Projekt för skolutveckling i Kalmar län stöttar unga omsorgsgivare i riskzon

Ökad motivation och bättre självkänsla. Det är målet med ett projekt i Region Kalmar län riktat till elever som är unga omsorgsgivare och i riskzonen att inte klara gymnasiet. Projektet "Motivation leder till framgång" tar vid där tidigare projekten "Plug In" och "Plug In 2.0" slutade.

–Tack vare projekten vet vi idag mer om vad den här gruppen elever behöver, hur vi ska bemöta dem och kunna tillgodose deras behov så de klarar att fullfölja gymnasiet, säger Peo Fahlström, projektsamordnare och tidigare skolledare, Region Kalmar län.

Region Kalmar län har arbetat med projekten Plug In och Plug In 2.0 sedan 2012. De vänder sig till skolor med elever som är i riskzonen att inte nå gymnasiebehörighet eller att hoppa av skolan, av dessa är många elever omsorgsgivare till en nära anhörig.

–Under arbetet med Plug In har olika metoder för att nå eleverna i målgruppen unga omsorgsgivare tillämpats, med syftet att stärka deras motivation och självkänsla. Det vi sett under projekttiden är att skolorna behöver få in fler aktörer som kan bidra till att stödet till ungdomarna ökar. Under arbetets gång har de erfarenheterna lett fram till vissa organisatoriska förändringar och att nya kompetenser har rekryterats till de medverkande skolorna, berättar Peo Fahlström.

Medel från EFS-fonden fram till 2020

Projektet Motivation leder till framgång finansieras med medel från EFS-fonden och kommer att pågå fram till 2020. Med erfarenheterna ifrån Plug In i bagaget tar detta projektet ett steg vidare i arbetet med olika stödjande insatser till målgruppen.

–Det handlar om olika insatser som sammantaget ska stötta de elever som är omsorgsgivare och i nämnda riskzon ; coachning, motiverande samtal, att hjälpa till med att strukturera och planera skolarbetet och/eller att få hjälp av en stödperson i olika sammanhang.

Västerviks kommun, Vimmerby, Oskarshamn, Mönsterås, Nybro och Kalmarsunds Gymnasieförbund som omfattar Kalmar, Borgholm, Mörbylånga och Torsås deltar i projektet: Motivation leder till framgång. Projektet bygger i sin tur på kommunala delprojekt och ett regionalt samordningsprojekt med gemensamma insatser, erfarenhetsutbyten, samt uppföljning och utvärdering.

Samverkanspartners i projektet är de tidigare nämnda kommunerna, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, och Region Kalmar län. Inom de enskilda kommunerna deltar en eller flera skolor. Inom varje skola är flera yrkesgrupper delaktiga i projektet, bland annat; studie- och yrkesvägledare, skolsjuksköterskor, kuratorer, ungdomscoacher/elevhandledare och rektorer.

–Delprojekten har som gemensamt syfte att på olika sätt öka motivationen hos elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier bland annat på grund av att de är unga omsorgsgivare, och för elever i årskurs nio som inte har behörighet att söka in på gymnasiet, säger Peo Fahlström.

Inkluderar även elever i årskurs nio

–Den gemensamma målsättningen är ökad motivation för att förbättra närvaron i skolan och därigenom få chans till högre meritvärden. Det är bra att även elever i årskurs nio kan inkluderas. Ju tidigare vi kan sätta in insatser, desto bättre, konstaterar Peo Fahlström och fortsätter:

–Ytterst handlar det om att på sikt göra de här ungdomarna mer anställningsbara. Här är det individuella stödet till eleverna viktigt, men det ska ske i en form som inte pekar ut enskilda elever. Metoderna ska istället bygga på ett inkluderande stöd till eleverna. Det kan t ex handla om extra stöd i klassrummet som kommer de här eleverna till godo. Det kan också handla om mer flexibla lösningar vid prov, inlämningsuppgifter med mera. De här eleverna behöver erbjudas individuella lösningar, och fastlåsta strukturer, som det många gånger är i skolan idag, behöver brytas upp.

Peo Fahlström menar att en stor vinst med de tidigare projekten är att man nu har ett bra underlag att jobba vidare utifrån:
–Vi vet att de här eleverna finns, att en stor grupp är unga omsorgsgivare och de har blivit mer synliggjorda, vilket i sin tur gör att de kan få stöd för att klara sin skolsituation bättre. Det kanske inte har tillkommit så mycket pengar, men däremot har man fördelat och organiserat om resurser, vilket gynnar den här gruppen elever. Vi har helt enkelt fått mer kunskap om hur vi ska hantera de här problemen och prioritera på bästa sätt, säger han och berättar om en av skolorna som deltagit där hela kollegiet ändrat sitt sätt att förhålla sig till den här gruppen elever.

–Där har blivit en helt annan atmosfär på skolan som gynnar samarbete mellan olika personalgrupper. Exempelvis råder det numera stor flexibilitet mellan ungdomscoacher/elevassistenter och pedagoger. Dessutom är samarbetet med föräldrarna än mer intensivt, vilket är en viktig faktor för att kunna ge stöd till eleverna i riskzonen. Totalt sett kan vi konstatera att det hänt mycket i regionen vad gäller skolutveckling, säger Peo Fahlström avslutningsvis.

Webbinarie och kompetensutvecklling

Inom Nka:s pilotstudie i Oskarshamn/Mönsterås kommer man att skapa en innovation tillsammans med unga anhöriga och de medverkande kommunerna. Inom hela projektet kommer Nka också att bidra med kompetensutveckling, kunskapstransformation och spridning av resultat. Under genomförandefasen kommer webbinarier att hållas för att möjliggöra för personal i samtliga medverkande kommuner att få del av senaste kunskap inom området och följa pilotkommunernas arbete.

Text: Agneta Berghamre Heins

Foto: Privat

Publicerad 2019-05-02