Förälders död påverkar barns skolgång negativt – speciellt gäller det yngre elever

Mikael Rostila är en av forskarna bakom studien "School Outcomes Among Children Following Death of a Parent". Foto: Simon Heins

En nyligen publicerad studie visar att barn som förlorat en förälder på grund av dödsfall löper större risk att klara sig sämre i skolan än andra. Framförallt gäller det barn som går i lågstadiet.

I studien ”School Outcomes Among Children Following Death of a Parent” har forskarna sett ett samband mellan en förälders död och sämre skolresultat för elever som går ur nian, jämfört med andra elever. Studien inkluderar över 900 000 barn, födda mellan 1991 och 2000, där cirka 2,5 procent av barnen hade förlorat en förälder före 17 års ålder.

– Vi har använt oss av registerdata och jämfört syskon som förlorat en förälder, före och efter att de gått ur grundskolan. Det vi såg var att barn som inte hunnit gå ur grundskolan när föräldern dog, hade sämre skolresultat i nian än sina äldre syskon, säger Mikael Rostila, forskare och professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, och en av forskarna bakom rapporten.

Studien visade att ju yngre barnen var vid förlusten av en förälder, desto mer påverkade det skolresultaten. De som förlorat en förälder under sin grundskoletid hade i snitt lägre betyg än sina syskon och saknade i större utsträckning gymnasiebehörighet.

Tidigare, menar Mikael Rostila, har man inte riktigt vetat vad som är hönan och ägget bakom försämrade skolresultat vid en förälders bortgång. Om det handlar om sorgen i sig, eller om det redan tidigare funnits en problembild i familjesituationen, exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldern som avlidit.

Foto: Simon Heins

– Tack vare att vi jämförde syskon i vår undersökning kunde vi vara mer säkra på att förlusten av en förälder i sig är en enskild faktor som påverkar skolresultaten negativt. Med vår analysmetod kunde vi rensa bort bakgrundsfaktorer, slår han fast och fortsätter:

– En av förklaringarna till att förlusten slår hårdare ju yngre eleverna är, är att de har större behov av stöd i skolarbetet av föräldrar, än mer studievana äldre elever. Dessutom är det inte ovanligt att även stödet från den kvarvarande föräldern minskar, på grund av dennes eget sorgearbete, säger han.

Mikael Rostila betonar att studien visar att även skolan i mycket högre utsträckning, än som är fallet idag, behöver ta ett ökat ansvar för att stötta elever, när en förälder dör.

– Tyvärr är det stora regionala skillnader när det gäller stöd till elever som drabbas av dödsfall i familjen. Det gäller både för skolan och om man ser till stödinsatser generellt i samhället, säger han och pekar på att endast ett fåtal regioner har barntraumateam, som kan ge stöd till familjer i sorg.

Att mista en förälder är alltid en riskfaktor för barn och kan påverka dem negativt även i vuxen ålder, säger Mikael Rostila och betonar att stödinsatser för barn i svåra situationer är en viktig faktor för att barn och unga ska klara sin skolgång bättre.

– Det behövs även ett förtydligande i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, när det gäller stöd till barn som förlorar en förälder. Idag står det att stöd ska ges om en förälder oväntat avlider.

– Det borde vara en självklarhet att alla barn och unga, som mister en förälder oavsett orsak, ska ges stöd och hjälp. Det måste framgå av Hälso- och sjukvårdslagen. Idag är det en tolkningsfråga kring vad som ska anses som oväntat? Formuleringen bidrar till oklarheter och svåra gränsdragningar, menar Mikael Rostila.

Läs mer: School Outcomes Among Children Following Death of a Parent

Text: Agneta Berghamre Heins