Socialstyrelsens underlag till en nationell anhörigstrategi

Karin Gavelin, utredare vid Socialstyrelsen.

Text publicerad 2020-12-01

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att ta fram ett underlag till en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. I genomförandet av uppdraget har Socialstyrelsen samverkat med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Underlaget publicerades under tisdagen.

Hösten 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag till en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. I uppdraget ingick att ta fram en analys av vad anhörigperspektivet innebär för den anhöriga, den äldre och personalen, samt att göra en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av det befintliga regelverket. Bakgrunden till regeringens uppdrag är den rapport som Nka publicerat med förslag till innehåll i en nationell anhörigstrategi.

Tisdagen den 1 december 2020 publicerade Socialstyrelsen sin rapport "Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer – Underlag till en nationell strategi".

– Anhöriga står för en stor del av omsorgen om äldre i Sverige idag och det är viktigt att deras insatser och behov uppmärksammas. När anhöriga osynliggörs, när de inte får stöd att hantera sin situation eller när de inte själva kan välja i vilken utsträckning de hjälper sina närstående, finns risk att anhörigomsorgen får negativa följder för deras egen hälsa, ekonomi och vardag. Anhörigas situation är därmed en folkhälsofråga. I denna rapport belyser Socialstyrelsen områden i vården och omsorgen om äldre där anhörigperspektivet behöver stärkas, säger Karin Gavelin, utredare vid Socialstyrelsen och projektledare för uppdraget.

I rapporten skriver Socialstyrelsen att anhöriga har tre övergripande behov:

1. Att vården och omsorgen fungerar
Om vården, omsorgen och samverkan kring den närstående inte fungerar som den ska riskerar det att påverka anhöriga negativt. Brister i vården eller samordningen kan bidra till att den anhöriga tar på sig ett större ansvar för den närståendes omsorg och kontakter med vården. Det kan i sin tur kan leda till försämrad hälsa och livskvalitet hos den anhöriga, liksom hos den äldre själv.

2. Att bli sedda och lyssnade på
För många anhöriga är det även viktigt att få vara delaktiga i den vård och omsorg som ges till den närstående. Det är också viktigt att som anhörig känna sig sedd och lyssnad till. Socialstyrelsen belyser i rapporten att det därför är viktigt att vård- och omsorgssystem genomsyras av ett tydligt anhörigperspektiv. I praktiken innebär det att personal, handläggare, chefer och beslutsfattare ser och lyssnar på anhöriga, informerar anhöriga om deras närståendes hälsa, vård och omsorg, har kunskap om vad det innebär att vara en anhörig som ger omsorg samt uppmärksammar anhörigas behov av stöd. Socialstyrelsen bedömer att anhörigperspektivet behöver stärkas på flera nivåer i vården och omsorgen om äldre.

3. Att få stöd
För att anhöriga ska orka med sin situation är det viktigt att kunna få det stöd man är i behov av. Stödet som efterfrågas av anhöriga är till exempel utbildningar och information om den närståendes tillstånd, olika former av avlösning, ekonomiskt stöd, stödsamtal, stöd för att kombinera anhörigomsorg med förvärvsarbete eller studier, hälsofrämjande insatser samt vägledning till vården, omsorgen och till tillgängligt anhörigstöd. Vilket typ av stöd anhöriga erbjuds varierar stort i landets kommuner och avsaknaden av dokumentation och gemensamma definitioner samt arbetssätt försvårar arbetet med att kartlägga och utvärdera stödet. Socialstyrelsen bedömer att brister i tillgänglighet, kvalitet och individanpassning i kommuners och regioners stödinsatser begränsar anhörigas förutsättningar att uppnå en god hälsa och levnadsnivå.

Anhörigas situation – en folkhälsofråga

Att ge vård och omsorg till en närstående kan medföra negativa konsekvenser för anhörigas hälsa, arbete, ekonomi och vardag. Anhörigas situation kan därför ses som en folkhälsofråga. De negativa konsekvenserna för enskilda anhöriga kan i längden också få effekter på samhällsnivå, till exempel i form av ökade vård- och omsorgskontakter, minskade skatteintäkter och ojämställda livsvillkor. I rapporten konstateras att stöd till anhöriga bör erbjudas i god tid, på olika sätt och gärna vid upprepade tillfällen. Hälso- och sjukvården kommer ofta i kontakt med anhöriga och har en viktig roll att spela genom information och stöd till anhöriga. Anhörigas situation bör tydligt integreras i kommuners och regioners hälsofrämjande och förebyggande arbete.

De huvuddrag som lyfts fram i Socialstyrelsens rapport är följande:
• Det saknas ett integrerat anhörigperspektiv i stora delar av vården och omsorgen om äldre
• Det kommunala stödet till anhöriga är inte likvärdigt över landet
• Olika grupper av anhöriga har tillgång till olika stödinsatser
• Stödet som erbjuds är otillräckligt individanpassat och förebyggande

Socialstyrelsen skriver i rapporten att det är viktigt att den kommande strategin utformas på ett sätt som inte bara beaktar anhörigas möjlighet att vara delaktiga i vården och omsorgen eller att få stöd, utan också värnar om anhörigas rätt att välja om och i vilken omfattning de ger omsorg till sina närstående.

I genomförandet av uppdraget har Socialstyrelsen samverkat med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka, och Elizabeth Hanson, FoU-ledare vid Nka, välkomnar Socialstyrelsen underlag.

– Det är mycket glädjande och viktigt att denna rapport nu publiceras. Det är ytterligare ett steg framåt i att utveckla ett effektivt och gott stöd till anhöriga.

Här kan du läsa Socialstyrelsens rapport

Nka:s rapport om nationell anhörigstrategi

Läs mer om den nationella anhörigstrategin på Nka:s webbsida

Text: Josefine Göransson