Forskarnätverket Barn som anhöriga träffades digitalt

Under hösten 2020 har forskarnätverket Barn som anhöriga träffats på en digital konferens. Under två intensiva dagar, 15-16 september, delade forskare från olika delar av landet med sig av aktuella forskningsprojekt och praktiskt arbete.

Inledningsvis berättade Pauline Johansson, forskare och projektledare vid Nka, och Agnes Lundström, utredare vid Socialstyrelsen, om vad som är på gång inom området.

Socialstyrelsen har till exempel ett fortsatt nära samarbete med hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt med andra nationella och regionala aktörer, för att stödja utvecklingen av ett familjeorienterat arbetssätt, bland annat riktat till familjer med missbruk.

– Vårt mål är att barn inte ska skadas av föräldrars missbruk och beroende, samt att psykisk ohälsa av familjerelaterade orsaker ska minska hos barn och unga, betonade Agnes Lundström.

Pauline Johansson redogjorde i sin tur kring delar av Nka:s arbete för att stötta barn och unga som är anhöriga. Hon berättade till exempel om ett angeläget och nyligen uppstartat arbete med att kartlägga hur covid-19 pandemin påverkar anhöriga och anhörigstödet.

Vill öka medvetenheten om unga omsorgsgivare

Pauline Johansson.

Tillsammans med Rosita Brolin, forskare vid Nka, gav Pauline Johansson lite mer detaljerad information om Nka:s projekt ME-WE, vars syfte är att stärka unga omsorgsgivare; bidra positivt till deras psykiska hälsa och välbefinnande och att mildra negativ påverkan av psykosociala och miljömässiga faktorer i deras liv. Med projektet EDY-CARE hoppas man öka skolpersonals medvetenhet om unga omsorgsgivare. 

– Allt för många unga stannar hemma från skolan för att hjälpa till hemma; vårda anhöriga, ta hand om syskon eller stötta sjuka föräldrar, berättade Rosita Brolin och påpekade att en majoritet av de svenska ungdomarna som är omsorgsgivare saknar stöd i sin omsorgsroll.

Inom ME-WE-projektet anordnas bland annat digitala gruppträffar för ungdomar som är 14-17 år och ger stöd eller hjälp till någon. Även en mobilapp har tagits fram som stöd i vardagen för unga omsorgsgivare. 

Barn- och familjeperspektiv en fortsatt stor utmaning inom primärvården

Under rubriken: Låt oss i primärvården tala om och med barnen när föräldern är sjuk, delade Charlotte Oja, läkare, specialist i allmänmedicin, doktorand, KI, med sig av sina erfarenheter och forskning. Hon slog fast att barn/familjeperspektivet är en fortsatt stor utmaning inom primärvården, samt att det saknades dokumenterad kunskap om barn som anhöriga inom primärvården. En studie vid KI som hon är involverad i har bland annat lyft den viktiga frågan: när och hur primärvården ska bjuda in föräldrar och barn och informera om föräldrarnas sjukdom.

Nästa föreläsning: I skuggan av våldet. Barnen och deras sociala nätverksresponser på våld i familjen, höll Margareta Hydén, professor emeritus i socialt arbete, Linköpings universitet, leg. psykoterapeut, gästprofessor i kriminologi Stockholms universitet och gästprofessor i socialt arbete, Linnéuniversitetet.

Margareta Hydén huvudsakliga forskningsämne under åren har varit våld i nära relationer. En bok som bygger på hennes forskning är på gång och ska ges ut av Allmänna Barnhuset.

Barn till föräldrar med missbruk riskerar hamna i fattigdom. Det slog Joseph Muwonge, Handläggare vid Enheten för Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES). SLSO, Region Stockholm fast. Han presenterade två studier, den ena en registerstudie om hur många barn som har föräldrar med ett psykiatriskt tillstånd i Sverige och hur deras livssituation ser ut, där man bland annat sett att barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk löper två gånger högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, depression i vuxen ålder och är mer utsatta för fysiska skador, samt en kunskapsöversikt.

The Family model skattades positivt

Under 2019 påbörjades en pilotstudie av The Family Model i södra Sverige. Där tillfrågades medarbetare inom barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och primärvården om hur de såg på modellen.

Gisela Priebe.

– Totalt sett skattades modellen positivt av deltagarna, sa Gisela Priebe, projektledare och docent, Lunds universitet, och betonade att den här interventionen ska ses som ett komplement till andra metoder. Tillsammans med forskaren Maria Afseliuz, har hon även gått igenom en rad styrdokument och planer. Hon slog fast att riktlinjer är viktiga för utvecklingsarbete.

– Det är viktigt vad som står i befintliga riktlinjer om hur man ska arbeta. Vill man till exempel implementera en ny metod, då måste det finns utrymme för det. Har man en riktlinje i ryggen kan man luta sig mot den, betonade Gisela Priebe.

Projekt TrUSt är ett föräldraskapsstöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det är ett treårigt Arvsfondsprojekt och drivs av Bräcke diakoni i samverkan med NSPHiG och Stiftelsen Gyllenkroken.

Sara Jonåker, sjukgymnast är projektledare och arbetar tillsammans med Annica Larsson, beteendevetare, Bräcke diakoni, Julia Persson, beteendevetare NSPHiG, och Savannah Rosén, beteendevetare, Stiftelsen Gyllenkroken.

TrUSt riktar sig till yrkesverksamma som möter föräldrar med psykisk funktionsnedsättning. Tanken är att genom samtal med föräldrar och anhöriga ta fram ett anhörigstödsprogram, som också testas tillsammans med föräldrarna. Sista året ska en handbok och ett studiecirkelmaterial tas fram.

Hembaserat stöd för att förebygga försummelse

Om ett nytt fyraårigt Forte-projekt som ska utvärdera hembaserat stöd för att förebygga försummelse, berättade Gunnel Janeslätt, SUF-Kunskapscentrum och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och Karin Fängström, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

En annan del av projektet utgår från barnets perspektiv: Barns perspektiv på familjelivet när föräldrarna får PYC.

– Den ena metoden: In My Shoes, är databaserad och riktar sig till barn i 3-6-årsålder. Där ligger fokus mer på relationer och känslomässiga upplevelser, berättar Karin Fängström.

Om en randomiserad studie: Jag och min familj, betydelse av ett familjeorienterat och sektionsövergripande arbetssätt i familjer med missbruk, redogjorde Ann Lyrberg, doktorand Högskolan i Gävle. Utgångspunkten för studien är att alkohol- och drogproblem hos en familjemedlem påverkar och belastar de andra familjemedlemmarna. Studien vill få svar på frågan vad interventionen får för effekt för familjen.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins
Fotona är tagna vid ett annat tillfälle.
Publicerad 2020-11-18