Barn som anhöriga var i fokus under anhörigdagen 2021

Programledaren och författaren Mark Levengood var moderator för webbinariet.

Den 6 oktober anordnade Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) ett webbinarium för att uppmärksamma den nationella och numera även europeiska anhörigdagen. Årets webbinarium hade fokus på barn och unga som ger vård, stöd eller hjälp till någon i sin närhet.

Precis som föregående år modererades Nka:s webbinarium av programledaren och författaren Mark Levengood. Han har egen erfarenhet av att vara anhörig och är sedan 2008 ambassadör för Unicef Sverige och arbetar med att skapa medvetenhet om frågor som rör barns rättigheter. Mark Levengood inledde webbinariet med att hälsa alla välkomna och berättade att anhörigdagen firats i Sverige sedan 2005. Detta på initiativ av Anhörigas Riksförbund.

– Nu är det också andra gången som hela Europa firar anhörigdagen. De här frågorna kommer att bli mer och mer centrala eftersom vi lever i en värld där nära och kära kommer behöva mer omsorg då vi blir äldre och äldre, sa Mark Levengood.

Han berättade om känslorna kring att vara anhörig till sin mamma och hur han efter sin mammas bortgång insåg hur både givande och påfrestande det är att ge omsorg till någon i sin närhet.

– Syftet med en dag som denna är att göra det lättare och dela gemensamma kunskaper som finns samlad och se till att man både kan vara anhörig och ha ett lyckligt och utvecklande personligt liv, sa Mark Levengood.

Barn som anhöriga i Sverige

Först ut att presentera under dagen var Agnes Lundström från Socialstyrelsen. Hon berättade om det regeringsuppdrag som Socialstyrelsen har gällande att stärka och utveckla stödet till barn som anhöriga.

Socialstyrelsens registerstudier, som har gjorts tillsammans med Nka, visar att det finns risk för allvarliga konsekvenser för barn och unga som växer upp med missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Det finns bland annat en ökad risk för att själv vårdas för missbruk eller psykisk ohälsa senare i livet och det är dubbelt så många som går ut grundskolan utan fullständiga betyg i jämförelse med barn som inte växer upp med missbruk eller psykisk ohälsa i familjen.

– Utifrån kunskaperna om de här riskerna ser vi det som ett grundläggande folkhälsoarbete att ge adekvat stöd till de här barnen och förebygga riskerna, både nu i barnens vardag och för deras framtid, sa Agnes Lundström.

Agnes Lundström från Socialstyrelsen berättade om regeringsuppdraget gällande att stärka och utveckla stödet till barn som anhöriga.

Sedan elva år tillbaka bedriver Socialstyrelsen, tillsammans med Nka och andra aktörer, ett påverkans- och utvecklingsarbete som ska stärka stödet till barn som anhöriga och unga omsorgsgivare. Arbetet går ut på att ge stöd till hälso- och sjukvården samt socialtjänsten så att de som träffar föräldrar också uppmärksammar om det finns barn som kan påverkas.

– Uppdraget är brett och omfattar många grupper av barn och anhöriga. Vi jobbar med kunskapsutveckling och ger stöd till olika utvecklingsarbeten så att hälso- och sjukvården och de som träffar familjer vet hur man kan prata med familjerna för att barnen ska uppmärksammas, sa Agnes Lundström. Under de kommande åren avser Socialstyrelsen också att stödja införandet av ME-WE-modellen i Sverige.

Hon berättade vidare om underlaget till en nationell anhörigstrategi som Socialstyrelsen har tagit fram. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att anhörigperspektivet behöver stärkas i flera verksamheter och att det krävs styrning, kunskaper, resurser och samverkan mellan samhällets aktörer för att förbättra situationen för anhöriga.

– Vi tänker att en nationell anhörigstrategi skulle kunna vara en hjälp i det här arbetet med att bättre styra upp så att frågan kommer på agendan.

Efter tio års påverkansarbete kan Socialstyrelsen konstaterar att fler barn som anhöriga får stöd idag men att långt ifrån alla uppmärksammas. Barn och unga kan fortfarande gå igenom en hel barndom utan att någon har uppmärksammat dem utifrån de svårigheter som de lever i. Det behövs därför fortsatta långsiktiga och kontinuerliga insatser.

Unga omsorgsgivare i EU

Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka och forskare vid Linnéuniversitetet, berättade därefter om unga omsorgsgivare i EU och om det arbete som Eurocarers gör för att påverka policy och initiativ gällande unga omsorgsgivare på EU-nivå. Nka är tillsammans med Anhörigas Riksförbund en av 70 medlemmar i Eurocarers, som finns i nästan alla länder i Europa.

Eurocarers arbetar bland annat med att sammanställa material och de deltar i olika evenemang, konsultationer och utredningsarbeten. Eurocarers har också en god samverkan med ett nätverk med unga omsorgsgivare som stöttar med kunskap och erfarenhet.

– Eurocarers jobbar för att föra policy och praktik framåt. Det finns dels ett forskarnätverk, som vi tillhör, och det finns nätverket med unga omsorgsgivare. Tillsammans jobbar vi med att ta fram forskningsresultat, ordna olika event och sprida information, sa Lennart Magnusson.

Eurocarers har bland annat varit aktiva för att unga omsorgsgivare ska omnämnas i EU:s strategi för barns rättigheter och den Europeiska barngarantin. EU:s strategi för barns rättigheter och Europeiska barngarantin är de nya övergripande och omfattande policyintiativ som lagts fram i EU-kommissionen för att skydda barn bättre, att hjälpa dem att få del av sina rättigheter och att placera dem i centrum för policyarbete i EU. Båda intiativen bygger på omfattande konsultation med medborgare, intressenter och mer än 10 000 barn.

Ett av de projekt som Eurocarers har varit involverade i är det EU Horizon 2020-finansierade projektet ME-WE. Mer om detta berättade Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka och forskare vid Linnéuniversitetet. Projektet har letts av Linnéuniversitetet tillsammans med Nka och startade 2018 och slutade i somras. Målet med projektet var att stärka unga omsorgsgivares övergång till vuxenlivet och bidra positivt till deras psykiska hälsa och välbefinnande, samt att mildra den negativa påverkan av psykosociala och miljömässiga faktorer i deras liv. De länder som deltagit i projektet är Sverige, Nederländerna, Italien, Slovenien, Schweiz och Storbritannien.

– Projektet är särskilt viktigt eftersom det är det första riktigt stora forskningsprogrammet som avser unga omsorgsgivare, med ett särskilt fokus på tonåringar som är unga omsorgsgivare. Även om det har utförts forskning nationellt har nästan ingen gränsöverskridande forskning gjorts hittills, sa Elizabeth Hanson.

Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka, gav en introduktion till ME-WE-projektet.

Projektet har fokuserat på att visa på betydelsen av förebyggande insatser för att stärka unga omsorgsgivare och framför allt riktat in sig på tonåringar i åldrarna 15 till 17 år. Dessa unga befinner sig i en viktig övergångsfas då de utvecklas från att vara barn till att bli vuxna.

ME-WE-modellen i praktiken

Under projektets första år samlade projektet in och sammanfattade kunskap inom tre olika områden. Dels gjordes en kartläggning av unga omsorgsgivares situation i de medverkande länderna och dels genomfördes en kvalitativ studie för att kartlägga lagar, policy och olika former av stöd i länderna. Slutligen gjordes också en kartläggning för att hitta goda exempel, sociala innovationer och evidensbaserade stödinsatser.

Tillsammans med unga omsorgsgivare utvecklades sedan ett ramverk för stödinsatser och den så kallade ME-WE-modellen togs fram. ME-WE-modellen är en förebyggande psykosocial och psykoedukativ insats som bygger på DNA-V-modellen.

– DNA-V-modellen är i sin tur baserad på Acceptance and Commitment Therapy (ACT). ACT kan man säga är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT) och handlar i stora drag om att man ska lära sig att hantera sina tankar och känslor, att inte undvika svåra och jobbiga tankar och känslor utan i stället acceptera dem och låta dem komma och gå. Man menar att om man pressar ner tunga och jobbiga tankar och känslor kan det leda till ångest, depression och liknande svårigheter, sa Johanna Miranda Sköld, praktiker och möjliggörare vid Nka, som var näst på tur att presentera.

I ME-WE-modellen ingår sju träffar där en grupp med unga omsorgsgivare möts, antingen digitalt eller fysiskt, och får stöd att hantera sina känslor och tankar utifrån DNA-V-modellen. På träffarna får ungdomarna även undersöka vad som är värdefullt för dem i deras liv.

– Tanken med gruppträffarna är också att ungdomarna ska få möjlighet att träffa andra ungdomar i liknande situationer, sa Johanna Miranda Sköld och poängterade att gruppträffarna lett till att många inte känner sig lika ensamma som förut.

Varje träff pågår i cirka två timmar och efter tre månader görs också ett uppföljningsmöte.

ME-WE-appen

Miriam Svensson, möjliggörare och praktiker på Nka, berättade därefter om den mobilapp som projektet har tagit fram för att möjliggöra att unga omsorgsgivare kan få stöd på distans. Appen har också använts som ett verktyg under gruppträffarna.

– För att säkerställa att appen återspeglar de behov och preferenser som unga omsorgsgivare har, har appen utvecklats och designats tillsammans med unga omsorgsgivare och yrkesverksamma som arbetat med dem. Det har gjorts i alla länder som har deltagit i ME-WE-projektet, sa Miriam Svensson.

Miriam Svensson presenterade ME-WE-appen.

ME-WE-appen erbjuder information som vänder sig till unga omsorgsgivare och det går att interagera med andra unga omsorgsgivare och professionella. I appen finns bland annat nyheter, information om vilka rättigheter unga omsorgsgivare har och var man kan vända sig för att få stöd. Det finns även en chatt där man kan skicka individuella meddelanden eller gruppmeddelanden. I appen återfinns också det material och de övningar som används under ME-WE-träffarna.

Appen finns tillgänglig på Google Play och App Store och kan laddas ner helt gratis. Det enda man behöver göra är att söka på ME-WE Young Carers.

Unga omsorgsgivares erfarenheter av gruppträffarna

För att ge en förståelse för vad gruppträffarna faktiskt kan betyda för ungdomar medverkade Linda Lotsengård, fritidsledare i Oskarshamns kommun och ledare för ME-WE-grupper, tillsammans med Emma Jansson och Sara Khdair som båda har erfarenheter av att vara ung omsorgsgivare. De har deltagit i en ME-WE-grupp och berättar att gruppen bidragit till mycket positivt. Dels har ungdomarna fått hjälp med olika verktyg och övningar men gruppträffarna har också gjort att de inte längre känner sig lika ensamma i sin situation.

– Det var tystnadsplikt så man kunde öppna upp sig och ingenting kom ut. Det var trevlig att träffa nya människor – en fin och rolig upplevelse. Jag önskar att man kunde göra en ny grupp, att vi kunde börja om, för det var så kul att träffas. Det var något annorlunda i vardagen, man lämnade den vanliga världen och kom till ME-WE-världen, sa Sara Khdair och Emma Jansson fyllde i med att berätta att deltagarna i gruppen har fortsatt att hålla kontakten även efter de sju ME-WE-träffarna.

Fokus under träffarna har inte legat på hur ungdomarna ska kunna hantera sitt omsorgsgivande utan i stället har man fokuserat på ungdomarnas egna måenden och tankar. För många har det varit väldigt skönt att fokus har varit just på den unga omsorgsgivaren och inte på vad som sker i omgivningen.

– Man får berätta varför man är ung omsorgsgivare, men det är inget krav på träffarna. Man behöver egentligen aldrig berätta vem man stöttar eller hjälper, utan under de här timmarna handlar det om ungdomarna, sa Linda Lotsengård.

Resultatet av projektet

Elizabeth Hanson redogjorde därefter för ME-WE-projektets utvärderingsresultat.

– Sammanfattningsvis kan vi säga att när det gäller unga omsorgsgivares psykiska hälsa kan vi se att ME-WE-modellen har potential att bidra till deras välbefinnande och stärka deras tålighet. Mer specifikt kan vi se att det beror på att deltagarna kunde lära sig att bemästra stressfulla situationer och negativa känslor. Det bidrog också till ökat självförtroende, mer energi och det gav dem verktyg att kunna bättre påverka sin situation i en positiv riktning, sa hon.

Resultatet visar också att de unga omsorgsgivarna i ökad utsträckning har kunnat göra sina hemuppgifter och att deltagandet har fått positiva effekter för deras skolnärvaro och skolresultat.

De allra flesta unga omsorgsgivarna tyckte att ME-WE-grupperna var positiva. Det hjälpte dem att bättre kunna hantera stressiga tankar och känslor, de fick lära sig mer om sig själva och att vara snälla och förlåtande mot sig själva.

Möjlighet för organisationer att starta egna ME-WE-grupper

Nka kommer framöver erbjuda utbildning och handledning för alla organisationer som är intresserade av att starta ME-WE-grupper. Det kommer då ges tillgång till de manualer som använts och Nka kommer även erbjuda utvärdering och systematisk uppföljning för att man ska kunna se resultatet av det jobb som görs.

– Vi tänker också att vi ska starta ett nätverk för de verksamheter som kommer att jobba med ME-WE, sa Lennart Magnusson under webbinariet och påpekade att allt det som Nka erbjuder är kostnadsfritt.

Det är en fördel om man tidigare har lett grupper eller är van vid att arbeta med barn om man planerar att börja erbjuda ME-WE-grupper.

– Det hade varit fantastiskt om fler vill börja starta grupper, vi tror att det skulle kunna betyda jättemycket. Ni är välkomna att höra av er, avslutade Lennart Magnusson.

Läs mer om ME-WE på Nka:s webbsida

Se webbinariet i efterhand

Text: Josefine Göransson
Publicerad 2021-10-22