Kommunikativ miljö i fokus
Maria Krafft Helgesson pratade under sitt föredrag om hur man kan möjliggöra och skapa en kommunikativ miljö för alla. Foto: Josefine Göransson
Framgångsfaktorer för att skapa en kommunikativ miljö. Så väl i skolan och hemmet som på släktträffen och arbetsplatsen. Det presenterades under föredraget ”Hur kan livslångt lärande erbjudas för alla?” på konferensen Livets möjligheter i Stockholm.
Under den andra dagen av konferensen Livets möjligheter i Stockholm (24-25 oktober) hölls föredraget ”Hur kan livslångt lärande erbjudas för alla?”. Talare var mångsysslaren Maria Krafft Helgesson, utbildare, handledare, föreläsare, musiker, poddare, voddare, inspiratör och författare med särskild inriktning mot kommuniktionstöd och AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) med fokus på tecken.
Bland annat har hon skrivit boken ”HELA - Att skapa trygga relationer” (2017). Där listar hon en rad framgångsfaktorer för implementeringen av en kommunikativ miljö som involverar sex områden:
- Utbildning till alla
- Ledningens medverkan
- Reflektion och handledning
- Flexibilitet
- Förankring
- Långsiktighet
– Utbildning till alla är det som jag ser har den allra största effekten vid en implementering, berättade Krafft Helgesson.
När hela personalgruppen får ta del av utbildningsinsatsen blir den kommunikativa effekten så mycket större än om enbart ett fåtal deltar. Dessutom blir den kommunikativa kompetensen mindre sårbar.
– När det kommer nya vikarier och ny personal eller vid sjukskrivningar är det viktigt att alla har tillgång till kunskapen. Det får inte stå och falla med en enda person, slog Krafft Helgesson fast.
Foto: Josefine Göransson
Under tre års tid har hon arbetat tillsammans med en grund- och gymnasiesärskola i Jönköping för att skapa en tecknande miljö. Först ut var lärare och elevassistenter men därefter har även all övrig skolpersonal fått utbildning i tecken. Alltså rektorer, vaktmästare, personalen i matsalen med flera. Och nu fyller man på med utbildningsinsatser när det kommer ny personal, berättade Krafft Helgesson.
– Det har varit bra för personalen som fått lära sig fler tecken, fått fler verktyg, men den största vinsten är att eleverna har fått en tecknande miljö och möjlighet att utveckla sin kommunikation. Ingen blir utpekade för att de använder tecken utan alla gör det. Det blir en naturlig del av vardagen och då kan vi tala om inkludering på riktigt.
Att ledningen engagerar sig i skapandet av den kommunikativa miljön – till exempel genom att delta i utbildningen – är också av stor betydelse, framhöll Krafft Helgesson.
– Genom att själva vara förebilder bidrar ledningen till att personalen känner att detta är viktigt. Man behöver inte lära sig alla tecken men ledningens attityd och inställning speglar av sig på hela verksamheten.
Förankring utgör en annan framgångsfaktor vid införandet av en kommunikativ miljö. Krafft Helgesson betonade vikten av att skapa en känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utan dessa tre byggstenar blir det svårt att få de inblandade mottagliga för och motiverade till att delta i förändringsarbetet.
– Om folk ifrågasätter nyttan eller inte förstår varför man bjudit in just den föreläsaren - då har man inte fått till den där förankringen, sa Krafft Helgesson och tillkännagav att hon inte enbart praktiserar tankemönstret under sitt arbete med lednings-, personal- och anhöriggrupper utan även för att hitta den egna motivationen och drivkraften.
Förankringen kan bestå i att skicka ut förberedande material till deltagarna att läsa in sig på och diskutera gruppvis eller uppmuntra dem till att ta med exempelvis bildstöd till utbildningen som visar hur man arbetar i verksamheten.
Krafft Helgesson lyfte även fram betydelsen av att väva in det breda anhörigperspektivet, inte enbart familjen utan hela nätverket runt barnet och eleven med släkt, vänner, grannar med flera, för att binda samman det hela. Ju större del av omgivningen som ingår i den kommunikativa miljön desto bättre, slog Krafft Helgesson fast.
– En miljö där omgivningen inte kan tecken är för en person i behov av tecken, lika begränsande som om du sätter tejp för munnen och proppar i öronen på en person som talar. Du kan inte uttrycka dig och du kan inte förstå.
Foto: Josefine Göransson
Sedan är det också avgörande, inte minst ur ett perspektiv av livslångt lärande, att det finns en långsiktighet i utbildnings- och fortbildningsinsatserna.
– Det är den största utmaningen, det hör jag från både föräldrar och personal, att upprätthålla kompetensen över tid, sa Krafft Helgesson.
Hon uppmuntrade också till reflektion över vilka förutsättningar och möjligheter man kan ge sin omgivning och vilka kompetenser, förmågor och erfarenheter man besitter. Samt att göra det ur flera perspektiv – i sin roll som chef eller ledare, som medarbetare på en arbetsplats eller som individ med specifika kunskaper och erfarenheter, till exempel av att vara förälder.
– Börja med att reflektera över vad ni kan bidra med själva, sedan kan man diskutera frågan i storgrupp. Tillsammans med sina kollegor eller i familjen eller i det sammanhanget man befinner sig, sa Krafft Helgesson.
Omgivningen har mycket stor påverkan på förutsättningarna och möjligheterna för lärande, framhöll hon, och manade församlingen att aldrig ge upp, att kämpa för allas rätt att lära sig, stora som små. Det gäller att inte fastna i stereotyper, till exempel att någon är för gammal, vara flexibel i tanken och kunna tänka om, inte fastna i rutiner och bara säga att så här har vi alltid gjort.
– Vi ska ju skapa de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Vi är de bästa verktygen och ibland kan det vara lite otäckt att tänka att jag har så stor inverkan men vänd på det och tänk istället, wow, jag har möjlighet att förändra, jag har möjlighet att skapa möjligheter för andra människor. Det är inte alla som har det, det är ju en fantastisk möjlighet vi har och den ska vi sprida, summerade Krafft Helgesson.
Text: Erik Skogh
Publicerad 2023-01-03
Läs också: Nka:s reportage om konferensen Livets möjligheter i helhet
Senast uppdaterad 2023-01-03 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson