväxten som gör att man mår psykisk dåligt som vuxen, förklarar Ingrid Lindholm.

Ny konferens våren 2023

Ingrid Lindholm tycker att det är bra att det nu i höst erbjuds en samtalsgrupp i Stockholm för vuxna barn till närstående med svår psykisk sjukdom i IFS:s regi – något som också Ulla-Britt Zoannos informerade om under konferensen.

Det beslutades även att man ska arrangera en ny konferens med fokus på ”vuxna barn”. Den kommer enligt planerna att äga rum våren 2023 och ska vara både fysisk och digital.

Text: Barbro Falk
Publicerad 2022-09-22