Mary Dozier Department of Psychological and Brain Sciences, University of Delaware, USA

Därefter hälsade moderator Elsa Rudsby Strandberg från Folkhälsomyndigheten dagens första föreläsare välkommen.

Professor Mary Dozier från Department of Psychological and Brain Sciences, University of Delaware, tillsammans med moderator Elsa Rudsby Strandberg. Foto: Agneta Berghamre Heins

Under ett intensivt pass höll sedan professor Mary Dozier från Department of Psychological and Brain Sciences, University of Delaware, USA och Director of Clincal Traing sin föreläsning kring Intervening with Vulnerable Infants: Attachment and Biobehavioral Catch-up.
Mary Dozier har utvecklat en anknytningsbaserad metod, ABC, Attachment & Biobehavioral Catch-up, som innebär stöd och behandling, som görs genom hembesök till utsatta familjer.

ABC är en evidensbaserad intervention, framförallt riktad till små barn som har omsorgsbrister. Metoden fokuserar på att öka anknytningen till föräldrarna, skapa trygghet i relationen och därmed även öka förmågan hos barnen till reglering av beteende, känslor och även fysiologi. ABC metoden är evidensbaserad och bygger på tidigare vetenskapliga studier kring stress och neurobiologi. Flera randomiserade studier av ABC- metoden har visat att den har god effekt inom alla tre regleringsområdena.

Mary Dozier berättade att man framgångsrikt använder sig av videofilmning av interventionerna gällande barn och föräldrar. Metoden innebär bland annat att man ger tydlig positiv feedback till föräldrarna för att stärka dem i föräldraskapet, tränar föräldrar i att möta barnet på rätt sätt när det uttrycker oro, bli uppmärksam på barnets signaler och därigenom öka möjligheterna till att skapa trygghet, struktur och upptäckarlust hos barnet.

Genom att stötta barnets möjlighet till social och emotionell utveckling i ett tidigt skede stärks även senare möjligheter i livet att knyta an, skapa kamratrelationer och ha ökad koncentration i skolan. Attachment and Biobehavioral Catch-up, bidrar till att färre barn "drabbas" av desorganiserad anknytning och därmed även minskad psykisk ohälsa längre fram i livet.