Rapport från Kommunikationskarnevalen

Under två dagar möttes 250 anhöriga, specialpedagoger och logopeder på Kommunikationskarnevalen, som denna gång gick av stapeln samtidigt som Leva & Fungera på Svenska mässan i Göteborg.

Med årets tema "Delaktighet - samtalspartnern som möjliggörare" kom många av de drygt 20 seminariepunkterna att handla om barn och unga med flerfunktionsnedsättning, och hur avgörande samtalspartnerns kompetens, lyhördhet och samspelsförmåga är för att möjliggöra delaktighet. Satsningar på att utbilda anhöriga och personal i alternativ och kompletterande kommunikation liksom kunskap om bemötande, var återkommande teman.

Bo Hejlskov, psykolog, föreläsare och författare, inledde Kommunikationskarnevalen med att prata om lågaffektivt bemötande.

Bo Hejlskov inledde Kommunikationskarnevalen med att berätta om goda erfarenheter av lågaffektivt bemötande, en metod som både personal och anhöriga till barn och unga med problemskapande beteende använder i sin vardag. Med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt och referenser till de grekiska filosoferna Platon och Arisoteles inledde han med att prata om det han kallar synvändan:

– Grunden i allt är hur vi förhåller oss. Om vi tror att en person gör något med flit minskar vår önskan att förstå varför samt vår förmåga till empati, flexibilitet och acceptans. Om vi tvärtom tror att personen gör så gott den kan ökar allt detta och vi tar ansvar för att göra anpassningar runt om personen.

Arbetsterapeuten och forskaren Lisbeth Nilsson berättade om verktyget ”Avgöra fas i lärandeprocessen (ALP)” som kan användas för att förstå och främja lärandeprocessen hos personer med flerfunktionsnedsättning.

Lisbeth Nilsson, känd för metoden "Köra för att lära", berättade om de senaste årens arbete med att ta fram ALP-verktyget som handlar om att kunna avgöra vilken fas personen befinner sig i lärandeprocessen, för att sedan kunna skapa förutsättningar för att främja den.
ALP-verktyget delar upp lärandet i tre områden för utforskande av ett verktyg: först funktionerna, sen hanteringen och sist användningen. Dessa områden är uppdelade i flera steg.

– Genom att dela upp lärandeprocessen i små, små beståndsdelar, kan omgivningen lättare anpassa inlärningen och välja de strategier som passar bäst för att hjälpa individen att utveckla sin förståelse av hur ett verktyg eller hjälpmedel kan användas. Vi behöver ha förståelse för den individuella lärandeprocessen och lära oss hur individen gör för att lära, inte tvärtom. Aktiviteten måste vara lagom utmanande, och individen måste ges utrymme till utforskande. Oavsett vilket verktyg vi använder behöver det bli en del av oss själva, vare sig det är ett kommunikationshjälpmedel eller en rullstol.

Cathy Binger, Associate professor, speech-language pathology, University of New Mexico, USA, pratade bland annat om att samtalspartnerns förmåga är avgörande för individen som använder AKK.

Cathy Binger har mångårig erfarenhet från arbete som logoped för barn med stora kommunikationssvårigheter. I det arbetet ingick stöd och utbildning av anhöriga, personal och andra samspelspartners i barnets omgivning. Hennes forskning handlar om att utveckla och utvärdera strategier som kan stödja barns möjligheter att nå sin fulla kommunikativa potential, bland annat genom forskning kring just kommunikations- och samspelspartnerns roll.

– Alla logopeder vet hur svårt det kan vara att lära ut hur man blir en bra samspelspartner till ett barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation. De vanliga misstagen samspelspartnern gör, är att den pratar för mycket, frågar för mycket, inte väntar in barnet. Som ansvarig logoped försöker jag erbjuda förslag, fråga hur det går, visa hur jag gör, och i vilka sammanhang. Det brukar sluta med frustration både hos mig som logoped och hos kommunikationspartnern. Känner ni igen er? frågade Cathy Binger och möttes av nickande leenden.

Daniel Östlund, lektor i pedagogik på Högskolan i Kristianstad, pratade om vikten av horisontella, jämbördiga relationer för att elever i särskolan ska kunna utveckla en känsla av sammanhang.

Efter flera års arbete som elevassistent i särskola, började Daniel Östlund forska om utveckling och lärande i horisontella relationer. Han har sett att elever i särskolan har färre kompisar, fritiden består i högre grad av anhöriga och professionella, delvis på grund av att eleverna åker skolskjuts och bor ofta långt ifrån sina klasskamrater.

– Elevers relationer är av betydelse för hur de kan bli delaktiga och utöva inflytande över sitt eget lärande. Särskolan borde ha mer fokus på relationer mellan eleverna, så kallade horisontella relationer. Om man trivs i skolan presterar man också bättre och blir mer delaktig, och för att göra det behövs en känsla av sammanhang.

Samspelsguiden "Ett gott samspel" (www.goteborg.se/eldorado) är en vägledande och konkret guide riktad till den som är samspelspartner till personer som befinner sig på tidig utvecklingsnivå. Guiden har tagits fram av Eldorado tillsammans med Göteborgs Universitet och handlar om vad man ska tänka på vid samspel. Den riktar sig till både anhöriga och personal som är nära barnet. I guiden ställer samspelspartnern frågor till sig själv om sina samspelsstrategier: sin närvaro och lyhördhet, uppmärksamhet, samreglering och sitt känslomässiga engagemang.

– Vi har sett att samspelspartnerns förmåga kan öka vakenheten och engagemanget, ge social samhörighet, möjlighet till ett relativt oberoende och självförverkligande. Genom att hitta en aktivitet, använda vitalitet och timing, närvaro, vänta och göra pauser, visa att man förväntar sig ett svar, tolka och bekräfta samt att anpassa uttryckssättet efter personen, sa Carina Rådenmark, handledare på Eldorado.

Linn Johnels, musikterapeut på Eldorado i Göteborg, berättade om hur musik kan vara ett motiverande ramverk för samspel.

Linn Johnels arbetar som musikterapeut för personer med grav intellektuell funktionsnedsättning på Eldorado i Göteborg. I sitt arbete möter hon personen där den är, och samspelar genom musiken. Till Eldorado kommer många barn och unga tillsammans med en anhörig eller personlig assistent. Linn har skrivit kapitlet "Att mötas utan ord – Musikterapi med personer med grav intellektuell funktionsnedsättning" i boken Möten, Musik och Mångfald.

– Musikterapi skapar förutsättning för delaktighet och erbjuder individen ett alternativt språk för att till exempel uttrycka sin vilja och sina känslor. Musik kan vara ett motiverande ramverk för samspel, alternativ och kompletterande kommunikation, vitalisera och lugna ned, uttrycka vem jag är.

Text och foto: Anna Pella
Publicerad 2019-04-16